Naturkunskaps-Karin: … och ibland kan det bli mutationer i cellerna. En mutation kan till exempel vara att man får en kromosom för mycket, och då föds man med Downs Syndrom. Människan har ju 46 kromosomer, men har man Downs har man 47.

Matilda: Men… är inte downies människor då?!

People, chillax. Jag hoppas att ingen av er tar åt er då detta verkligen inte är menat som något negativt mot människor med downs syndrom, men när hela klassen garvar, då vet man att det måste upp på bloggen. 

Niiiice, ny fråga på Devotes startsida!

Vad är höstens höjdpunkt? 

Bah. Fan vilken dum fråga. Idol. Utan tvekan. Lailas skratt och Bagges kommentarer varvat med lite falsksång gör min dag, varje dag.

Klick. 

Just det ja. Jag bloggar ju på Devote. Fan.

Bror, dagligt fyllda 12, och fadern var på Sci-fi-mässan idag.

Mam: Men var det utställningar och så? Kunde man kolla på saker?

Pap: Nej, det var mest bara en marknad. En dyr sådan.

Mam: Jaha! Vad trist.

Pap: Mmm. De sålde bara massa onödiga prylar. Och så fanns där gamla okända filmskådisar, man kunde få ett signerad fotograf.

Mam: … Ett signerat fotografi?

Pap: Ja, ja precis.

Mam: Jag skulle gärna ha en signerad fotograf. Men då skulle han vara snygg.

Syster: Jaa eller hur! Tänk att ha en snygg fotograf hemma, som kan dokumentera vardagslivet. Och en signerad sådan!

Mam: Mmm ja. Så kan han ta snygga familjefoton.

Syster: Precis. Min signerade fotograf kunde få bo i min garderob. Han skulle nog trivas där.

Pap: …man kunde få ett signerat fotografi, ja.

Går på tre olika sortes knark. Lagligt sådant, förstås, men får ändå känslan av att jag behöver sänka sisådär fem koppar kaffe för att hålla mig från att somna.

Hardcore tjackis. Because I’m worth it.

Dags för er att slå på ert allra mest medlidande humör, för det är vad jag behöver just nu.

Jag har fått ytterligare ett antal svinkoppor nedanför halsen, på bröstet. Huden är alldeles knottrig och kliar något så fruktansvärt.

Blev därför inte förvånad när jag fick lämna lektionen för att gå till skolsyster och be om något som kunde lindra kliandet. Fick en allergitablett samt en kompress påtejpad över hela bröstet så att jag skulle låta bli att klia direkt på såren.

Det finns emellertid en rätt ball sak med att ha en vit binda över hela bröstkorgen (och det är alltså inte att det ser ut som att man mensar från nyckelbenen).

Flera pekade nämligen på kompressen och frågade förvånat vad jag hade gjort, och jag fick kämpa mot impulsen att säga något i den här stilen:

Random dude: Oj, Clara, vad har du gjort?!

Moi: Äsch, opererade bara hjärtat under lunchrasten. Inget större problem.

Låter ju liksom snäppet ballare än att säga att ens sår kliar lite.