7:21 7 Nov 2018

Du är en ung person som bor i Stockholm. Du är singel. Du har laddat ner Tinder och du har just nu en konversation som håller på att rinna ut i sanden eftersom ni inte kommer fram till ett bra dejtställe.

Låt oss på Amy Diamond-podden hjälpa er. Här är listan på Stockholms JUST NU allra bästa ställen för en dejt. Vi har utgått från fyra kriterier; mat, dryck, stämning och hångelvänlighet.

 

Djungelhyddan

Hornsgatan 66

Årets stora snackis som nog inte kunnat undgå någon. På Djungelhyddan samlas trendkänsliga microinfluencers, voi-åkande techsnubbar och helt vanliga tjejer med trenchcoats. Maten som serveras är (såklart) djungelinfluerad och på drinkmenyn hittar du bla. en modern take på en Mai Tai. Varannan lördag är det ”kassetbands-disco” nere i källaren, kanske inte perfekt för en första dejt, men kanske för den andra? Mai Tai 109 kronor.

 

Ugglan och Örnen

Kungstensgatan 2

Du vill ha billig öl men undviker helst Jack Vegas-automaternas rasslande? Du gillar att sitta vid samma bardisk som Stig Larsson och Cajsa Wessberg? Legendariska Ugglan och Örnen har faktiskt bytt lokal tre gånger sen de första gången slog upp dörrarna 1946. Trots det har dess anseende förblivit högt och inte konstigt är väl det. Med ett gediget ölutbud, hemmagjorda chilinötter och en hjort-tartare som slår det mesta fortsätter U&Ö imponera år ut och år in. Perfekt för den lite mer opretentiösa dejten. Stor stark 39 kronor.

 

vattnet

Hornstulls strand 4

Paret Hammarlund är kanske mest kända för krogarna ”flosk” och”skog”, men sen ”vattnet” öppnade i somras är det svårt att inte viska ”tredje gången gillt” till bordsgrannens dotter. Likt Hammarströms tidigare krogar står naturen i fokus även här på ”vattnet”. Dagsfärsk fisk från årstaviken, sparris från Urban Delis takterass och potatis odlad på Hammarkvists egna potatisåker i Bromma. Råraka 89 kronor, raw-kaka 26 kronor.

 

Katarsis

CENSURERAT

Våningen över CENSURERAT har länge stått halvtom och mest använts som nocco-förråd av avdankade e-sportare, fram tills nu. CENSURERATS senaste satsning Katarsis passar kanske inte för en mysdejt med tända ljus och vita dukar utan hit går du om du vill ha kul. Med hjälp av gamla klubbisen Nicco Baccan har Katarsis på kort tid blivit innerstadsbornas favoritställe att bomba ladd. Här möts du av kokainstinniga vakter som gör allt för att ta dig på bar gärning när du går ut från toaletten hög som ett hus. Vakterna visar dig gärna medlemsklubben ”trapphuset” där de hotar dig att ringa polisen såvida du inte swishar allt du har på ditt konto. Swish 3000 kronor.

 

Eklunds

foodtruck 

Stjärnkocken Anders Eklunds nya satsning är ett fine dining-koncept i en foodtruck. Här bokar ni bord minst en månad i förväg (endast plats för två sittande gäster). Ni tar förslagsvis avsmakningsmenyn med vinpaketet och ni sitter självklart vid chefs table (inuti foodtrucken). Efter att sista rätten är serverad och ni beställer in notan börjar skåpbilen att köra iväg. Ni sitter som tur är med säkerhetsbälten på er. Ni ser att vägarna börjar bli mörka, de passerande bilarna allt färre. Ni är aldrig oroliga. Ni släpps av i skogen, ensamma. Ni sover under en stor gran. Ni bor där nu. Ni har börjat räkna dagarna på trädstammen ”IIII”. Ni börjar misstro varandra. Ni pratar inte längre. Ni bråkar en natt. Du tar dig hem. Avsmakningsmeny 2000 kronor.

 

Thomas Krangnes

Pål Ströbaek

2:38 5 Nov 2018

 

När jag var liten fanns det inga fritidsgårdar. Eller såhär det fanns massa fritidsgårdar men inte för den brokiga skaran människor som växte upp på Lidingö men ändå valde att gå i skola inne i stan, på Adolffredriks musikklasser (obs skryt). Det närmsta vi kom till en fritidsgård var antingen att åka fram och tillbaka i tunnelbanan (obs skryt) eller motsatsen Gröna Lund. 

Gröna Lund på den tiden var rufft. Inte lika flashigt som idag. Runt pop-expressen hängde fjortisarna och utbytte playahead-namn och munherpes. Där kunde man inte gå förbi utan att någon började skrika glåpord åt en. Emo-gängen från typ Märsta var ännu obehagligare. De brukade mest gå runt i parken och se obehagliga ut. Det var alltid unga tjejer som hängde med killar som var alldeles för gamla. Folk raggade som galningar inne i parken och jag tror helt ärligt att många av mina kompisar iaf fick hångla pga Gröna Lund. Jag var alldeles för kort och konstig och fick nöja mig med adrenalinet av att gömma mig från någon obehaglig 15åring med mustasch som man råkat förolämpa.

På extreme (RIP) skulle man skruva av glödlamporna och behålla som souvenirer och i uppskjutet skulle man spotta vid precis rätt tillfälle så man liksom åkte bredvid sitt egen spott i luften. Ett guldkort kostade runt 1000 spänn och hur vidrigt det än må låta så var man tvungen att på ett eller annat sätt fixa ett för att kunna hänga med sina kompisar. 

I slutet av sommaren hade folk så mycket åkband runt armen (man sparade för att visa status?) att det kunde bli en hel ärm. Tror min kompis Edvin var där typ 30 gånger en sommar (kan varit 8). Gröna Lund är en av de viktigaste platserna i min ungdom, en av de få platser jag verkligen bryr mig om och vill bevara. Varför säger jag detta? Jo för INGEN får tro att detta på något sätt är en diss mot Gröna Lund, parks and resorts eller deras Halloween-satsning. Älskar er och ta inte illa upp. Snälla. Vill inte bli portad eller nåt sånt. 

Gröna Lunds halloween-satsning är det obehagligaste vi har. Det är inte zombiesarna eller de utklädda clownerna som får mig att rysa. Utan faktiskt allt annat. Att se en arg base23:are som precis bombat sin tredje audition till musikalen Ghost på Chinateatern springa runt och jaga 12åringar för 89 kronor timmen är så jävla läskigt. En stackars wannabe-skådis som är skitarg för att dens föräldrar hatar den pga att den aldrig blev civilekonom, inte zombies, utan att unga människor gillar att spexa är OBEHAGLIGT. Det är inte obehagligt med clowner som jagar en, det är obehagligt att folk från ”min tid” fortfarande jobbar i chokladhjulen och att de fortfarande raggar på 14åriga tjejer.

Det är inte obehagligt med spindlar, råttor eller häxor. Det är obehagligt att det överallt springer runt dampiga barn som alla heter KEVIN. Snälla kan jag få döda en Kevin? Hänga upp honom på en påle så att alla andra Kevins ser vad som händer när man springer in i mig när jag håller en fish n chips i handen? Och förlåt men varför har de OLIKA såsalternativ till fish n chipsen? ALLA VILL HA REMOULAD OCH SÄGER DE NÅT ANNAT SÅ GE DE REMOULAD ÄNDÅ, det är det obehagliga. Det är inte obehagligt med virus. Det är obehagligt att Gröna Lund lägger ner Auqaria för att bygga nya attraktioner istället för att förvalta de som finns. Obehagligt att känna att vi snart kommer förlora lustiga huset, jetline eller Pettson och finduslandet (den såg ni inte komma va?) för att parks and resort ska bygga nåt på höjden igen (vi börjar tröttna).

Gröna Lunds halloween är en kommersiell succé som ALLA älskar men det som skrämmer mig mest är att jag blir gammal och att det inte ser likadant ut som när jag var 14. RIP mitt Gröna Lund.

Pål Ströbaek

3:40 3 Nov 2018

Internethumorkillen Thomas Krangnes äter kall frysrätt och slutar äta frallor.

Jag inleder min helg med att ta en promenad från jobbet, längs vägen passerar jag Humlegården och drar snabbt huvan på min Weekday-hoodie över huvudet så fort jag skymtar Taverna Brillos uteservering. Jag vill ju inte att nån från Perfect Day-familjen ska få en skymt av mig över sina berg av chark och löjromspizzor.

Väl hemma möts jag av veckans samlade disk i vasken, en fylld soppåse och en halvuppäten popcorn-påse från OLW. Energin till att ta tag i mitt hem är obefintlig och lättjan tar över, jag går till Coop och köper en Penne con Mozzarella. Den värms sex minuter i mikron men är alltid kall i mitten ändå, jag glömmer varje gång att jag får blåsor i munnen av körbärstomaterna i den, men det funkar. Efter middagen har jag bestämt träff med mina vänner Frida, Frasse och Ingrid. Jag tar en promenad dit. 20:00 ska vi träffas. 20:00 sitter jag själv i ett hörn på fine dining konceptet Krukan.

Frida

Frasse

Ingrid

En efter en dyker mitt sällskap upp. Nu är helgen igång på riktigt. Cava och öl flyter ner i våra torra strupar men samtalet flyter inte på lika lätt. Det är som en pingismatch med folk som försöker bräcka varandra i putslustigheter. Det flyger inte. Sakta men säkert reser sig en efter en i sällskapet och kommer med dåliga ursäkter till varför de måste gå. Jag tar en promenad hem genom det grönskande området kring södra station och sover själv.

På lördagsmorgonen har du dykt upp hos mig. Jag köper frukost på det lokala bageriet, vi har börjat äta frallor tillsammans, jag har aldrig riktigt ätit frallor förut men jag gillar tanken på att äta frallor tillsammans med någon en lördagsmorgon. Vi ligger kvar i sängen hela dagen och du äter upp en hel chipspåse. Vi ska på min systers fyrtioårsfest på det magiska Villa Elfvik. Egentligen är vi för trötta, du mår dåligt men jag tvingar dig att följa med. På vägen till festen springer jag in hos den lokala floristen och köper en bukett för jag har glömt att köpa en present. Klädkoden är ”fest” och alla har kostym. Förutom jag. För mig innebär ”fest” tydligen en vit t-shirt och smutsiga jeans. Folk påpekar min klädmiss och det svider lite mer än vad jag vågar erkänna.

Det är en otrolig kväll, min syster skiner. Hennes vänner håller väl förbereda tal, det skålas, sjungs, dansas. Men du och jag kan inte riktigt fokusera. Vi är aldrig närvarande. Middagen tar slut och vi sätter oss för oss själva. Det är som att vi har väntat på den här stunden och när du säger att det är slut mellan oss så förvånas jag inte. Vi ler mot varandra, det här är för det bästa. Vi åker hem till mig med det lokala taxi-företaget och sover tillsammans.

Söndag morgon köper jag inga frallor från det lokala bageriet, du går tillslut, jag laddar ner tinder, jag tar bort tinder, jag sover.

Thomas Krangnes

11:32 29 Okt 2018

Är man inte trött på denna klubb för inbördes beundran som kallas Nöjesguiden? En ”tidning” som brukade vara det kreddigaste vi har men som numer bara är Frasse Levinssons personliga dagbok? Slog upp en random sida i senaste numret och det jag möttes av var på riktigt en artikel med rapparen Vinter om mikrobryggerier (det var det inte men erkänn att du gick på det).

Jag tror problemet med Nöjesguiden idag är att gemene man inte längre vill vara cool på samma sätt som förr i tiden. Att vara cool i dagens samhälle är inte att festa med coola artister eller att bara vara relevant för Stockholms absolut innersta krets. Att vara cool idag är att ha många följare på tik tok och eftersom folk är dumma i huvudet får man inte mycket följare av att vara cool och kreddig, utan snarare av att vara från Linköping och vara Youtuber.

Jag har fått i uppdrag av mig själv att genom mitt bolag Petsson Consulting Group hjälpa Nöjesguiden nå nya läsare och intäkter. Det har varit ett otroligt svårt uppdrag men jag har nu kommit fram till tre alternativa vägar framåt.

Alternativ 1 – Splash-spåret

Nöjesguiden byter namn till Splash och ändrar målgrupp till 7-14åriga medelklasskids från typ Södertälje. Artiklar om Dolores Haze, Simon Gärdenfors och Markus Krunegård byts ut och ersätts mot artiklar om tik tok-profilerna Theoz, Nattid och Amanda Edmunsson. Istället för att rescensera hippa resturanger borde Pelle Tahmlet BARA få äta på pinchos i resten av sitt liv, alla 12åringas dröm. Inga mer event på vassa eggen eller under bron, det byts ut mot gratisdagar på bounce trampolinpark tillsammans med den kommersiella partnern intersport. Ben mitkus mamma är moderedaktör. Frasse Levinsson behåller sin ironiska ton när han skämtar om plushies. Artiklar såsom: ”Aderall, bra eller dåligt?” ”Fortnite, så blir du bäst” och ”Tutte, så kan du se en” slår alla digitala mål och blir supervirala. Peyvand Ahmedi gör vloggar för ett mobilmärke.

Alternativ 2 – NG PR

Vilka har pengar? Jo folk inom PR. Har du råd med ladd för motsvarande vad Tommy Körberg dragit in på Judy min vän i månaden har du råd med prenumeration på en tidning som bara handlar om PUBLIC RELATIONS. Simon Strand blir chefredaktör och börjar med att sparka Frasse Levinsson. Trots att de är nära vänner skriker inte Frasses ansikte PUBLIC RELATIONS utan mer PUBLIC URINATION och måste således ut (inte mina ord utan Simons). Helköpta artiklar såsom ”Nu kommer voi för kry-appar” och ”Så är du otrogen mot din tjej” vinner native-pris och snart säljs tidningen av till Bonnier News Lifestyle och blir en renodlad korsordstidning. Peyvand Ahmedi gör vloggar för ett mobilmärke.

Alternativ 3 – körtidning

Att sjunga i kör är typ det enda svenskar gör. 600 000 svenskar sjunger aktivt i en kör, och det är betydligt fler än Nöjesguidens nuvarande läsarskara, alltså alla som nästan kan hela texten till lorentz där dit vinden kommer. Tänk er kör-relaterade artiklar såsom: ”så mutar du in ditt barn på Adolf Fredriks”, ”Eric Ericsson, vad hände sen?”, ”Jacob Muhlrad tipsar om stämgafflar”, ”Tenorer vs basar, vilka har egentligen störst kuk?”. Annonsörer kan vara typ helosan och vuxenvälling. Denna ide tror jag nog starkast på, känns som ni äntligen kan nå ert mål på 200 läsare då. Peyvand Ahmedi gör vloggar för ett mobilmärke.

Eller så fortsätter ni som ni gör. Försöker vara relevanta, högkvalitativa och roliga. Men då hör ni fan inte hemma i år 2018. *RIDÅ* *Publiken ställer sig upp och jublar, allt var en monolog på Dramatens lilla scen*

Pål Ströbaek

10:00 28 Okt 2018

EXT. UPPSPEEDAD DRÖNARFILM ÖVER EN STRAND

CUT TO:

INT. INTERVJU FRAMFÖR GREEN SCREEN

DELTAGARE, MAN 30+ 

Jag älskar mitt Red Dead Redemption 2 och har knappt pratat om något annat den senaste tiden. Ni vet att hästens pung krymper av kylan?

CUT TO:

EXT. ETT RED DEAD REDEMTION 2 SOM HOPPAR AV EN BÅT OCH GÅR LÄNGS STRANDEN.

SOFIA WISTAM (VOICE OVER)

Fyra 30-åriga män och deras Red Dead Redemption 2 sätter sitt förhållande på spel och riskerar allt. Utan varandra i 24 dagar på var sin sida av en paradisö.

CUT TO:

INT. INTERVJU FRAMFÖR GREEN SCREEN

DELTAGARE, MAN 30+

Jag vet inte, det känns som att jag är helt dum i huvudet som gör det här. Har ni sett den där pung-grejen??

 

Thomas Krangnes