Livet är inte på topp när man är lycklig över en sak och olycklig över en annan. Hjärnan får kortslutning, jag vill gråta men ändå ler jag mellan tårarna och jag vandrar omkring som ett själlöst spöke utan mål.

Känner mig inte så rolig idag så här är två bilder som från i sommar som jag gillar väldigt mycket.

Ett stycke bror och två stycken flammiga lår.

Snart får ni ett bra inlägg igen, lovar.

Tills dess, lev bra.

UKEY PEEPS.

Jag har kommit in på Pottermore!!!

Kom in i förrgår, grät lite av glädje.

Igår blev jag sorterad av le sorting hat (för övrigt det mest nerviga jag gjort i livet) och hamnade i Ravenclaw. Reaktion: glädjeskrik.

Moi: Mamma! Gissa vilket elevhem jag hamnade i?

Mam: Ehm.. Du ser så besviken ut. Blev det Slytherin?

Moi: Nej, fel. Men jag tog på mig mitt bästa pokerface så att du inte skulle kunna veta ifall jag hamnade nånstans bra eller dåligt.

Mam: Jaha. Okej, Hufflepuff?

Moi: Neej, jag, i Hufflepuff? PFUH!

Mam: Men jag kan ju inte veta! Blev det Gryffindor alltså?

Moi: Neeeeej…

Mam: Så det blev Slytherin!

Moi: Du har redan gissat på Slytherin.

Mam: Men… det finns ju inget mer.

Som den Potternörd jag är kan jag inte göra annat än beklaga min mors okunnighet.
 

Bytte header igen.

Bara för att jag är så himla velig.

Hoppas ni gillart.
 

Går rakt på sak.

Jag har en öronsnibb stor som en femkrona. 

Inget skämt. Inte ens roligt. Ni vet mina svinkoppor? Fick antibiotika, men det hjälpte inte. En dag hade det plötsligt ploppat upp fyra nya, bland annat en på min högra öronsnibb.

Nu är hela snibben alldeles svullen. Kan känna hur den dallrar när jag skakar på huvudet.

Tänkte att ni ville veta.

Jag och fadern kollar på Finnkampen.

Fader (helt plötsligt): Jag är en KANIIIIIIIIIIN!

Moi: … vad?

Fader: Jaa. Han såg ut så.

Moi: … vad? 

Fadern: Jaa.