Är jag inte lite lik ”Bob” ur Twin Peaks här….? Med det läckra stripiga håret. Hihi.
Idag funderar jag på ÅLDER. Umgås ju rätt mycket med männskor -20 på mitt jobb (profilerna i vårt program) vilket gör att jag för första gången någonsin får vara ”den äldre”. Haha varför låter det som en karaktär ur Sagan om ringen??????? Aja. Älskar att vara äldre. Men känner fortfarande att den ultimata respekten får en inte förrän 30+ (och kanske då jag slutar göra ”tokiga miner” i webcam…….).
Även om jag älskar att bli lite äldre, så är ändå i år första året då jag har lite, lite åldersnoja. Att säga ”hej jag är 25” är ingen fara, men ”hej jag är 26” är skrämmande. 26 liksom. Närmare 30 än 20. Är det såhär det kommer kännas varje år från och med nu? Hur accepterar man sånt här? Kan inte på något sätt identifiera mig själv som en 30-åring. Det är ju någon som har blus, pennkjol och klackskor varje dag. Någon som frostar av frysen och har slät hästsvans.
Och här sitter jag. Med ena handen kliandes på könet, ketchupfläckar på tröjan, mjällig å jävlig i håret och en cheddarost i kylen som gick ut 2011. Och jag har inga planer på att ändras de kommande fyra åren.
Jag tycker du är alldeles ljuvlig, Master-hamster. Och det kommer jag tycka om fyra år också.
Gud vad jag tänker typ exakt samma. Helt plötsligt är en liksom en ålder, som går att räkna med. Och då fyller jag 24 i sommar. Är det nu jag måste skaffa barn?!!!!! Vill vänta typ en miljard år till
att ha fyllt 25 är också att vara närmare 30 än 20 eftersom en är inne på sitt 26:e år ;);) mohahahaa //besserwisser, 23 år.
(kan dock meddela att jag jobbar med fölk som är i snitt 40 år. har insett att det här med att bli vuxen verkar vara ett påhitt.)
Hej HP! Vill inte vara den som är den, men så fort en fyllt 25 år är en ju närmare 30 än 20… och hittills har det väl känts rätt lugnt (?), så fortsätt så ba! MVH /snart 29-åring utan det minsta åldersnoja (faktiskt) :)
alltså exakt hanna. EXAKT mina känslor!
hahaha. love this! du är så rolig
Tyckte PRECIS likadant! 26 var värre än 30…
Men nu sitter jag här i pennkjol och blus, snart 32 år gammal och couldn’t care less om min ålder =)
Lena Endre säger såhär, ”Men man kan bara göra en sak för kommande generationer, och det är att tillåta sig själv att åldras. Vi lever i ett samhälle, med USA i spetsen, där man inte får bli gammal. Jag tycker att det är respektlöst, föraktfullt och gräsligt.” och hon har även pratat om att hon tyckt det varit så skönt att vara över 50, för att man känner sig så säker i sig själv, vet vart man står och oroar sig inte för allt man oroade sig för i 20-årsåldern osv.
Jag vill tro på henne :)
Respekten hos barn har man i alla fall, då är man liksom vuxen från det att man fyller 24 ungefär, haha :)
Minns hur vuxna alla på högstadiet var när man gick i lågstadiet.
14, ska det såklart vara :)
Något som skrämmer mig är när typ min farmor säger ”känns som jag nyss var 25..sen bha..POFF så är jag 75!! Vart tog tiden vägen?!” …..det är ju skräcken..
asså Hanna! du som jobbar på SVT. har du sett ponnyakuten???? du är så sjuuuukt lik Anna bachtelor som är med där! sinnes! utseendet! dialekten! coolheten!
AMAZING hur likt Bob det här är!!! Så impad.
Fyller också 26 och känner likadant! Eller det var helt okej tills jag såg att SAS ungdomsbiljetter gäller FRAM TILL 26 och inte TILL OCH MED 26………
Bor i Norrland…….. hehe.
Åhå! Jag är snart 32år, läser din blogg och lever fortfarande inte som en 30-åring enligt dina preferenser. Kommer nog aldrig ha slät hästsvans, kanske pennkjol nångång, men inte klackar varje dag! Tycker faktiskt att mitt liv blivit bättre med åren, och visst är det tid för familj o barn om en ska följa normen, men vem vill göra det jämt å ständigt. Huvudsaken är väl att en lever det liv en vill, oavsett ålder, tänker jag…
Oj så åldersnormativa åsikter! Alltid någon himla mall som en ska passa in i och leva efter…
Nejnej, en blir inte en annan person bara för att en blir äldre. Den myten måste krossas, pronto! Jag är fortfarande lika tramsig, resesugen,osugen på att skaffa barn och förtjust i låååånga sovmornar som jag var när jag var 23. Möjligen att bakfyllorna blir värre. Mvh, snart 30!
Man behöver ej växa upp! Vill ej, kommer ej! /Peter Pan 23 år med ångest för kommande 24 årsdagen.
Man flyttar fram den där gränsen jag närmar mig 40 men känner mig som 25, jag tror jag kmr tänka äsch så länge jag inte fyllt 50 så är det inte så farligt. Dock måste jag meddela att tiden snurrar på snabbare ju äldre man blir, men nojor i allmänhet blir mycket mindre man blir liksom mer självsäker, å jag kan äta choklad t frukost å ha gammal mat i kylen, å allmänt slarvig å tramsig det finns kvar :) Jag tog för givet att jag skulle ha barn men lusten att skaffa dem dök aldrig upp trots fast förhållande, det var lite konstigt ett par årnär kompisarna började få å alla pikade när vi skulle ha, tror mina föräldrar blev lite besvikna. MEN vi har å andra sidan levt ett fritt bekymmersfritt och spontant liv med bara saker vi tycker är kul.
Fnissade högt flera gånger när jag läste det här. *fnissfniss*
H/ 26-going-on-27 :-/
Du är fantastik men till en annan sak… har länge beundrat dina glasögon.
Vart finns de att införskaffa måntro?