Att jag älskar Så mycket bättre är inte direkt en hemlighet. Älskar hur man kan få en helt ny bild av en artist och hens hantverk, hur programmet hyllar musik på riktigt och hur artister man kanske glömt av kan få ett lyft bara genom att visa vad de går för i en ny kontext. Okej, då var det avklarat.
En av de artister i årets program som fått mest hyllningar och kärlek är Ken Ring. På många sätt är det välförtjänt och jag blir alltid glad när en hiphop-artist kan ge mer postitiv uppmärksamhet till genren och öppna upp den för fler människor. Att Ken Ring är bra på det han gör kan man liksom inte tvivla på efter förra veckans tolkning av Bo Kaspers Människor som ingen vill se. Okej, då var det också avklarat.
Men vet ni, här behöver jag gå in och pissa på paraden. För vi måste prata om Kens uppenbara homofobi. Eller fobi, vad vet jag. Det kanske är förakt eller hat? Jag har ingen aning. Men den inställningen han har visat på om och om igen i sina låttexter, i intervjuer, i sitt sätt att uttrycka sig: Den är så jävla inte okej. Robert Jacobsson på Ligga med P3 har skrivit väldigt bra om det i sin blogg. Tycker ni ska läsa texten. Där tar han bland annat upp exempel som:
Och en intervju som han var med i i självaste Nöjesguiden (Tack Maja för att du tog upp den här frågan med honom):
Ja, ni fattar. Vi kommer tillbaka till den gamla vanliga separation of church and state i konsten. Och det är svårt som fan ibland, men just i det här fallet är det väldigt lätt. Kens syn på alla människor lika värde kanske inte gör hans musik bättre eller sämre, men faktum är att han är en person med en megafon. Han har en röst som människor lyssnar på, en röst han mer än gärna använder och det fattar vi ju allihop att den kommer att få ännu mer kraft nu när det går så bra för honom i Så mycket bättre. Då har han fan ett ansvar. Och tycker Ken nu att det är så himla svårt att förstå hur man kan ”bli kär i ett annat arsle” får han räkna med att bli ifrågasatt.
Och det är inte bara Ken som har det ansvaret. Varenda himla journalist som har en inbokad intervju med honom den närmsta tiden – och ni lär ju vara ett gäng – ni har också ett ansvar. Ni fattar det va? Att det är så extremt mycket ert jobb att ställa frågan till honom precis just nu när det surrar som mest kring honom? Ni måste få honom att snacka om det så att VI ALLA kan snacka om det igen och igen tills alla är med på tåget att alla himla människor ska vara lika mycket värda och bli behandlade och pratade om utifrån det synsättet. Så kom igen nu bara.
Mindre snack, mer hockey tack!
