Hello blöggy. Idag har jag….. varit ledig? Gick upp 10, skrev på ett sponsrat vloggmanus som ska levereras imorgon, och sen har jag chillat så jävla hårt. FY FAN VAD NICE. 

Njuter så mycket av dessa veckor som är medvetet halvtomma. Så gött att låta bli att boka in saker, med motiveringen att jag vill softa hund innan mello-arbetet drar igång i vinter. Frilanslivet, barn. Så jävla bra grej.

Jag och Johanna tog en sväng på stan och blev besvikna över att våra tilltänkta halloween-outfits inte fanns (skulle köpa vita leggins + vita långärmade, färga rött, grönt och gult med textilfärg och vara TOTALLY SPIES men vitt är tydligen en ”sommarfärg” och fanns ingenstans? Sämst). Så jag köpte en fisheye-lins till mobilen som tröst. Boom. Hur fett.

Här är jag på espresso house i ett fisköga. Här nedanför är min allra bästa espresso house-medarbetare. Asta Bjerde. Gör henne till månadens employee, espresso house! Mvh, partisk bästis.

Har haft en riktig jävla spender day också. Treat yoself osv. Har köpt så jävla mycket kattmat och grönsaker och husgeråd de senaste veckorna att jag tyckte att jag ”FÖRTJÄNADE” lite roliga saker också. Typ smink.

Är nu fattigare när det gäller pengar, men en fisheye, ett matt liquid läppstift och ett transparent puder rikare. Och ett par skor! Herregud. Förbjud mig från att gå på stan något mer. Spärra mitt bankkort. Vad fan håller jag på med. Aja. Tänkte visa dem imorgon. Det är de fetaste skorna någonsin. 

Nu ska vi på spelning! Spontan vardagsspelning. Roligt. Hejdå. 

Okej. Innan vi börjar. Kan vi diskutera den här bilden av mig och Johanna?

Kan vi bara ta ett moment och låta det sjunka in att 1) detta hade kunnat vara ett Vogue-omslag, och 2) Johannas bh-bränna som hon fick i juni fortfarande spelar ett orimligt bra spel?

Det var Popaganda i helgen! Stadsfestival i Stockholm. Här är Johanna och P3-Alexander, mina främsta crewmedlemmar. 

P3-Emma, JP, Dennis från Emmaboda och P3-Alexander. Här hade Alexander precis flexat biceps och Emma såg ut att börja ifrågasätta sin homosexualitet.

Hängde med Mariette, Melanie och Joakim också. Här satt gullehönsen och lyssnade med halvt öra på Crystal Fighters.

KOLLA MYSET. Jag hade hatt på mig. Såg ut som en modebloggare på festival 2014.

Och nu då! Nu kära bloggläsare! Nu händer det!! Jag får semester på riktigt!!! Sitter på tåget till Göteborg för att åka till Grekland med mamma. AHHHH. Har längtat så mycket. Bob the bae ska bo hos mormor och morfar, så har ett litet trött och vettskrämt tågsällskap med mig. 

Hjärtegrynet. Hon kommer bli så jävla bortskämd. Skulle inte förvåna mig om mormor står och kokar torsk redan nu.

Ah well. Som vanligt ska jag försöka slänga upp så mycket som jag hinner på social mediaz, och som vanligt vet jag inte hur wifi-situationen ser ut så det kan bli komplicerat. Eller inte! Vi får se. Aja. Håll tummarna att vårt plan inte kraschar. Haha!!!! Alltid lika kul att försöka skoja bort nervositet.

First of all: kolla vilken artsy bild jag tog på Johanna på pendeltåget imorse. Jag undrar också varför jag inte har tumblr.

Och så till saken: Hitta Nemo utgör så stor del av min barndom. Den kom ut 2004. TVÅ TUSEN FYRA. I DID MY WAITING. 12 YEARS OF IT.

Idag var vi på PREMIÄREN av HITTA DORIS!

Men inte för att vi är vilka nissar som helst, utan för att en av oss har en fecken röst i filmen!!!

Gissa vem av oss. Exakt. Jag.

Tadaaaa. Detta är min karaktär. Hon är namnlös men kallas för ”kycklingfisk”. Har överbett och läspar. En otroligt stark karaktär. Är ju till och med på affischen.

Filmen visades på iMax-bion i Solna, som tydligen ska vara jättespeciell för att den är stor. Eller något sånt.

Jag: Hur lång är filmen, förresten?

Johanna: Ungefär såhär lång.

Och den var bra! Mysig. Doris ska hitta sina päron. Spoiler alert: hon hittar dem. Jag grät en skvätt.

Sen var jag med i eftertexterna och min mobilkamera var seg så jag hann nästan försvinna. Men jag hann. Haha. 1-0.

Hitta Doris med svensk dubbning får 5 av 5 nässprejar! Mest för att jag även gör rösten till en liten krabba i ett akvarium men det hade jag glömt bort. Jättetrevlig överraskning.

Hej blögreadurz! Då var det återigen dags för helgen då Göteborg fylls av stockholmssjuka nöjesguidare som aldrig får nog av att påpeka att tunnelbana går snabbare än spårvagn: 

Way Out West!

Tog med mig min nya kamera (en Lumix G7 för er som undrar, har använt det medföljande objektivet på 18-45mm) (har jag sagt att den är ny, förresten?) och var för en gångs skull otroligt duktig på att komma ihåg att ta bilder. Även på att sätta kameran i näven på andra och be dem ta bilder av mig. Här är jag mysglad efter att ha sett Daniel Norgren.

Lördagens första sällskap! P3-Alexander till höger och kompis-Martin till vänster. Lika mysglada. Cute doe.

Vädret var högst oklart. Varmt och kallt, regnigt och soligt. Mest regnigt. Här är en bild på våra skor innan de blev bruna efter att guds syndaflod drog ner från himlen. En Stockholmskompis skrattade och sa att det alltid är dåligt väder i Göteborg. Nä, sa jag, men det är bara i Göteborg som det kan bli såhär dåligt väder.

Efter första spelningen mötte vi upp Oskar, Johanna och Sonja. Här är vi efter att ha regnjackedansat (det som händer när du bär en regnjacka över din ryggsäck så att du ser ut som Quazimodo och dansar på samma gång) till Jamie XX. Johanna tröttnade på att posea.

Crewbild! En minuts total apati mitt emellan Jamie XX och Seinabo Sey.

Klockan 1845 höll jag BRANDTAL. Om mens. Jag var så jävla nervös. Hade världens sämsta förmiddag, så mycket ångest att jag bara ville in, få det överstökat, åka hem och gråta i kudden resten av dagen. Den nivån. Men talet gick bra! Publiken var snälla, intresserade och engagerade! Och min fetångest lättade och jag hade kul resten av kvällen! Love you!!!

Sen såg vi Seinabo. Älskar hur hon använder sin plattform för att sprida Black Lives Matter. Fan, fler artister borde ta politisk ställning för mänskliga rättigheter. Just putting it out there.

Selfieception. Varför blir allting roligare när det är dubbelt? Varför är [valfritt ord]-ception alltid fniss-worthy?

Oooooch sista bilden innan vi såg Sia (från 200 meters håll med 30 000 bakhuvuden ivägen) samt åkte till Bananpiren, såg Ana Diaz och förenades med 300 andra i total, synkroniserat studsande eufori under Nästan Där: crewbild 2.0 efter att ha fått sällskap av twitter-Philip och P3-Emma.

Som Johanna skrev på instagram: Bae Out West. Nu ska jag hänga med mormor och morfar. Imorgon bitti åker jag tillbaka till Stockholm. Tack för helgen, bästkusten! Vi ses snart igen.

Varsågoda för the one… the only… the hett efterlängtade video i samarbete med Visit Britain!

Se mig hoppa runt med en kvast mellan benen. Se Johanna ge sig själv en smäll på rumpan. Se oss fangirla. Och åka tåg. Och röra våra armar på konstiga sätt. Varsågoda.