Igår spelade danska bandet Lukas Graham på Mosebacke i Stockholm. Jag var där. Hur var det, undrar ni? Well, korta versionen: sköna snubbar utan tröja. Eller för all del, den långa versionen – varsågoda:

Igår var vi säkert tio pers som traskade upp för backen till Södra Teatern. Universal Music arrangerade gig. Köade i fyrtio minuter i fel kö. Hamnade i rätt kö. Då drog de om rätta kön så att vi hamnade sist i rätta kön. Köade ytterligare tio. Sen kom vi in!!!! Glädjen!!!!

Såg först Tori Kelly. Aldrig hört innan men sjukt bra. Akustiskt och gullig med publiken. Vilket är ca allt jag begär.

Sen, mina damer och herrar (eller ska jag säga ”ladies and gentlemen” som följande band sa ungefär två gånger i minuten under sin scentid). Sen hände det. Det som revolutionerade min kväll.

Lukas Graham.

Här följer en lista på fyra sätt som detta danska superband förändrade mitt liv:

1. Det första jag lägger märke till är att alla i bandet presenteras med smeknamn. Basisten heter Mr. Magnum. Trummisen heter The MILF Master. Här känner jag bara wow. Coola killar. Tuffa grabbar. Vad mycket sex de måste ha. *dreglar*

2. Det andra som gör att jag hajar till är basisten. Han är först med att klä av sig tröjan, efter att sångaren tre gånger i följd uppmanat publikens kvinnliga deltagare att skrika. Han blundar och biter sig i läppen medan han spelar. Han älskar sitt liv. Och sig själv.

3. Strax efter att basisten strippat, följer en sång om just en strippa. Bandet har tydligen varit på strippklubb och skämtar internt om vilken het natt det var. Men deras favvostrippa är inte kvar nästa gång de kommer. ÅH NEJ! Vem ska de nu betala för sin rätt att få se kvinnliga kroppsdelar? Det visar sig att favvostrippan utbildat sig och numera jobbar som undersköterska. Sångaren uppmanar publiken till en slow clap. Vi alla skrattar, såklart, för vi vet ju att kvinnor inte riktigt har the brains att utbilda sig och borde hålla sig till att sälja sina kroppar istället. Därefter får vi höra låten Strip No More, som handlar om just denna strippa som de uppmanar till att komma tillbaka.

4. Slutligen, innan jag zonade ut helt, hör jag sångaren säga ”Ladies, stop wearing makeup and doing your hair, you don’t need it”. Här tappar jag hakan. Ögonen tåras av lättnad. Jag får för första gången i livet ett uns av självinsikt. Plötsligt förstår jag att det såklart inte spelade någon roll att jag sminkade mig imorse. Jag borde inte ha gjort det alls, för Lucas Graham tycker att jag inte behöver det. Men där står jag som ett fån med nyllet fullt av glamm, enbart för att Lukas Graham ska gilla mig, och så säger Lukas Graham att jag inte borde fixa mig! Plötsligt fattar jag att det i själva verket är rätt skönt med folk som berättar vad jag borde och inte borde göra med mitt utseende. Det är skönt, för om ingen berättar det kommer jag ju stå där och sucka och stöna åt att jag måste sminka mig vareviga morgon, för alla andras skull. För vem sminkar sig för sin egen skull liksom. xD Face palm.

Sen märkte jag att jag hade en finne i näsan. Det var superintressant. Så jag lyssnade dessvärre inte på resten. Men är säker på att Lukas Graham hade många fler visdomsord och briljanta låttexter att dela med sig av.

Gomorron readurz! Här sitter jag och sörplar morgonkaffet.

Mycket stolt cat lady. Så, vad står på att-göra-listan idag?

– Fotografering för intervju med Runners World
– Möte på Splay med MMM (Micke Manager Man)
– Möte på Splay om HEMLIG COOL INTERNETGREJ SOM KOMMER SNART
– Koka menskopp

Menskopp, förresten. Det är ett ämne jag vill prata med er om. Vi har ett väldigt komplicerat förhållande, menskoppen och jag. Vi vill tycka om varandra, men vi funkar inte ihop. Vi har försökt så många gånger men vi gör bara varandra besvikna.

Menskoppen är en skitbra grej. Det är utan tvekan, rent objektivt, det bästa mensskyddet. Miljövänligt, billigt (i längden, alltså), bra för slemhinnor osv osv. Folk älskar att tipsa om menskoppen. Jag blir tipsad varje dag på diverse sociala medier.

Men den funkar inte för mig. Jag har köpt två olika, både en större och en mindre, från två olika märken. Jag har testat i snart två år. 24 mensar. De har suttit långt in, långt ut, mitt emellan, med lång pigg, kort pigg, utan pigg, ut och in – men oavsett hur de sitter så läcker de. Båda två. Det är oerhört frustrerande. Varje månad tänker jag ”men denna månaden kanske det funkar!”. Och så testar jag. Och så blöder jag igenom.

Därför blir det extra jobbigt varje gång någon prompt måste påminna om menskoppen. Menskoppen är en mensklig revolution, men vi måste chilla lite med menskopps-hetsen. Ofta frågar folk ”men HUR kan du ha missat menskoppen?!!” när jag twittrar om tampongsnören eller bindskav, följt av ”men du måste ge det ett tag innan det funkar! Du får bara lära dig att sätta den rätt!”

Så, eftersom jag härmed är självutnämnd Moder Teresa av alla-vi-som-inte-kan/vill-använda-menskopp, får ni här en steg för steg-guide till hur ni som tycker att menskoppen är livets bästa grej kan approacha andra som inte använder det, utan att få folk (dvs mig) att känna sig som omiljövänliga patriarkatpolare:

~*~

1. Istället för att säga ”ANVÄND MENSKOPP!” – fråga ”har du provat menskopp?”
2. Acceptera ett ”ja, men det funkade inte”.
3. Acceptera ett ”nej, jag vill inte”.

~*~

Tadaa! Inte svårare än så. Tipset når fram i steg ett, för dem som aldrig hört talas om menskoppen, och folk som inte får det att funka har most probably redan tränat ett antal gånger. Och de som inte vill, de slipper.

För hela den feministiska kampen går ju ut på att vi ska få göra det vi själva vill med våra kroppar, aight?

Efter två år i Stockholm. Efter två månader på cykelsadeln. Nu har jag fått nog. Jag är en vit, kränkt cyklist.

Eller nåt. Jag vet inte. Detta föddes under ett lunchsamtal och var antagligen väldigt mycket roligare när det var internt. Hoppas ni gillart!

Hay hay haaaay ni missade väl inte min vlogg igår? Den handlar om håriga ben. Eller om sånt som växer lite överallt på kroppen. Igår märkte jag förresten att jag hade hår på näsan. Alltså PÅ näsan. Nästippen liksom. Det var en upplevelse.

Nu har jag helg! Har inte varit såhär lycklig över att det är fredag sedan jag gick i skolan. Det enda jag behöver göra i jobbväg denna helgen är att klippa vlogg. Men det är allt. Jag ska vara ledig. Det är en fantastisk känsla.

Igår avklarades dessutom det av alla jobb som stressat mig mest på sistone. Youtube fyllde 10 år och jag var konferencier under hela kvällen. Det var SÅ KUL och gick SÅ BRA.

Plus att jag fick en goodiebag som tack. Utan tvekan värt all stress och press, med andra ord.

Denna låg i. En liten burk, fylld med bomull, och en lapp med texten:

”Du är grym! Hoppas du trivs i dina nya örhängen! <3 Caroline

Öppnade burken. Skrek MEN SKÄMTA INTE rakt ut (ifall att det skulle varit ett skämt liksom, en vet ju aldrig, plötsligt kanske dörren sparkas in och någon skriker SMILE U R ON CANDID CAMERA).

Dessa örhängen!!!Hur vackra är de inte?! Tack snälla Google för presenten, och tackCaroline Hjerpe för mina nya favoritsmycken.

Nu ska jag gå och fira att jag är ledig i två dagar. Och så ska jag pilla på min nya mobil! Skaffade en Samsung Galaxy S6 Edge idag. En sån där kanterna fortsätter ut på sidorna. Den är helt sjuk. Här ska pillas.