Igår så var det premiär för SVT:s dejtingprogram ”Kärlekskoden” där Henrik Fexeus hjälper två människor (Greta och Staffan, två riktiga kvalitetssinglar som ingen hittills stått ut att leva ihop med) att ”hitta kärleken med hjälp av forskning och vetenskap”. Ja, det känns ju verkligen passé att gå på dejter och se dum ut på en picknickfilt och tro att kärleken ska komma till en automatiskt, när man istället kan ta fram sin perfekta soulmate genom att analysera hens skelettstruktur med en fullständig scanning av kroppen i ett laboratorium för att se om man är gjorda för varandra. Sexigt!

I första avsnittet igår så fick Greta och Staffan ranka deltagarnas utseenden för att göra en första gallring. Vissa (alla) kanske tycker att det var ytligt och lite taskigt mot de kärlekstörstande singlarna att enbart ranka dem efter snygghet, men inte Henrik Fexeus som tycker såhär:

”Det signalerar en massa saker. Det som vi uppskattar som skönhet är symmetri, och att man därför inte bär på sjukdomar. Och om vi tycker att någon rör sig snyggt så signalerar det att de har en skelettstruktur som gör att de är fertila. I ett initialt skede så reagerar vi väldigt starkt på de här sakerna”

Aha. Hur kunde jag vara så dum! Snygga personer kan inte bära på sjukdomar! Personer som är vackra, t.ex kändisar, blir aldrig sjuka eftersom deras snygghet automatiskt gör dem immuna mot allt ont.

Det där med skelettstrukturen var ju också rimligt  Ni vet hur det är, man går på stan och ser någon tjej som går jävligt snyggt och tänker direkt ”fan vad FERTIL hon ser ut, shit vilken barnafödarkropp!” och känner direkt hur man får lust att befrukta. Not.

Annars så gillar jag idén med att slippa dejta och istället bli inlåst i ett laboratorium och vänta på att bli ihopmatchad med någon som man kan flytta ihop med direkt. Vanligt dejtande är ju så sjukt tidskrävande och byråkratiskt, så allt som snabbar på processen tycker jag är välkommet.