Snart är det dags för sommarsemester, och Magdalena Ribbing har svarat på några etikettfrågor angående flygresor i SAS flygtidning. Det är lika intressant som vanligt, och jag tänker analysera svaren!

”Jag sitter längst mot fönstret och behöver gå på toaletten. Passageraren bredvid mig sover. Hur gör jag för att ta mig ut, och ska jag gå med rumpan eller skrevet mot min passagerare?”

Alltså förlåt men VEM brukar gå ut med SKREVET mot sin medpassagerare när man är ute och flyger? Är det en grej? Jag kan inte förstå när det skulle vara okej att pressa sitt skrev mot någon annan människa, och speciellt inte om man är lite kissnödig. Rumpan är ju inte jättetrevlig den heller, men känns på något sätt lite mer neutralt än att få en annan persons gylf i ansiktet utan att man uttryckligen bett om det. Att flyga är ju inte samma sak som att gå på en Ladies Night-show med Martin Stenmarck i en medelstor svensk stad. Tack och lov så håller Magdalena med mig denna gång, och svarar såhär:

”Ingen har rätt att sova ostörd under en resa, tyvärr kan man tycka, men man kan inte kräva att få göra det. Alltså petar man försiktigt till den sovande och ber om ursäkt samt förpassar sig själv så diskret som möjligt förbi vederbörande. Gärna med rumpan mot personen, till skillnad från svensk teatersed”.

Jag förstår inte vad ”svensk teatersed” är för någonting och varför det skulle berättiga att köra upp skrevet i någons ansikte, men okej. Troligtvis så har jag dock åkt för mycket lågprisflyg eftersom det oftast brukar vara så trångt att det varken går att gå ut med rumpan eller skrevet och att ens medpassagerare får resa sig upp helt och hållet och gå ut i mittgången för att jag ska komma förbi. Eller så är det jag som är för semesterplufsig för att komma ut?

”Hur hanterar jag att personen bredvid mig är väldigt pratsjuk och jag vill sova, läsa en bok eller bara titta ut över molnen? Kan jag på ett artigt sätt säga det utan att resten av flygresan blir pinsam?

Det här dilemmat tycker jag inte verkar vara speciellt komplicerat? Det är ju bara att börja läsa eller sluta ögonen och sova? Jag har flugit ensam några gånger och har aldrig haft några problem. Nu inser jag dock att det kanske är JAG som är den störiga personen som tjatar hål i huvudet på min medresenär istället? Senast jag flög till Barcelona så satt jag bredvid två härliga tanter och rekommenderade bland annat flera fiskrestauranger till dem. De tyckte förmodligen jag var skitjobbig. Margareta har dock en lösning även på detta:

”Mitt standardknep är att säga ‘Ursäkta, jag har en komplicerad tankeprocess igång och har inte kapacitet att prata’.”

Funkar till allt! Jag ska börja köra med den jämt nu. Den är ju dessutom typ sann?

Annars så tycker jag att det ABSOLUT störigaste när man reser är folk som inte kan boarda samt stiga av ett plan ordentligt? Typ när incheckningspersonalen ba ”Ni som sitter längs rad 16-32 får boarda först” och så springer det ändå på 20 pers som ska sitta vid raderna längst fram. Alltså det händer verkligen JÄMT? Man ba okej det är ingen tävling grabbar. Skulle gärna vilja ha Magdalenas åsikter angående det!