Idag efter skolan gjorde jag min plånbok några hundralappar lättare. Det var skönt. Jobbigt att gå runt och släpa på den där sprängfyllda pengabingen annars, menar jag.
Två linnen (varav det vinröda kostade 100 kronor mer än vad jag först uppfattade när jag kollade prislappen, vilket jag inte märkte förrän efter att jag betalat) och en svart, kort, varm och skitgo poncho.
Vet inte riktigt om ni tog in föregående mening till 100 % så jag upprepar:
JAG HAR KÖPT EN PONCHO.
Visserligen mer ett stort slappt tygstycke än en äkta poncho eftersom den är öppen framtill, men jag tycker det räknas ändå. Är en väldigt lycklig människa at the moment.
Och nu minns vi alla tillsammans att detta faktiskt inte är en modeblogg och förtränger existensen av det jag just skrivit ur våra minnen. Amen.