En del av mig har ju alltid velat vara tevekock. Det spelar ingen roll att jag suger på att laga mat, men jag vill ha ett program där jag bjuder in spännande gäster och har djupa samtal i bakgrunden av puttrande grytor. Jag har redan tänkt ut lite ordvitsar som jag kan dra när den dagen kommer, och en av dem är att jag ska säga ”Här har vi dagens gäst!” samtidigt som jag håller upp ett paket jäst framför kameran och skrattar åt mig själv.  

Annars så är jag väldigt trött på den här ”trenden” att laga mat i teve och försöka konversera när munnen är fylld med smet. Jag orkar inte se en till kändismiddag med tända ljus och existensiella samtalsämnen och kanske lite gitarrspelande på det.

Hela kombinationen är så krystad, typ gruppterapi hos skolkuratorn inför hela Aftonbladets webbtevepublik blandat med en marängsviss och en ”sida man aldrig har sett förr” av en kändis. Det känns faktiskt väldigt mycket Stjärnorna på slottet 2009. Snart så är smörgåsbordet av kändisars oväntade sidor uppätet, och då är det enda som finns kvar ettt högt blodtryck från all den överdådiga kosten man blev hetsad att äta av ett produktionsbolag med feeder-tendenser. 

Att döma av tevetablån så är samtliga produktionsbolag faktiskt feeders. De älskar att göra kändisar feta och skämma bort dem med storslagna festmåltider. Som en konsekvens av det här kommer vi säkert se många kostrelaterade dödsfall bland Sveriges B, C och D-kändisar i framtiden. Förmodligen så kommer det också att resultera i löpsedlar med budskap som ”Jag fick göra en gastric bypass-operation efter alla middagsprogram” med olika drabbade kändisar.

Såhär kan vi inte ha det. Då är det bättre att jag får ersätta något av programmen så jag kan skämta med min jäst. Det är en rätt tunn idé om jag ska sälja in den till något produktionsbolag, men snart så tar väl listan slut på kändisar de kan ringa. Tills dess så sitter jag här med min jäst och väntar.