Inlägg taggade: Stockholm

06:32 2 Maj 2016

Det har varit omöjligt för mig att formulera mig under helgen, blir bara osammanhängande blaj, och det är också anledningen till den sparsamma uppdateringen av blogg. Ändå rimligt. Men! Jag tänkte inleda veckan starkt med ett tips. För en tid sedan träffade jag Niklas Ekstedt och pratade om olika saker, och den intervjun finns att läsa här. Gör det! Jag tyckte den blev bra. Men varsågod att bilda egen uppfattning.

Har också någon slags idé om att besvara de frågekommentarer som kommit in i något slags inlägg i någon slags närliggande framtid. Passa alltså på att ställa dina frågor nu om det finns sådana! Så gör vi en Q&A av det hela.

Gött. Vi säger så. Nu ska jag sista-sekund-deklarera och svara på trettiotusen mail som jag undvikit på grund av ovan nämnda tunghäfta.
/Slaktarn

12:39 4 Mar 2016

Dags att rikta blicken mot vad som är nytt i matvärlden! Eller i alla fall det jag valt ut som är nytt. Bubblare till veckans nyhetsrapport var historien om kvinnan som blivit världens trettionde rikaste tack vare Nutella, Danska livsmedelsbutiker som säljer ”defekt” mat till lägre priser, och varför subway är i blåsväder angående sin 12 inch-macka. Men varför prata om det när vi kan prata om Stockholmska finlivsmedelsbutiker, den syriska restaurangvågen i Malmö och om att försäkra sina smaklökar för arton miljoner spänn?

Paradiset ynglar av sig

paradiset

Paradisets butik vid Mariatorget

Livsmedelsbutiken Paradiset vid Mariatorget i Stockholm är med sina 1600 kvadratmeter skandinaviens största ekobutik. Det har gått bra sedan starten, och innan sommaren kommer ytterligare en Paradiset-butik slå upp portarna i korsningen mäster samuelsgatan/Regeringsgatan. Butiken blir närmare 1200 kvadratmeter stor och kommer liksom sin storasyster ha restaurang och fik i anstutning till butiken.

Urban Deli lanserar nytt snabbmatskoncept
salads and stuff
…och när vi ändå rör oss i den stockholmska finmatbutiksdjungeln: från och med den sjunde mars kommer det gå att köpa både frukost, lunch och middag på Urban Deli Sveavägen i och med deras nya snabbmatskoncept Salads & Stuff. Jag tänker direkt på de där obehagliga salladsbarerna som finns på Ica. Men det tycks vara mer spännande än så: ”Förutom fräscha och vällagade sallader som fixas á la minute under lunchtimmarna utifrån kundens önskemål av bas, grönt smaksättare och varmt tillbehör så erbjuds även frukost på morgonen och middag som kan plockas upp efter klockan 16. Då förvandlas Salads & Stuff’s utbud till färdiglagade to go-middagar som passar de flestas smaklökar och preferenser” skriver de i ett pressmeddelande.

Te-sommerlier försäkrar smaklökarna för 18 miljoner kronor

Sebastian Michaelin - mannen med de svindyra smaklökarna

Sebastian Michaelin – mannen med de svindyra smaklökarna

Recept för att lyckas i livet: hitta din usp och vårda den ömt. I te-sommerliern Sebastian Michaelins fall är det smaklökarna, och han vårdar sin främsta karriärstillgång genom att försäkra de för motsvarande arton miljoner kronor, skriver DI Weekend. Michaelin arbetar hos den brittiske tetillverkaren Tetley och testar och kvalitetsgraderar varje vecka fyrtiotusen koppar te.

Syrisk restaurangvåg i Malmö

Maten på Shamiat. Bild härifrån.

Maten på Shamiat. Bild härifrån.

Hyllningarna har mycket välförtjänt haglat över den syriska restaurangen Shamiat sedan de öppnade på Södra Skolgatan i september förra året. För en knapp månad sedan öppnade även krogen Damaskus på Ahlmansgatan 8, och snart öppnar också nya syriska restaurangen Jasmin Alsham på Södra Förstadsgatan i La Razas gamla lokaler.

Amerikanska snabbmatskedjan Arby’s ger vegetarianerna fingret

Arby's vegetariska "Bread Sandwich"

Arby’s vegetariska ”Bread Sandwich”

De allra flesta snabbmatskedjorna har greppat vikten av att ha åtminstone ett vegetariskt alternativ på menyn. Amerikanska snabbmatskedjan Arby’s är inget undantag. Med en slogan som lyder ”we have the meat” har de profilerat sig som en minst sagt köttälskande restaurangkedja, men på skottdagen den 29 februari beslutade de göra en extra ansträngning för sitt vegetarianska klientel genom endagslanseringen av den helvegetariska mackan Bread Sandwich, som består av en brödhalva generöst toppad av en övre brödhalva.
– We’ve decided to give vegetarians a reason to visit Arbys on february 29th by offering a one-day menu designed specifically for them. If it goes well, we’ll likely bring back the vegetarian menu on february 29 each year, sade kedjans VD Rob Lynch i ett uttalande.

Vad som i övrigt är nytt är att jag för första gången i mitt liv druckit koffeinfritt kaffe. Kanske finns det mer sanning i Nöjesguidens chefredaktör Jenny Norlanders prognos för 2016 än jag kunnat ana?

/Slaktarn

00:55 17 Jan 2016
Redan innan Shibumi öppnade var gamla Jarlateatern på Kungstensgatan i Stockholm sprängfull av kulinarisk skicklighet, med Esperanto på övervåningen och sushirestaurangen Råkultur i entréplanet. Jag ska inte dröja mig kvar vid något slags hyllningsintro, det har andra gjort så mycket och bra redan. Vi gör en snabbspolning: jag var på Råkultur och åt middag för ett tid sedan. Jag, och några kvinnliga släktingar, varav två fyllde år för nära ett halvår sedan och fortfarande inte hade blivit ordentligt firande.
Det har hänt förr. Råkultur alltså. Men endast i lunchsammanhang. Jag har varje gång jag varit där haft en känsla av att det är något med inredningen, att den är så oerhört sympatisk. Jag får samma känsla där som jag fick när jag var sjutton år och var i Prag, och vi satt på ett gammalt kafé inrett i jugendstil hela eftermiddagen och tecknade medan en gammal man spelade vemodiga melodier på en flygel. Det var mycket högt i tak, och vi rökte smala cigaretter vars rök liksom försvann upp i oändligheten. Jag kände mig mycket fri och mycket vuxen (och nu i efterhand: generad över mitt pretentiösa lill-jag). Vad inredningen på Råkultur har med detta att göra är ett frågetecken hur jag än försöker matcha synintrycken, men den sammanlagda känsloupplevelsen är av någon anledning densamma.
De allra flesta tankar som dök upp under ätandet, bland annat i samband med en rå pilgrimsmussla toppad med miso, var något i stil med herreguuud! och skulle, om de sades högt, sägas på ett sätt som antyder att upplevelsen var nära extatisk. De lite mindre primitivt formulerade intrycken kring det som serverades skulle kunna formuleras ungefär som nedan. Jag tar de i punktform så att ingen blir yr och tappar fotfästet.
– I efterrätten var en av komponenterna en creme anglais smaksatt med miso. Det var en klok kombination som blev ännu bättre tillsammans med hallon. En vacker dag kommer den att kopieras, och jag kommer att ljuga för mina gäster om vem upphovsmakaren är.
– Plötsligt har min tolerans för röksmak nått sitt tak. Det skedde när vi alla samtidigt smakade på en oerhört konstfullt monterad bit sushi vars huvudattraktion var rökta laxfenor och forellrom, och någon av oss ropade Åselerökt skinka på tunnbröd! Det finns en tradition rörande en av jubelarernas födelsedagar som involverar just en sådan macka, och som alltid levereras inslagen i ett A4-kuvert. Alla instämde. Detta är olyckligt främst på grund av att det funnits planer att besöka bröderna Vollmers nya Malmökrog inom en snar framtid. Helst vill jag inte närma mig en sådan krogupplevelse med en tunnbrödmacka som närmaste association.
– Känslan av att pensla sojan med en liten träpensel på det som ska ätas = MVG i tillfredställelse. Tack för det.
Efter allt detta sushirelaterade prat måste jag innan jag tackar och bockar även passa på att även nämna Saiko, för den som önskare ett sydligare alternativ av sushirelaterad bliss. Råkultur och Saiko är två mycket olika syskon, men utmärkta sådana non the less.
Tack och bock!
23:48 3 Nov 2015
Jesus kristus och alla hans lärjungar, jag är så vansinnigt busy just nu. Kanske inte med andras mått, men när har man någonsin tagit deras åsikt i beaktning. Oavsett har jag fullt upp, och när jag inte har fullt upp ägnar jag mig åt rekreation, exempelvis genom att konsumera kultur.
Igår såg jag dokumentärfilmen Hunger som finns på SVT Play. Den handlar om Stockholmskrogen Frantzén Lindeberg och om personerna Björn Frantzén och Daniel Lindeberg. Och om relationen de har till varandra, hur den förändras i och med att michelinstjärnorna blir fler. Jag tycker om att konsumera mat i videoform, men var inte beredd på att bli så berörd av filmen. Eller ska jag kanske säga… illa berörd.
I maj 2013 bytte krogen namn till Frantzén, i samband med att Daniel Lindeberg lämnade duon. Här kan du se filmen. Skynda fynda, den finns kvar fram till 28 november.
/Slaktarn
16:45 17 Sep 2015
Kvinnorna i min familj har sedan urminnes tider umgåtts över svagt Earl Grey från Twinings. Aldrig starkt, aldrig från något annat temärke, alltid löste och inte i påse. Alltid gröna eller gula tekoppar från Höganäs, som nu tyvärr tagits ur produktion, varför jag håller hårt i de jag har kvar.
Av någon anledning har männen i familjen aldrig fattat samma tycke. Tedrickandet har varit en kvinnornas ritual, med stundvisa gästspel av en son, bror eller äkta make. Lycka och sorg kommer och går, tedrickandet består. Ibland har det skämtsamt fällts överslätande brittiska kommentarer som ”nu tar vi oss en god kopp te!” efter att riktigt uttömmande gräl eller gråtigt samtal utspelat sig. Då fnissas det lite. Men sen svarar man ja.
Efter ett liv av earl grey-drickande fick min mor en dag nog. Ungefär samtidigt upptäckte hon butiken In the Mood for Tea på Norrtullsgatan 9 i Stockholm. Där öppnades dörrarna till en skatt, som bestod av allt annat än massproducerat matbutikste. Där är varje burk i hyllorna en historia och en ny smaksensation. Hon gick dit och kom hem med mystiska påsar som såg viktiga och exklusiva ut. Plötsligt bryggdes teet hemma enligt särskilda anvisningar. Särskilda temperaturer. En andra, tredje och ibland fjärde bryggning på samma blad förekom, allt för att spara på de dyrbara skatterna. Te var inte längre en bruksdryck, utan en dryck som markerade en stund av… ja, ska vi säga andakt? Det gör vi.
Vi var inne i butiken tillsammans för en tid sedan. Jag kom då att tänka på ett te hon brukade köpa med sig därifrån. Ett kinesiskt oolongte med en märkligt smörig och grön smak. Jag frågade kvinnan bakom disken vad det kan ha varit. Och så fick jag med mig en påse hem. Det var samma te.
På bilden har jag hällt ut några av bladen i handen. Bladen är rullade till små knutar som löser upp sig i kontakt med varmt vatten. Brygger man teet på för hett vatten blir den smöriga smaken bitter, men håller man sig på nittio grader får man till den där smörigheten som gör allt mjukt och runt och trösterikt.
Namnet på detta te är Tie Guanyin. Översatt blir detta ungefär Nådens Järngudinna. Den bakomliggande historien till teets uppkomst, och förklaringen till dess namn, är att en teodlare en gång i tiden gick förbi en järnstaty av Guan Yin på vägen till sitt arbete. Statyn stod i ett gammalt nedgånget tempel. Så kunde det inte se ut, tyckte han, så han tände rökelser till gudinnans ära och röjde upp i templet. På natten sökte sig Guan Yin upp bonden i en dröm och berättade för honom om en skatt som fanns i en grotta bakom templet. Bonden gick dit och fann en teplanta som han började odla på. Han gav teet sitt namn, Tieguanyin, efter den järnstaty som fanns i templet.
Och här sitter jag och sörplar i mig. Så det kan gå.
/Slaktarn