Jag har så ont i röven.

Sitter på tåget hem till Stockholm från Uddevalla. Kom till Landvetter sent igår kväll, såg Eurovision-delfinalen med mamma och Kimba (såg någon? Jag var lite väl nära att börja grina av mellanakts-dansen om människor på flykt), sov, gick upp strax innan 06 och åkte mot Uddevalla för att föreläsa.

2500 personer i publiken! Helt sjukt. Aldrig föreläst inför så många tidigare. Uddevalla, ni var snälla.

Så här sitter jag nu med fett mycket träsmak. Och är trött. Min kropp är dålig på att gå upp tidigt. Idag ringde klockan 05:30, och igår gick jag även då upp 05:15, för att spela in en ~*HEMLIG GREJ*~.

Jag har gjort så många hemliga grejer genom åren att ni borde kunna räkna ut vad det är för något vid det här laget. Det involverade i alla fall mig + en batman-joker-dräkt.

Roligt? Ja! Värt besväret att gå upp klockan 05:15? Mmmjjjjnnääää let’s talk about something else.

Hur som helst. Tåg. Träsmak. Trött. Och sur på mig själv över att jag bokade tåget hem mitt på dagen, så att jag missar den kanske sista varma dagen i maj <///3. Enligt SMHI blir det klassiskt majväder från och med imorgon! Det vill säga, svinkallt. Härligt!

Nu ska jag sova en stund innan vi kommer fram till Stockholm. Kram på er.

Varsågoda för the one… the only… the hett efterlängtade video i samarbete med Visit Britain!

Se mig hoppa runt med en kvast mellan benen. Se Johanna ge sig själv en smäll på rumpan. Se oss fangirla. Och åka tåg. Och röra våra armar på konstiga sätt. Varsågoda.

Idag var vi i Amersham. Hälsade på farmor. Tittade på hennes minnessten och promenerade i parken.

Jag: Hallå när ni dör. Vad vill ni ha på er gravsten då? Alltså som bild?

Kimba: Ingen fågel i alla fall. En blomma typ?

Mamma: Jag vill nog ha en sol. Eller en blomma.

Jag: Jag gillar fåglar. Jag vill ha en uggla. Du då, pappa?

Pappa: Lasagne.

Vi:

Pappa: Vi pratar om lunch, eller hur?

Alltså Mark’s & Spencer’s. Har varit inne tre gånger inom loppet av 24 timmar, bara för att kunna klämma på deras kläder för barn 0-3 månader. Gråter en skvätt över att jag inte har en 0,25-åring hemma som jag kan köpa gulliga kläder till. Är inte ens sponsrad. Så mycket gillar jag att namedroppa dem.

En annan person som är gullig är farfar.

Fruktansvärt osocial, tittar hellre på tv än umgås med oss och säger knappt tack när vi kommer med mat. Men han är ju farfar. Snälla fina nästan-Michael Caine-farfar.

Idag ska vi träffa kusin och faster. Så fort jag lyckats ta mig ut från M&S barnavdelning. Får se hur det går.