Att skynda från restaurangen, in på närmaste livs för att köpa chips och vatten, halvspringa till hotellet, svära åt internetuppkopplingen som inte vill ansluta och klockan 19:59 inse att Eurovision song contest inte börjar förrän klockan 21 är lätt dagens antiklimax.

Så jag är i Paris! Och har en halvtimma att döda innan mello. Vad låter bättre än att jag berättar om min dag? *jubel, applåder, da capo da capo* Tack tack äsch en är ju rutinerad bloggerska.

Såhär härligt väder är det i Paris just nu:

Det vill säga skitsämst. Regnar och är rätt kallt. Men från taket på Galeries Lafayette kan en liksom inte klaga, så jag väntade med skitsnacket tills jag kom hem och slog på datorn. SÄMST!!!

Galeries Lafayette är, för er som undrar, ett skitstort märkesvaruhus på sju våningar. Typ NK fast tio gånger maffigare. Gick förbi YSL och Estée Lauder och M.A.C. och önskade att jag var svinrik så jag kunde köpa alla läppstift på hela den gigantiska bottenvåningen.

Lemme take a selfie #självis

Sedan åt vi stereotypisk kille vs tjej-middag – det vill säga Simon åt sin standardburgare och jag tog en sallad med tre av sakerna jag älskar mest i livet (rökt lax, avocado, räkor <3).

Rolig grej nr.1: min sallad hette Le Zlatan.
Rolig grej nr.2: vi kom hit vid 15-tiden idag och har redan sett 7 baguetter. Sex stycken burna av människor på stan och en som åts av en kvinna på flygplatsen. Och då snackar jag alltså riktiga, halvmeterlånga, nybakta baguetter. Way to go med att förverkliga alla mina fördomar om fransmän.

Mina vänner. Härmed presenterar jag för er ett äkta ilandsproblem. Nu ska ni få höra.

Weetabix. Det finns inte något annat livsmedel i världen som gör mig något så djävulsk stressad som detta fanskap.

Först måste en äta müesli till dem. Annars går det inte. Sen måste en placera dem längst upp i mitten av müeslin, och ringla mjölk runtom – ARME DIG om mjölken träffar Weetabixen!!!!

Sen är livets största stressmoment att äta upp flingorna lagom nedblötta med mjölk så att de fortfarande är krispiga. Det är allvarligt talat det värsta jag gett mig in på. Weetabix suger upp vätska bättre än en maxitampong. Om Weetabixen nuddar mjölken tar det ganska exakt en och tre fjärdedelars sekund innan den skrumpnar ihop i en grötliknande gegga, och hälften av all mjölk i skålen är borta. Å andra sidan är de alldeles för torra för att äta utan mjölk

Vad göra? ÄT SNABBT!!!!
Och häll på så mycket mjölk det bara går, utan att blöta ner Weetabixen, så att du ändå har mjölk kvar ifall de skulle råka suga upp någon deciliter.

Det allra värsta är när mamma kommer och ba Ta nu inte för mycket mjölk, vi har bara det lilla kvar och jag vill ha i kaffet MEN JAG SKA ÄTA WEETABIX KVINNA HUR I HELSINGLAND TROR DU DET SKA GÅ TILL

Nu har jag ätit dagens frukostskål Weetabix och har ont i magen pga hetsätning och alldeles för torr müesli. Helvetesflingor, I tell you.

Hej bloggy. Släktkalas idag. Jag har hunnit komma ur min wehå-jag-älskar-att-fylla-år-yra, vilket gör det jättekonstigt att sitta där och bli sjungen för och få presenter, jag har ju varit ett år äldre i hela fyra dagar nu ju lol wtf facepalm

Men släktkalas = MAT!!!! Och såklart att tvingas sitta med under den obligatoriska youtubevisningen där alla över 45 ropar men har ni sett den dääääär den där de daaaansar????? i munnen på varandra. Men främst mat. Nu ska ni få se vad som i detta nu ligger mosat i en slemmig hög i min mage:

En stycke smörgåstårta med lax och räkor. Ser ut som att det är världens pyttebit men jag lovar, bilden är tagen ovanifrån och det är en bra jävla bit från salladsbladet till tallriken och någonstans där vid de sista räkorna kände jag att min relation till mayonnäs började bli smått tröttsam.

Och till efterrätt:

Välkomna hem till los Henrys – familjen där det aldrig finns tillräckligt med födelsedagsljus. Vi kommer därför alltid på trevliga matteproblem för att det inte ska bli för jobbigt. Idag till exempel, är varje ljus värt 5 år. 5×4=20. Tadaaa.

Och just det ja, familjen där vi äter farligt mycket efterrätt. Tre tårtor till elva pers varav tre ”tänker på kolesterolet”.

I aint one of them though. Hello citronmarängpaj.

Ja, det var gott. Nu ska jag njuta av att vara i Landvetter och inte göra ett skit och inte njuta av min mensvärk. Godkväll!

Mina vänner. Ni vet att jag inte är någon kock. Ni vet att jag minst fem dagar i veckan lever på Santa Maria’s thaikryddmixar. Men idag…. idag hände något. Idag gjorde jag middag själv. På RIKTIGA ingredienser. Ja, håll i er, och det var… gott. PREACH IT

Låt mig få presentera min nya vegetariska favoriträtt:
PESTO-FETA-TOMAT-KIKÄRT-RISFYLLDA PAPRIKAHALVOR

Hittade receptet på min före detta parallellklasskompis Emmas blogg, där hon delar med sig av olika vegetariska recept. Jag ska laga ALLT har jag bestämt mig för. Såhär gör ni en skitgod middag på fyra portioner (perfekt för matlådan!!! om du inte vill bjuda andra vill säga, men då får du mindre själv, just sayin):

Jaha, så här ligger jag på mage i sängen och äter apelsinkrokant.

Frukost nummer två. Åt klockan åtta och har hunnit bli hungrig igen. Idag åker jag till Lidköping klockan tolv och jag ogillar att resa mitt på dagen. Får en sån ohälsosam inställning till mat. Antingen planerar jag in i minsta detalj så att jag äter innan, under OCH efter resan (och sen ligger i sängen hela kvällen och tror jag ska kräkas (jag är inte kapabel till att äta små måltider)) eller så äter jag innan och håller mig tills nästa naturliga måltid – det vill säga middagen på kommunfesten ikväll. Vilket är om tio timmar.

Och priset för Sveriges mest instabila matrelation går till CLARA HENRYYYYYY APPLÅÅÅÅÅDER

Hoppas ni antecknar.