Joan Rivers dog igår. Som tur är så hade hon dock lämnat en kravlista inför sin begravning. Bara för att man är död så ska man ju inte behöva gå med på att bli behandlad hur som helst. Det är ju inte som att Joan bor på ett vanligt svenskt äldreboende med resursbrist! Nedan så följer några av kraven på begravningen.

1: Meryl Streep måste gråta på minst fem olika dialekter. Varför nöja sig med bara fem? Jag tycker hon ska gråta på alla världens språk! Hulka på swahili och ångestskrika på isländska. Kommer det tas någon hänsyn till döva med vrålgråtande på teckenspråk? Den här begravningen är större än prinsessan Dianas.

2: Bobby Vinton ska hålla i Joans döda huvud och sjunga ”Mr Lonely”. Inte för att jag vet vem Bobby Vinton är, men jag antar att det viktigaste är att någon håller i hennes döda huvud och visar upp för massorna och sjunger något fint. Att visa upp avhuggna huvuden inför folkmassor var mer vanligt på medeltiden, men precis som mode från tidigare epoker alltid kommer tillbaka så antar jag att detsamma gäller avhuggna huvuden.

3: Jag vill se bättre ut död än levande. Det här tycker jag ändå är rätt rimligt när jag tänker efter. När man lever så är ju risken rätt stor att man kanske råkar göra någon ful min eller att någon tar en bild i en osmickrande vinkel, men när man är död så håller ju ens makeup betydligt bättre plus att man alltid sitter stilla så att håret inte blir sabbat.

4: Jag vill bli begraven i en Valentino-klänning. Helt rätt val tycker jag. Helst så ska den ha ett långt släp också där man t.ex skulle kunna väva Joans livshistoria.

5: Jag vill ha en vindmaskin så att mitt hår blåser som Beyoncés. Om man ligger där helt död och orörlig så måste man ju liva upp ens look litegrann. Bara för att ens hjärta har slutat slå och man inte längre andas så behöver ju inte det innebära att man ska vara helt stilla. Jag säger såhär: installera en mekanisk vevarm och fäst den på kroppen så att man kan ha ett vinglas i handen och skåla repetetivt under hela ceremonin.