Alltså

APA
NEDRANS
RABARBERPAJ

och alla andra saker man kan säga när man inte vill svära i sin blogg,

DARIN ÄR SÅ SYKT SYKT BRA.

Hey… vad hände där? Trodde aldrig någonsin i mitt liv att jag skulle säga att Darin var bra. Jag var till och med en av dem som i sexan mobbade den där Pernilla för att hela hennes loggbok var täckt med Darin-bilder. Och Pernilla var två år äldre än oss! Fattar ni hur intensivt dålig, ful och allmänt anskrämlig jag tyckte att Darin var?! Sick.

Och nu sitter jag här och påpekar att Darin är bra. Och inte bara bra, utan sykt bra. På norska till och med. Se där ja.

Lev fint. DARIN OWNSSSSSSSS!

Alltså DANG

vad denna låt är skön!

Jag är inte mycket för varken Eminem eller Rihanna och definitivt inte hiphop/r’n’b, men shit pomfritt i den lilla lingonskogen jag sitter till och med och sjunger med Rihanna med min mesiga lilla röst och önskar att jag kunde sjunga som henne.

Helt cray zeee.

Too taa llyy in saaaane.

(Jag får känslan av att det jag vill förmedla går djupare in om jag skriver med flera bokstäver. Vet inte om det stämmer.)

Förresten så är det sol ute. I’MMA GOIN OUT!

Anledningen till att jag precis tagit mig tid att ladda upp tre bilder på Michael Cera är inte alls att han är typ världens vackraste, charmigaste, roligaste och så vidare skådespelare (till och med i klass med både Craig Horner och Salem al Fakir). Jag är inte alls dökär i honom och är verkligen inte i en Se-alla-Cera’s-filmer-period.

Tycker bara att panoramakameran i nedersta bilden var himla snygg. That’s all.

DETTA
bland annat

missade ni stackare som valde att avstå från Green Day-konserten på Ullevi igår.

Hoppas att känslan kan förmedlas genom videon trots att både ljud och bild är ungefär så kasst som ljud och bild kan bli, för det var mäktigt, mäktigt, mäktigt som fan.

Sitter ute och pluggar…

… till den här låten…

Fan rent ut sagt vad livet kan vara fint ibland.