Förståeligt nog vill inte Vince Gilligan berätta en historia vi kan missta för Breaking Bad med spinoffen Better Call Saul. Samtidigt är det farligt att vandra för långt ifrån ursprungsmaterialet karaktären Saul Goodman är associerad med. Därför är denna nya – och även korta – trailer något oroväckande där den nyligen Emmy-prisade Gilligan diskuterar Jimmy McGill; den hederliga mannen Saul var före han var ja, New Mexicos slugaste advokat. Att ta en älskvärd karaktär för att sedan beröva honom på alla attribut vi har lärt oss att älska är ett vågat drag – speciellt när manusförfattandet verkar gå oerhört långsamt.

Ni får ursäkta min pessimistiska inställningen, visst är inget skrivet i sten men minnena av Gilligans förflutna med spinoffen på Arkiv-X:s karaktärerna The Lone Gunmen lämnar mig i samma tillstånd som Saul Jimmy i trailern nedan. Kanske borde jag hålla tummarna för att Stephen Colbert delar denna oro och tar till en av sina smått okonventionella metoder. För vi är väl alla med på att resan mot världens bästa juridiska marknadsföring måste bli tv-världens motsvarighet till Gudfadern 2? Det är det enda rätt så inga half measures fram till februari nu.

Amerikansk tv har nått en diffus period i sitt liv. Tittarsiffrorna enligt det uråldriga Nielsen Rating-systemet sjunker för varje år medan tv-skapare berättar historier likt aldrig förr. Detta nyskapande narrativ med en fäbless för anti-hjältar ligger främst kabelkanaler som HBO och AMC bakom medan ordinarie tv-kanaler har fallit i skymundan. Vad är då Emmy-galans plats i denna nya era? Är det endast en smärtsam påminnelse att redan nämnda kabelgiganter står överst i hierarkin? Eller ett perfekt tillfälle att glömma de frånvarande tittarna och istället ta till alkoholen när priser ska skördas?

Den 66:e installationen av galan sändes under natten från Nokia Theatre i Los Angeles med Seth Meyers som värd. Kampen om de åtrovärda statyetterna blev till en triumf för Breaking Bad – och sen inte mycket mer. En blandning av väntade vinster och överraskningar; svaga och hysteriska skämt samt en del tårar resulterade i en någorlunda ljummen tillställning. Det har dock inte hindrat mig från att samla ihop de absolut viktigaste ögonblicken.

Käre Seth, förväntningarna var hög men det hela föll förvånandsvärt platt med en medelmåttig prestation. ”Jokes are like nominees, not everyone can be a winner” och ja så rätt han hade. En kunde nästan tro att öppningsmonologen var NBC konkurrerande med Game of Thrones på en söndagkväll då all livsglädje var frånvarande i skämten; exempelvis när det började talas om att MTV inte längre sänder musikvideos, en numera relik till popkulturell vits.

Tur nog verkade talk show-konkurrenten Jimmy Kimmel sugen på att återigen leda galan när han bjöd på en två minuter lång mini-roast av Matthew McConaughey. Allt True Detective-skådespelaren är involverad i dessa dagar sluter ju upp i succé, därför var det knappast oväntat att detta tillfälle lockade mest skratt under natten. När de två minuterna var över hade Meyers förmodligen försökt anlita hela Hollywoods voodoo-elit.

Bland årets drama-serier fanns det en odiskutabel vinnare i Breaking Bad. AMC-serien sände sin sista säsong förra året och kom att dominera hela kvällen. Bryan Cranston – oväntat stilig i mustasch – vann sin fjärde statyett för rollen som kemiläraren tillika methkokaren Walter White vilket måste vara ett något form av rekord? Hans älskade medbrottsling Aaron Paul och tv-fru Anna Gunn fick även båda ta emot pris för tredje och andra gången. Efter vinster i kategorierna för bästa serie och manus var storslammen ett faktum vilket lär ha lämnat många andra värdiga konkurrenter knäckta. Stackars Nic Pizzolatto, andra säsongen av True Detective kanske blir mörkare trots allt?

Kvällens kanske trevligaste överraskning – gånger två – var när alla komediseriernas drottning Julia Louis-Dreyfus återigen fick bära sin krona för huvudrollen i HBO-serien Veep. Vad som sedan följde lär kanske göra en del förvirrade när Bryan Cranston gick till en romantiskt laddad tungattack mot skådespelerskan. För de ovetande gästade världens mest älskade knarkkung Seinfeld en gång i tiden, något de två refererade till när de delade ut ett pris några minuter tidigare. Dreyfus menade på att han endast påminde om någon hon hade hånglat upp i serien och därför valde Cranston att ta henne på en vandring längs minnenas boulevard.

När det kommer till musikparodier så verkar Weird Al Yankovic vara inne på sin egna Yankossance vilket nådde nya höjder med ett framförande av ett flertal tv-seriers vinjetter. Inte helt oväntat blev Game of Thrones storslagna soundtrack höjdpunkten; speciellt när han bad George RR Martin att skriva lite snabbare, dock saknade jag fingret från A Song of Ice and Fire-författaren.

I övrigt …

• Stod Gwen Stefani för en blooper i Travolta-klass när hon delade ut pris till ”The Colbort Show”.
• Utspelade sig kvällens kanske roligaste segment inte ens på galan utan var redan inspelad. I denna Emmy-special av Billy on the Streets ställs viktiga frågor likt ”Dinklage eller Patinkin” i all hast till ovetandes människor på gatan.
• Så hade Sarah Silverman med sig den bästa accessoaren – kan ha kommit till användning under öppningsmonologen.
• Fanns det även utrymme för tårar när den erfarna galavärden Billy Crystal mindes sin kära vän Robin Williams. Här är även Mets-matchen skådespelaren refererar till.
• Vann Fargo välförtjänt för bästa mini-serie medan True Detective fick en för regin i det där avsnittet med en sex minuter oavbruten tagning. Seriens radarpar behöver dock inte gråta då de – utan tvekan – hade kvällens skarpaste outfit.

Förresten låt oss se den här igen va?

Att sätta James Francos ansikte på ett verk av nyklassicismens ledande konstnär Jacques Louis David lär inte båda gått för skådespelarens redan spårade ego. Bakom denna galenskap ligger tumblrn mag+art som tar klassiska målningar från historien och kombinerar dem med samtidens stjärnspäckade tidningsomslag.

Nedan kan du se ett smakprov från alstret likt Cara Delevinge i John William Waterhouses mytomspunna Tristan och Isolde. Min favorit måste dock vara helgonet som är Rob Lowe eller One Directions egna diktator Liam Payne.

Om du är en av dem som mot förmodan applåderade Kanye West när han stal mikrofonen från Taylor Swift den där ödesdigra kvällen för fem år sen – ja då lär du jubla nu. Under söndagens VMAs framförde countrypop-sångerskan sin omtalade låt Shake It Off, ni vet den med den twerkflörtande videon där T Swift tar sig an alla påståenden om att hon inte skulle kunna sjunga dugligt live. Hatet flödar ju – likt många av oss känner till – ofta på internet och hemsidan Deadspin blev därför lite kreativa med sitt förakt mot Kanyes nemesis.

I vad du kan höra här är Taylor Swifts isolerade sångspår från galauppträdandet och ja hon prickar inte alla noter direkt. Det är en intressant lyssning där ironin är påtaglig; samtidigt är det knappast en nyhet att många sångröster på världens största hits manipuleras genom reverb och autotune samt att liveuppträdanden ofta framförs med playback. Det finns utan tvekan värre exempel där ute, bedöm själv. Jag för min del vågar inte ens spekulera i hur internet skulle reagera ifall Beyoncé utsattes för en liknande undersökning utan positivt resultat – men finns det ens någon tvivel på den punkten?

UPPDATERING! Fanns det anledning av tvivla? Deadspin har nu även isolerat Beyoncés uppträdande!

Glöm aldrig Enrique Iglesias eller Musikministeriet.

Om du såg ett stjärnfall under natten kan du glömma din önska,  för stjärnorna gav säkerligen upp sin omloppsbana endast för att komma närmare Beyoncé MTV Video Music Awards i Inglewood, Kalifornien. Det var som väntat en händelserik kväll, från masspsykoser i Mrs. Carters närvaro till udda outfits och en mängd gif-vänligt material. Därför gjorde jag det enda rätta och sammanställde allt värt att diskutera i en kavalkad av internetrelaterade skapelser.

Stilmässigt haveri eller en kärleksfull homage? Båda beskrivningarna passar egentligen in på Riff Raff och Katy Perrys matchande blåjeans-outift som höjde en hel del ögonbryn under natten. Den enigmatiske rapparen har länge hävdat att de två är ett par – vilket skulle vara ett säd för åratal av cultural appropriation. Deras entré satte hursomhelst internet i brand och många frågade sig vem den kvinnliga popstjärnans partner egentligen var. Riff Raff har tidigare anklagat James Franco för att ha stulit hela hans personlighet i filmen Spring Breakers och en egocentrisk Twitter-sökning idag lär inte glädja rapparen.

Det lär väl knappast undangått någon att världen stod stilla under 17 minuter när Beyoncé framförde ett medley av sitt senaste album? Parisa har en fantastisk recap av spektaklet, så låt oss istället se hur internet reagerade, ledtråd; som en kultförsamling i tårar.

Likt Buzzfeed påpekar så var Beyoncés uppträdande det enda världen verkade prata om.

Efter att ha sett den gifen så känns ändå påståendet nedan rätt troligt.

everyone was watching Beyoncé like pic.twitter.com/pOsBrtCDke

— Drizzy (@Drrake) August 25, 2014