First of all: kolla vilken artsy bild jag tog på Johanna på pendeltåget imorse. Jag undrar också varför jag inte har tumblr.

Och så till saken: Hitta Nemo utgör så stor del av min barndom. Den kom ut 2004. TVÅ TUSEN FYRA. I DID MY WAITING. 12 YEARS OF IT.

Idag var vi på PREMIÄREN av HITTA DORIS!

Men inte för att vi är vilka nissar som helst, utan för att en av oss har en fecken röst i filmen!!!

Gissa vem av oss. Exakt. Jag.

Tadaaaa. Detta är min karaktär. Hon är namnlös men kallas för ”kycklingfisk”. Har överbett och läspar. En otroligt stark karaktär. Är ju till och med på affischen.

Filmen visades på iMax-bion i Solna, som tydligen ska vara jättespeciell för att den är stor. Eller något sånt.

Jag: Hur lång är filmen, förresten?

Johanna: Ungefär såhär lång.

Och den var bra! Mysig. Doris ska hitta sina päron. Spoiler alert: hon hittar dem. Jag grät en skvätt.

Sen var jag med i eftertexterna och min mobilkamera var seg så jag hann nästan försvinna. Men jag hann. Haha. 1-0.

Hitta Doris med svensk dubbning får 5 av 5 nässprejar! Mest för att jag även gör rösten till en liten krabba i ett akvarium men det hade jag glömt bort. Jättetrevlig överraskning.

God morgon blöggys.

Jag sitter på tåget från Göteborg till Stockholm. Var i Kungsbacka och föreläste igår (så jävla roligt, älskade er  Kungsbacka) och nu ska jag åka hem igen.

Är så trött. Gick å ena sidan upp 04 igår, men sov å andra sidan 9 timmar inatt. En vanlig människa hade varit pigg. En människa med järnbrist, som nekats medicin och blivit ombedd att börja äta kött istället, är trött. Well. Hello.

Men eftersom jag är en obotlig jävla optimist tänkte jag berätta om två ROLIGA SAKER istället.

Första roliga saken: jag gick och vann Årets Författare på Hälsopriset i måndags!!!

Sjukt otippat. Vet inte vem som har nominerat och vem som har röstat, men tack. Tusen tack. Det är så himla häftigt. Fick ett fint diplom och lite blommor:

Mycket nöjd. Tänkte blogga om det i måndags kväll, men gick och lade mig tidigt istället för att jag skulle upp 04 igår för… en…….. (rolig sak nummer två:) REKLAMFILM-INSPELNING

Om någon från Aktuellt tittar, så ja. Detta är sponsrat. Eller alltså jag får betalt för att vara med i en reklamfilm. Inte för att skriva om det. Även fast jag skriver om det. Men jag får inte skriva om vilket företag vi filmar för. Hänger ni med? Bra.

Bondade med en norsk bloggerska på set, Anette Marie. Hon har varit med i en reklamfilm för kondomer och nu, efter att ha pratat youtube med mig, ska hon börja videoblogga. Känner mig som en stolt inspiratör.

Ni kan ju gissa vad vi filmar. Hehe. Om någon gissar rätt skickar jag er ett ex av min bok. 4 real. OBS: om någon gissar rätt kommer jag utgå från att ni jobbar på reklambyrån. Och då är det fusk.

HEJ jag tror jag har sträckt mig kan någon hjälpa

Idag kom jag hem från Göteborg. Sprang direkt till en intervju och fotografering med tidningen Amelia, och direkt därifrån till galapremiären av Martha & Niki (JÄTTEMYSIG FILM om två tjejer som dansar hiphop, säkert helt fantastisk för dem som gillar dans, tre varma och gosiga nässprayar i betyg från mig). Och någonstans under filmen kände jag att mina trosor satt lite väl långt upp i slidgången. Så satte mig på något konstigt sätt för att rätta till dem. Och nu har jag någon form av sträckning i axeln. Vad i helvete.

Anyway. Ni har väl inte missat min video med Troye Sivan som kom ut i måndags?!

Brukar sällan bli nervös inför den här typen av intervjuer längre, men var otroligt, alltså OTROLIGT nervös inför denna. Det är därför jag skrattar orimligt mycket åt allt han säger. Men tyckte att den blev bra ändå? Han var så snäll.

Ah well, är sjuk som en lite röv (igen) (är någon förvånad) (nä) så tänkte lägga mig tidigt ikväll. God natt.

Hallå! Jag lever!

Jag dog alltså inte igår när jag skulle se skräckfilm på bio. Tror inte ens att Det vita folket var en skräckfilm. En ganska oläskig skräckfilm i så fall.

Filmen handlade om Alex som tas in på förvar eftersom hon är papperslös. Sjukt intressant idé men ingen vidare händelseutveckling. Två av fem nässprayar, men det kan också vara att jag är för fulkulturell för att fatta.

Något som mitt fulkulturella ego däremot uppskattar är följande:

Hallå där. Jag hänger i ett helt skyltfönster på Akademibokhandeln i Stockholm!!! Hur coolt är inte detta. Tänk hur många som går förbi där varje dag. Tänk då hur många av dessa som har mens när de går förbi. TÄNK.

Nu ska jag ut och äta restaurangpizza. För att det är tisdag. Och inget speciellt jätteroligt brukar hända på tisdagar.

Glad alla hjärtans dag, mina gummiplommon!

Tänkte bara skriva och önska er en fin dag och, dagen till ära, skriva lite om Fifty Shades of Grey som jag såg i torsdags på galapremiären. Japp. Den såg jag. That happened.

För det första tänker jag gå rakt på sak och säga att det var en värdelös film. Alltså på riktigt. Och då är jag inte ens jättepryd. För er som levt under en sten de senaste åren, kan jag berätta att Fifty Shades of Grey, kort sagt, är en porrfilm. Min mamma hade lämnat biosalongen i ren protest efter tio minuter om hon varit där. Hon är pryd.

Det hela börjar med att huvudpersonen Anastasia ska intervjua mångmiljardären Christian Grey som alla säger är assnygg men som egentligen inte alls är det. Hon är övernaturligt blyg och av någon jävla anledning blir Christian kåt som fan av detta, trots att han jobbar på en plats med cirka hundra supersexiga sekreterare. Hon får sin intervju och ringer sedan Christian på fyllan. Han ragear över att hon är lite ”på kanelen” – fullt befogat (nä) – och åker för att hämta henne – som en gör (speciellt när en träffat en människa en enda gång tidigare) (nä). Någon dag senare tar de en kaffe (eller om detta var innan Anas supercraycray fylla, jag minns inte, men det är inte relevant ändå), de har en konversation som är lika givande som att stirra på en hög av hundbajs, Christian lägger tre fingrar på Anas kind, hon upplever något som är misstänkt likt en vaginal orgasm och han skriker sen att hon ska stay away from me eftersom I don’t do romance.

Wow, Chrille. Chilla.

Sedan händer ungefär ingenting under filmens resterande två timmar, bortsett från extremt grafiska sexscener, Ana som biter sig i läppen och Christian som är en creepy stalker dude som jag personligen hade velat eskortera till yttre Mongoliet med första bästa godståg.

Å andra sidan fick vi goodiebags med godis, så jag ger filmen fem av fem nässprayar.