Vad ger man egentligen bort till någon som redan har allt? Nu är det ju snart dags för sommarens alla storslagna fester, och då måste man ju ha presenter som passar. Det är ju så tråkigt att komma tomhänt! Till exempel så hittade jag det här frestande erbjudandet i trapphuset idag. 500 kronor i presentcheck på Fonus begravningsbyråer! Nämn ett tillfälle där det presentkortet inte passar? Nä, precis! Alla ska ju dö.

Tror att jag ska ge bort det till någon av mina vänner som tar studenten. Det känns ju roligare och mer personligt än att ge bort någon jävla servis eller något annat otympligt. Det här presentkortet är ju faktiskt mer än bara en papperslapp, det är en chans att skapa sin alldeles egna drömbegravning (eller någon annans). Mycket roligare att ge bort en upplevelse istället, och det är inte varje dag man får en så fantastisk möjlighet att vara med och skapa något fint. 

Är ännu mer fascinerad av texten på lappen. ”Ditt och alla andra medlemmars ägande ger både insyn och möjlighet att påverka Sveriges största begravningsföretag, och därmed hela branschen”. Wow! Jag som alltid har drömt om att vara med och påverka begravningsbranschen på ett eller annat sätt. 

Hoppas att någon ger bort en begravning till sin svärförälder. Hinta litegrann. Blir säkert sjukt uppskattat. 

Hittade en bild som jag tog förra helgen på Kimyes bröllop i Toscana. Jag är fortfarande bakfull efter all Moët! Gillade verkligen deras utemöbler, även fast de kanske var lite väl ”basic” för min smak. De var perfekta att ha i trädgården iallafall, och tål absolut att stå ute i regnet. I ett vardagsrum så hade det känts lite väl enkelt och minimalistiskt att ha den soffan, men utomhus så går det ju bra.

Den ryska mobiloperatören MTS har lanserat en ny reklamkampanj i veckan för att lyfta fram deras snabba 4G-nät. Kampanjen går ut på att ”tre ryska IT-girls” laddade upp bilder på sina instagrams med hashtags som #sexy #oiled #naked #pumpedup ##latex #ass #experimenting, och #crazypositions, men istället för att visa en bild som passade ihop med hashtagen så visades bara cirkeln som man ser när Instagram-bilder laddas. Alla som såg bilden på den laddande cirkeln blev skitsura och bah ”VARFÖR KAN JAG INTE SE DIG I LATEX FÖR?”.  Syftet med det här var att visa vilka fördelar ett snabbt 4G-nät kan ha i vardagslivet. 

Wow! Ja, det bästa med att ha ett snabbt mobilt nätverk är ju att det går så snabbt att kolla på latexporr på Instagram! Varför ska man annars ha ett snabbt surf-abonnemang? Fräscht att anspela på tjejers sexualitet när man pratar om mobila nätverk, för det är ju verkligen relevant och har med saken att göra. 

Visst, det är såklart kul att ryska pervon satt och klickade frustrerat på ”Uppdatera”-knappen i tron om att de skulle få se en livs levande IT-girl flasha sitt arsle, men om syftet var att ”visa vilka fördelar ett snabbt 4G-nät kan ha i vardagslivet” så känns det som att man kunde ha hittat andra sätt att visa det med. Vi är faktiskt många som använder internet utan att vilja se inoljade tjejer som poserar i latex, men som ändå tycker att det är viktigt med en snabb nätuppkoppling.

Men men! Antar att reklamen inte var riktad mot mig ändå. Själv så har jag Halebop och får reklam-SMS där det står saker som ”Stay on top, Halebop” och deras reklammejl ”Bopnytt” med jämna mellanrum. Det är inte så kul det heller. 

Vissa av er kanske undrar vad jag gjorde igår? Svaret är såklart PARFYMPROVNING med Chanel-tema. Man har ju ett stash med såna hemma, NOT. Var faktiskt hos en kompis. Vad gör man annars en fredag egentligen? Vissa kanske snortar kokain på en dåligt upplyst klubbtoalett, men själv så satt jag och inhalerade Chanel med ett glas vin i handen som en äkta hagga. Det är ju så mycket trevligare och mer bekvämt? 

Sen efter all parfym så drog jag UT PÅ STAN till Marie Laveau, för jag kan bara inte få nog av öl i plastmugg för 60 kronor, klibbiga golv och källare med obefintlig mobiltäckning. Älskar! Kom hem alldeles för sent men åkte iallafall tunnelbana. Stank förmodligen Chanel, men man kan ju lukta värre saker. Hatar folk som gnäller på parfym! Man ba okej då luktar jag svett istället om det är bättre. 

Idag har det varit fullt upp hela dagen. Jag har precis sprungit Stockholm Marathon och passerade alldeles nyss mållinjen! Eller inte. Skulle aldrig delta i ett marathon, och om jag har förstått det rätt så får man inte ens en goodiebag efteråt? Vad har man då för drivkraft till att vara med? 

TACK för alla kommentarer på inlägget innan förresten. Jag har inte bestämt mig än, men det ligger väl något i att jag inte ska sitta här som ett våp och vänta på att något ska hända. Är mest förvånad över att typ…hälften av alla som läser den här bloggen verkar bo i Italien, Spanien eller Guatemala redan nu??? Varför har ni inte sagt något? Jag RASAR! *hetssprayar Chanel över hela mig* 

Är officiellt stans största nervvrak just nu. Det här är nästan värre att behöva uppleva än när Malou von Sivers och Peter Jihde intervjuade Sveriges partiledare inför riksdagsvalet 2010. Samma nivå av ångest. 

Jag har kommit in på en utbildning i Barcelona till hösten. En svensk folkhögskola är arrangör, men utbildningen är förlagd till Barcelona på en skola där mitt i stan. Första två månaderna pluggar man spanska, och sen har man tre månaders praktik ”på en spansk arbetsplats”. Kommer förmodligen att sitta i en hotellreception dagarna i ända och ta selfies och flirta med de manliga gästerna som kommer checka in. Till jul så får jag åka hem igen. Det som är bra med utbildningen är att den är helt gratis. Alla andra språkkurser utomlands kräver typ en trust fund, men den här kan jag till och med få CSN för och plugga på precis samma villkor som hemma. 

Saken är den att jag verkligen inte vet vad fan jag ska göra? Alltså om jag ska acceptera min plats eller stanna kvar i Stockholm. Jag vill liksom ”have it all” och både vara kvar i Stockholm plus sitta vid havet i Barcelona och instagrama solbrända ben i fem månader. Men det går ju inte. Oavsett vad jag väljer att göra så måste jag ju välja bort något, och det känns som att jag kommer ångra mig oavsett vad jag gör. Å andra sidan så tror jag inte direkt att jag kommer se tillbaka på mitt liv om tio år och bah ”vilken tur att jag stannade kvar i Stockholm och bodde kvar i min överprisade andrahandslägenhet i sex månader till!”. Det känns inte heller så troligt. 

Har alltid velat bo utomlands under en period. Nu när jag plötsligt har möjligheten till det så känner jag mest bara ”?????????”. Panik. Trivs så bra i Stockholm, men tänker att det är nu eller aldrig som jag kan dra innan jag plötsligt är 30 och sitter här och ser dum ut med amorteringskrav på bostadsrätt, soffgrupp och tusen autogiron. 

Inget är bestämt än och jag har fått några dagars betänketid, men oavsett vad så är det ju ett lyxproblem av rang. Ba ”Buhu stackars mig, världen ligger framför mina fötter och jag kan inte bestämma mig för om jag vill flytta till Barcelona eller inte, tyck synd om mig!”. Ibland vill jag bara örfila mig själv. Jag vet att det bara är jag själv som kan ta beslutet och att ingen annan kan bestämma vad som känns rätt,men om någon av er har bott utomlands ett tag eller gör det just nu så får ni asgärna kommentera lite snabbt och säga vad ni tycker om er egen upplevelse. Alla ba ”ÅK!!!” , men det känns så mycket svårare än så. Tror å andra sidan inte att man ska känna efter för mycket heller, men jag vet inte.