Hej blögreadurz.

Ni vet hur trött en kan bli när en är en lat människa, och sen plötsligt är utomhus i typ fem timmar i sträck? Idag blev det vår i Stockholm, så exakt så trött är jag nu. Kom precis hem och ligger utslagen i soffan. Fy fan för bra väder.

Solglasögon-premiärade på Söder med Johanna. Fatta vad NICE att det från och med idag är socialt accepterat att ha solglasögon!!! Ni fattar inte hur mycket jag längtat efter detta.

Vi försökte hitta en uteservering. Gick åt helvete. Varför måste alla sitta på uteserveringar när det blir varmt? Ugh. Hatar andra människor.

Skoja. Men det var verkligen omöjligt att hitta en ledig uteservering så vi köpte fika och satte oss på en trottoar.

Bar mitt snipp-halsband, mina venustecken-örhängen och åt rosa donuts. Aldrig firat 8e mars på ett bättre sätt.

Hoppas ni också har sol, att ni också får äta nåt gött och att ni krossar patriarkatet lite extra mycket idag. Puss & kram!!!

Edit: Har väl ca aldrig avslutat ett inlägg med ”puss och kram” men jag kände för det idag. Okej. Deal with it.

Söndag. Hur var helgen? Igårkväll satt jag och klippte morgondagens vlogg medan det var fullkomligt snökaos ute. Åt en halv påse chips på egen hand och det var så jävla gott. Med ena handen i redigeringsprogrammet och andra handen i chipspåsen slog det mig hur glad jag är att jag inte har något nyårslöfte om att träna. Det bästa med träning är ögonblicket när en tänker fuck it, ger upp, virar in sig i en filt och utan tvekan äter upp allt onyttigt som går att hitta i skafferiet.

Jag joggar ibland och gymmar ibland. Emellanåt får jag perioder där jag älskar träning, känner hur jag blir piggare och gladare och tränar flera dagar varje vecka. Lika ofta tränar jag inte alls, orkar inte, dels för att jag är lat men dels för att jag, samtidigt som jag börjar träna, också blir så himla medveten om vad jag äter. Jag blir hungrigare, för att täcka energiförbrukningen, men någon del av hjärnan får spel och tycker att jag inte borde äta så mycket som jag gör.

Ibland blir jag intervjuad. Skitofta får jag frågan om mina bästa fitnesstips. Det är världens tråkigaste fråga, alla kategorier, eftersom 1. jag är ingen fitness-förespråkare, och 2. jag anses redan vara fit eftersom jag är smal. Jag brukar inte vilja svara, även om jag tränar regelbundet, så jag säger att jag har bra gener. Det är inget bra svar, tycker journalisten, och går vidare med att fråga om hur ofta jag tränar.

Igår när jag åt chips började jag tänka på träning. När jag tränar börjar jag tänka på min kost. När jag blir intervjuad vill folk veta hur jag håller mig fit. Fit träning fitness löpning core fit fitta. Det blir maniskt, som att vi är rädda för något. Vad är det vi är så rädda för, eftersom vi så oavbrutet hetsdiskuterar träning?

Att bli tjocka.
Och vad kallas detta?
Fatshaming, people!

Eller ja. Indirekt fatshaming, kanske. Men vi hetsas till träning eftersom vi ska hålla oss hälsosamma och hälsosamt är lika med smalt och tjockt är inte lika med smalt för tjockt är dåligt och VE DEN SOM INTE VILL VARA SMAL!!1

För det är ju faktiskt skillnad när jag säger att jag åt en halv påse chips, och när en tjock person säger att hen gjorde det. Jag får lov, då är jag cool och normbrytande, för jag är smal och jag kommer fortsätta vara smal. Som om jag skulle vara extra duktig, på något sätt. Som om tjock och smal måste hållas som motsatser, två ändar i spektrat fult till fint.

Nu råkar jag vara smal. Jag råkar gilla onyttiga saker, också. Någon dag, om tio år när min goda ämnesomsättning säger farväl, kommer jag antagligen bli tjock (åtminstone tjockare) men jag hoppas av hela mitt hjärta att jag den dagen fortfarande kan skriva att jag ”Åt en halv påse chips på egen hand och det var så jävla gott” utan att tänka andra följdtankar än om huruvida jag vill ha mer eller inte.

VLOGG BABY

Denna måndagen om uttrycket ”Som en tjej”, att jag är trött på det, att jag är en asgrym tjej och en liten tävling. Hoppas så himla mycket att ni tycker om det.

.

Och en liten förtydling. Jag märkte att många på min instagram blev arga och tycker att jag exkluderar trans*- och ickebinära. Jag som cis kommer aldrig veta hur det är att vara trans och ska egentligen inte ta den kampen, precis som jag inte velat att en vit medelklassman skulle ta kampen för feminism. Däremot lägger jag sjukt mycket tid på att försöka vara inkluderande och inte uttrycka mig klumpigt, för även om jag inte ska ta kampen så kan jag stödja jag den.

När det gäller Like A Girl är jag fullt medveten om att inte alla tjejer och att inte bara tjejer har mens, och mitt budskap handlar om uttrycket, som en tjej, och hur det används för att trycka ner människor, snarare än vilka som har mens och vilka som inte har det. Tävlingen riktar sig alltså främst till tjejer med mens. Om någon däremot är kille eller ickebinär med mens, så ställ upp ändå vetja, och gör något som en fittbärare. Som dig själv, kort sagt. Gratis mensskydd i ett år är ju väääärt.

Igår var jag på feministisk fest! Jag höll mitt tal om youtube, feminism och mens! Det gick asbra!!!

Det var mörkt och lite kallt, men Simon filmade med mobilen och ljudet är bra, så jag hoppas att ni kan njuta lika mycket av mitt menstal som om ni varit där på riktigt. Varsågoda:

https://www.youtube.com/watch?v=XfU5aVr-seo” width=640 height=360]
Vad tycker ni? Jag var så otroligt skitnervös innan eftersom ca alla på festen var asengagerade, superpålästa feminister, och ett tag kände jag mig väldigt liten som pratade om mens bredvid skitsmarta människor som Sara Abdollahi och Fanna Ndow Norrby. Hade dessutom suttit hela dagen och lusläst talet om och om igen för att inte exkludera menstruerande transmänniskor. Det är så himla lätt att säga ”alla kvinnor som menstruerar” när det ju faktiskt finns män som har mens. Jättesvårt, men jag blev nöjd i slutändan. Hoppas ni GILLART!!!

Guten morgen, meine kleine gummiplommon.

Såhär känner jag idag. Jag är trött, jag fäller hår som en björk fäller löv på hösten (av en anledning som förblir ett mysterium) och jag har craveat mitt morgonte sedan klockan tio.

Men, trots min buttra uppsyn, har jag två saker jag är på gott humör över:

1. Koppen…!!! Kan vi prata om kattkoppen? Och hur jag hittade den för 49kr när jag var i Göteborg? Now everybody say WEHÅ och med WEHÅ menar jag lämna en kommentar om huruvida min nya kopp är bäst eller bäst.

2. Ikväll ska jag hålla tal (!) om mens (!!) på Supersnippans feministiska Superfest (!!!). Jag är svinnervös, men övade inför Simon igår och han tyckte talet var både roligt och bra, så jag är nöjd. Ska försöka se till att det filmas så jag kan lägga ut det på youtube. För er som vill komma och kalasa ikväll och se talet irl, klicka HÄR för all info!

Nu ska jag gå och övertala Simon att vi absolut behöver en kopp med enhörningsmotiv i vårt te- och kaffekoppsskåp. Hejdå.