Alltså jag har alltid tyckt att bloggande är exakt som standup. Iallafall för mig. Inte för att jag vet speciellt mycket om standup, men jag kan ju tänka mig iallafall. Kan se mig själv gå fram och tillbaka flera kilometer på scenen i kostym och titta ner i marken och dränka munnen i en stor tunna Ramlösa mellan alla skämt och leka viktig. Hur som helst så känns det ju som om att bloggandet är exakt som standup, med skillnaden att man aldrig får se sin publik och om de skrattar eller inte. Det är därför det är så skönt att blogga. Man slipper se hur folk reagerar, typ. En av hundra kanske skriver en kommentar på inlägget, men mer än så blir det inte. Inga tinnitusapplåder och man slipper stå där och skämmas om det inte skulle gå bra eller om ett skämt inte skulle funka. 

Man kan inte göra standup i kalsonger och t-shirt heller. Eller om man hade haft en jättesnygg torso och vältränade ben och varit allmänt snygg så hade det kunnat kompensera för dåliga skämt, men rent allmänt så kan man ju inte stå där i gamla underkläder och försöka vara rolig. Det funkar dock utmärkt när man har en blogg och det är därför jag älskar det. Kommer aldrig att våga prova standup.

Jag vågar inte ens videoblogga bara för att jag är så rädd över hur det skulle bli!!!! Guuud skräcken. Tänk om man skulle behöva göra alla de där standup-gesterna då. Här är de tre viktigaste:

1: Gå längs scenen och titta ner på golvet och prata samtidigt. Uppskattningsvis 5 kilometer under en kväll, så se till att ha bekväma skor och ta med ett par gångstavar för ökad bekvämlighet. 

2: Drick massa Ramlösa. Ja, LOKA FUNKAR VÄL OCKSÅ!!!! Det viktigaste är att det står en stor flaska där som man kan amma som ett bröst för att få lite moderlig trygghet. 

3: Upp med händerna i olika sorters frågande gester! Ja ni vet vad jag menar. Typ den här handgesten ”Jag har ingen aaaaaning” och så kompletterar man med en blick som ba ”WTF????” och är riktad mot samhället, Ullared, stureplansbrats eller något annat inaktuellt man råkar skämta om för tillfället. 

Kan man göra det där så är det lugnt. Sen så gäller det bara att komma på lite skämt som utfyllnad, men det är problem som man får ta i takt med att de kommer. Kan man grundpunkterna så löser det sig alltid.