Hej ni som aldrig skrev prosa! Och du med, Ronnie! (Tänk om bloggen hette ”vi som aldrig sa prosa”, konstigt grej att göra: bara säga ”prosa”, helt kontextlöst). Alla småänglar ska med, som Anna brukar säga.

Sitter på tåget mot Göteborg! Då får jag alltid lust att använda utropstecken! Jag ska läsa ikväll, på Litteraturhusets scen för svensk samtidspoesi! Typ första gången jag får betalt för en läsning! Kommer bli tagen på allvar! Det ligger i luften! Så krispigt här utanför, massa höstlöv! Lyssnar på Broder Daniel och har en liten påse med små, hårda plommon och en Coca Cola-flaska med vatten! Läste att man ska hälla två flaskor Coca Cola i håret, så blir det perfekt stiligt och vågigt! Ska göra det innan jag går upp på scenen ikväll! Man vill ju vara snygg! Tänker strukturera mitt framträdande som ett TED talk! Det blir väldigt pedagogiskt, med andra ord! Kom gärna fram och hälsa! Nu äter mannen bredvid mig jordnötter, jag kommer dö, men min sociala fobi gör så att jag inte kan säga till! Typiskt allergiska poeter.

(Så många små barn i adidasdress som heter Elis på det här tåget! Jag är född för tidigt eller försent! När jag var liten hette en Elis (jag)! Jag är döpt efter min mammas farfar som snodde mjölk under ransoneringstiden och hamnade på Långholmens anstalt! Vilket värv. Ska skriva en diktcykel om honom nån gång! Det låter sjukt btw: diktcykel. Som motsatsen till extremsport.)

Lektyr jag har med mig på tåget (hatälskar ordet ”lektyr”, det låter så snuskigt typ, som något Bingo Rimér sysslar med, plus att det rimmar på spyr, och jag hatälskar konceptet ”att spy”): SELECTED UNPUBLISHED BLOG POSTS OF A MEXICAN PANDA EXPRESS EMPLOYEE av Megan Boyle (så vacker och modern klassiker!?), romanen I Love Dick av Chris Kraus (oerhört bra, ska bokblogga om den ”vart det lider”, ”every letter is a love letter”! som Ida Linde citerar så fint i diktboken 29 oskickade brev), Modernistas nyutgåva av Nabokovs Lolita i översättning  av veckans babe Aris Fioretos (inte hunnit läsa än) samt nya numret av tidskriften Kritiker, med undertiteln ”Drömmar är inte förhandlingsbara”!

Tänkte skriva några rader om den sistnämnda, som hade release igår på Författarförbundet i Stockholm. Så fin kväll, med mingel och framförallt fantastisk poesi. (Innan hade jag tryckt i mig två varmkorvar på Seven Eleven, blev lite märkligt begeistrad av den där ”cancernyheten”, har ju haft cancer så då tänker jag att jag likagärna kan äta en korv eller två, rent karmamässigt, trots att jag är vegetarian, och man vill aldrig göra entré i Författarförbundets lokaler med tom mage, det har jag lärt mig av mig själv, eller, det är ett ”motto” som jag hittade på nu). Man kan säga att det var en smygstart av Göteborgs poesifestival som sker i helgen, fast i Stockholm. På plats var numrets poeter (inte alla, men de flesta), influgna från Saudiarabien och Bahrain, samt de svenska poeterna och författarna som översatt. Så mäktigt att höra Roqaiah A al-Fareed i poetisk, intermedial dialog (uppläst mejlväxling) med Huda Almubarak, den senares dikter i Sarra Anayas översättning tog andan ur mig (”bara solen ger utan smärta”) och när Iman Mohammed avslutade kvällen med sin tolkning av Wadha Almusajens dikter så var det total gåshud. Skaffa numret! Läs dikterna och kollektivtexterna! 5 plus! Lite bilder:

Kolla vad fint! (Kolla in alla tidigare nummer av Kritiker också, det som kom i våras med tema barn var också väldigt bra tex! Barnet som begrepp är verkligen i behov av en problematisering!)

Klassiskt Författarförbundet/smygstart på poesifestival-mingelbord! Påminner mig om en fin men sorglig dikt poeten Isis Mûh skrev en gång: ”en ensam salt pinne”.

Stämningen på topp och helspänn innan det ska börja. Poeten och Tydningen-redaktören David Zimmerman höjer en pirrig skål! Kolla vilken anrik miljö.

Front row! Där borta skymtar poeterna Burcu Sahin och Judith Kiros från grymma poesikollektivet Ce(n)sur! Vad heter ditt poesikollektiv? Notera också klippan Linn Hansén som testar ljudet. Hör ni där bak? Ja, vi hör!

Huda Almurabak och Roqaiah A al-Fareed!

Mona Saffar läser sina dikter! Bredvid sitter Helena Boberg som läste Ida Börjels översättningar!

Roqaiah A al-Fareeds poesi! Balsam Karam läste sina översättningar!

Ranwa al-Amasy läste bland annat fint om en proxyserver och kurragömma! Linn Hansén läste Sara Hallströms översättningar! (Missa inte Sara Hallströms nya diktsamling Jag vill att mina barn ska tillhöra, en av höstens bästa!)

Sarra Anaya presenterar Huda Almurabak! Huda läste bland annat från sin debut, I-phonens designade oskärpa!

Iman Mohammed avslutar kvällen med sin tolkning av Wadha Almusajens smärtsamt vackra rader om hänsynsfullhet och kalla leksaker!

Wadha Almusajen.

Nu ska jag leva ut nån sorts turnéliv, ensam i Göteborg. Läsa en god bok och dricka en drink kanske. Har ju med mig överdrivet mycket lektyr. Haha. Kommer mest läsa twitter. Hoppas jag stöter på Henry Song (känd från bokmässanbloggen). Återkommer med en flödande uppdatering imorgon!

Såg btw att Jon Fosse fick Nordiska rådets litteraturpris. Kul för honom!

Och hörde i Babel att Jonathan Franzen inte ”känner sig som en författare”! Kanske för att han är så fruktansvärt rik? Men kul att han har knarkat, en gång, och att han då kände sig som en hund! Jag drömde att den där Jens Lekman-låten, When I Said I Wanted To Be Your Dog, var tillägnad honom. Men det är ju helt ologiskt. Den borde vara skriven av Jonathan Franzen och tillägnad Jens Lekman… äsch… nu ska jag sluta. Puss.

//Elis

en viss typ av dikt som bara funkar på twitter, eller som inte funnits i samma utsträckning är idén, eller dikten som ser ut som en idé, den formen, idén som aldrig ska genomföras, eller antagligen aldrig

twitter har skapat en sorts emotionell marknad eller arena för idén på ett helt annat plan än säg random konceptuell konst, eller: jag läser mycket hellre en tweet där någon skrivit: ”en tjock bok som innehåller transkriberade väderrapporter” än en hel tjock bok med massa sidor av k goldsmith, som faktiskt innehåller det, för att det första är en helt ok dikt och det andra är tråkigt och livet är kort

med bra konceptkonst räcker det kanske med idén, men problemet med twitter är att det inte är konceptkonst, problemet med twitter är att man måste läsa allt på twitter, och den lilla idén är värdelös om man inte läser den som dikt, om man bara tänker på twitter går det inte, twitter måste upplevas och läsas

man sållar alltid

för att hålla det enkelt: twitter är en anteckningsbok som flera kan läsa, andra kan läsa

det är en jättefin ryggrad i en kapitalistisk kropp

du behöver inte ”kunna skriva” för att vara bra på twitter och du behöver ”inte kunna skriva” för att vara en bra poet, och alla fattar att jag syftar på en gängse bild av att ”kunna skriva

twitter är perfekt för den rastlösa läsaren som gillar vackra meningar, twitter är en perfekt trojansk häst, inuti twitter finns dikter som anfaller följare, läsare som läser, dessa läsare vet inte att de läser poesi, de tror att de kanske hatar poesi, men de konsumerar den dagligen, på twitter, de läser poesi hela tiden, tuggar den, de kanske till och med tycker att den här helt okej, tre plus

retweeten: vad händer när new yorks coolaste poet just nu, eileen myles, retweetar rihannas ”i hate broke bitches”, gaby bess tycker att det blir väldigt roligt, jag tycker det blir väldigt intressant, kanske roligt, allt är som alltid beroende av kontext, twitter är inget vakuum

det spännande med twitter är att det används av så många olika människor till så mycket, från typ politik och samhällsdebatt till konton som publicerar Strindberg-citat. Det är roligt att kasta ut saker i ett sådant kaos utan att bry sig om vart eller hur det landar.

jag behöver nånstans att skriva och få ut det snabbt.

en gång råkade jag twittra ”ludvig”, jag lät det stå

Den 10 november blir det litterärt samtal på scen (vi älskar den genren!) med oss om TWITTERPOESI (vi älskar den genren också!).

De siste årene har flere skandinaviske poeter opprettet twitter-kontoer. Disse brukes ikke bare for å markedsføre seg selv, men også som et sted å jobbe med egne tekster. Hva gjør de nye rammene, den nye formen, med deres litterære praksis?

10. november snakker de svenske poetene Helena Fagertun, Elis Burrau og Anna Axfors med Kenneth Pettersen og diskuterer twitterformatets litterære begrensninger og muligheter. De amerikanske poetene Mira Gonzalez og David Fishkind vil lese fra sine twitterkontoer via Skype, og Alexander Fallo og Ingvild Lothe vil lese fra sine twitterkontoer afk.

Anna Axfors (@axfors) startet sommerens kulturdebatt i Sverige om unge svenske poeters vilkår, og har skrevet chapbooken Veckan innan, Elis Burrau (@elis_burrau) har skrevet Och vi fortsatte att göra någonting rörande som kommer neste år på CL(P). Anna og Elis har også, sammen med Ludvig Köhler, startet poesiturneen Heart Broken Poetry Tour og pdf-forlaget Fame Factory. Helena Fagertun (@hundranamn) oversetter for tiden Kate Zambreno til svensk og driver bloggen Hundra namn.

Kenneth Pettersen (@afvpress) er redaktør for det skandinaviske chapbookforlaget AFV Press, Mira Gonzalez (@miragonz) gav nylig ut boken Selected Tweets med Tao Lin, David Fishkind (@judenfragen) redigerer det litterære magasinet Logue og utdrag fra hans twitterkonto har vært publisert på Muumuu House, Alexander Fallo 
(@alexanderfallo) har skrevet Maria (disambiguation) og publiserer jevnlig dikt på instagram, Ingvild Lothe (@ilothe) har skrevet Litt lyst til å pule, litt lyst til å dø.

Hej småänglar.

Ja, på min förra blogg så var läsarna mina småänglar så tänker att jag kan fortsätta med det. Ungefär som Beliebers fast änglar istället :) ?

På tal om Justin Beiber, har ni hört denna nya ?? <3<3 Vill gråta vad bra den är! Lyssna 2 gånger, andra gången är man fast!

Får inte in videon här, HJÄLP NÅGON???!!! Här är länken tills vidare: https://www.youtube.com/watch?v=fRh_vgS2dFE

Ska snart på middag så måste blogga i rekordfart! Vill inte komma försent, känns som jag gör mig illa omtyckt!

Idag har varit en sån typisk vara poet i Malmö-dag om de nu finns en sån. Satt på S:t Knuts torg och fikade med en kompis, fråga mig inte ens vad S:t Knuts torg är, är sällan där men det är kutym att fika där. Lukas Moodysson bor där men honom har jag aldrig sett. Har för mig jag läste nån artikel nån gång om nån som såg honom på ICA och blev arg för att han inte köpte ekologiskt. Det skulle jag aldrig bli arg för, för min del kan han köpa vad han vill. Brukar ni köpa ekologiskt? Det är dagens läsarfråga, svara i kommentarsfältet.

Vad skulle ni säga om jag och Elis släppte en liten box med ekologisk frukt som ni kunde på fraktad hem tillsammans med dagens dikt för en överkomlig summa, säg 200 kr?

I vilket fall så fikade vi sen råkade vi möta 2 andra kompisar, eller ja en kompis och hans kompis som för övrigt pluggar till konstnär. Så avundsjuk på det, jag vill också plugga till konstnär! Vi drack vin på Nyhavn på Möllan, så himla underskattat ställe. Tror att alla tror att det är jättedyrt eller bara allmänt borgligt eller nåt, bara för det heter Nyhavn, ungefär som Ers kungliga höghet i hufvudstaden. Men det kostar som vanligt och dom har värmelampor. Enda stället på Möllan som har värmelampor? Weird.. Var i alla fall så trevligt och jag kände livet i mig, att allt är möjligt. Brukar ni också känna så ibland? Vi kom överens om att vi ska flytta till Paris om två år och göra det till en konstnärsstad igen. Vad tror ni om det?

Vad tyckte ni om Elis inlägg här nedan? *jobbar intensivt på läsarkontakten* Jag tyckte det var riktigt intressant att se hur det är på Stockholm Literature, liksom skön känsla att få lite inside information utan att behöva vara där!! Bloggar är så demokratiskt, det är det jag älskar med bloggar. De jämnar ut klasskillnader.

Jag ska också blogga lite om vad som händer på poesiscenen i Malmö, t.ex. på torsdag är det detta: https://www.facebook.com/events/1105018526177598/ som Littosfären Malmö håller i. Det kanske blir kul/intressant kanske inte?? Stay tuned!

Jag är rädd att ord inte säger något

Gå in på anna axfors anteckningar på mobilen

Det är som att jag skulle döpa min diktsamling som kommer ut nu till ung och galen

Det är en bok där jag tolkar några av de amerikanska låtskatterna och gör det i en svensk språkskrud

Livspusslet står mig upp i halsen

Det har aldrig varit ute att vara i populärkulturen

Å vi får skriva om tv-serier och artister men egentligen är det så jävla töntigt för vi har fått göra det hela tiden men vi har inte gjort det

Jag kommer ihåg att jag inte hade någon bärbar dator då och i den filmen så ligger hon i sängen typ och chattar med sin bärbara dator, jag kommer ihåg att det var det bästa som fanns typ, att ligga i sängen med sin dator

Att inte behöva sitta upp och chatta, att kunna ligga ner och chatta, det verkade så jävla lyxigt

Ord är som en fasad

//Elis

en man med hedengrenspåse säger att han står på presslistan men det gör han inte

en annan man börjar blöda näsblod

en bebis kryper i en korridor

stannar, blickar anklagande

in

i en seminariesal

*

Andrei Codrescu säger: Kenneth Goldsmith skulle skriva ut internet

och

det var en ganska dum idé

han pratar med Martina Lowden

om att tatuera in dikter på hårlösa katter

han säger: jag slets mellan att se henne andas och

göra det mekaniska ljudet

så jag gjorde inget

jag gick därifrån

han förde fejkad dagbok där han skrev

sånt som inte hänt

Martina Lowden frågar: when did we become post human?

Codrescu: ten minutes ago

*

Hassan Blasim och Philip Teir har rullat upp sina manchesterbyxor

exakt lika mycket

de pratar om öl och rasism

Blasim vill prata aktivism,

inte sitt skrivande

(han kan inte säga nåt om hur han skriver)

när han är på litteraturfestivaler och

blandar allvar med skratt och

det är fint

//Elis