Amanda: Tycker du mest om att gå och lägga dig eller att gå upp?
Hanna svarar: GÅ UPP!!! Alla gårdagens problem lämnade bakom mig (nåja) och få ännu en ny CHANS att *leverera*. Kvällen och natten tycker jag är mycket mer ångestfylld och krävande på nåt sätt?
Josefin: Bästa Hanna! Följer typ endast dig och Kenza i bloggväg and I do love you! Nu till min fråga. Vet at du är i ett förhållande sedan länge, men du brukar säga i din podd att du ändå försöker ha ett liv utanför det och ”egna intressen”. Jag har nyligen blivit dumpad (totalt heartbroken) och försöker nu rimligtvis fokusera helt på *mig själv* och mina intressen och min passion, och inte alls fokusera på dejting eller killar. Men det är så svårt att försöka tänka att ett förhållande inte är idealet. Har du (eller någon annan) några tips? Vad hade du velat göra om du var singel idag, och inte dejtat? Vad finns det för fördelar med det liksom?
Hanna svarar: Åh! Jag följer också Kenza!!! Och Sandra Beijer! Typ enda bloggarna jag tycker levererar i bild OCH text. *No offense* alla ni andra….
Fan för att vara nydumpad, men samtidigt: hurra! Som att vakna till en ny dag på sätt och vis. Uäk, hatar tanken på att min pod har fått dig att tro att du MÅSTE ha egna intressen etc. Det måste man inte. I min och mina kompisars värld kretsar jättemycket runt killar och att hela tiden straffa sig för det är att slå sig hårt i ansiktet för att man lever i en maaaans woooorld. Det är jättesvårt att värja sig emot att ens människovärde sitter i andra människor (oftast killar) MEN! för mig är: träna med mål, rida, yoga, spela sims och hänga på pinterest och kolla kläder/inredning/smink något som får mig att kretsa kring andra saker och bygga min egen person.
Om jag varit singel hade jag legat med jättemånga (TÖNTIGA!!!!) killar. Alltså herregud, även om jag är i ett förhållande nu så har jag ju ändå *snöat in* på killar som jag två veckor senare inte ens förstått hur jag kunde tycka va ens lite härliga? Gud. Men! Jag hade också kanske sparat pengar och försökt åka iväg på yoga- och surfresa. Hade inrett min lägenhet jätteknäppt och varit vaken jättesent och druckit whiskey med kompisar som sov över!!!!
Sofia: Hur lyckas man med livet?:/
Hanna svarar: Man kanske inte behöver lyckas med det, men kanske bara kan vara i det och försöka göra varje dag lite rolig och värd? Även om det ibland innebär att skrikgråta i en kudde och kolla på två hela säsonger av Call the midwife. Att inse just det – är nog att lyckas!
Tumme-upp-emoji: 1. vad brukar du och Anton hitta på när ni hittar på nått? Bokar ni in sånt eller händer det bara? 2. hur ser kompis hänget ofta ut? Olika med olika kompisar? Detta går ju kanske ofta i perioder, och där någonstans ska en ta tillvara på sig själv. Mjå, lite luddig många tankar och frågor i en…. 😬
Och som alltid, du har bästa bloggen!
Hanna svarar: Va hälsad älskade emoji-tumme!
1. Vi brukar äta på restaurang, vi åker skidor ihop på vintern, vi lagar mat, vi spelar femhundra och vi reser ihop. På helgerna går vi ofta ut eller har middagar med gemensamma kompisar men det brukar tyvärr sluta i lite (ibland jättemycket) konflikter. Vi försöker planera in pga blir så lätt att man dras iväg i annat.
2. Mitt kompishäng sker oftast på helgerna och ibland på vardagskvällar, 8/10 gånger innebär det middag med massa vin?? Vilket är ju superhärligt pga hinner bara ”vara” och snacka. Dock tycker jag att det är så jävla VÄRT med umgänge utan fokus på att gå ut eller dricka vin. Värdesätter mina och Linsos långpromenader superhögt och typ när jag spelar badminton med mina kompisar är det, det roligaste som finns?
Men fan. Oftast går jag omkring med rätt dåligt samvete för både mitt förhållande och mina kompisar, antar att man bara får leva med det? Har rätt lätt att säga nej i stressiga perioder och vet att det ju finns kvar, det kommer dina nära också göra.
Hej å hå, har en fråga om relationer jag verkligen önskar att du kunde komma med en fundering på. Jag och min kille har varit ihop i sisådär 3 år. Vi har inga gemensamma vänner, och jag är inte särskilt förtjust i hans vänner heller för den delen. De gånger jag hänger med hans vänner är ofta efter klubb/somrig festival dyl. då jag och de är packade. Behöver detta vara ett problem? Tycker det är skönt att ha olika vänner och inte hänga ihop på alla ”aktiviteter”, men samtidigt kan jag sakna att typ kunna göra något kul ihop med ett annat par eller med fler människor inblandade. Kan poängteras ut att vi pratar olika språk och detta kan eventuellt ha påverkat allt. Kom med några visdomens ord tack!
Fina du. Det här behöver INTE vara ett problem, så länge ni har roligt tillsammans och har saker ni tycker om. Jag och min kille har varit ihop i 3,5 år och vi har inte så många gemensamma vänner. Han har också vårt för vissa av mina vänner. Jag tycka att det är tråkigt ibland, men å andra sidan: jag älskar honom och jag älskar mina vänner. De behöver inte älska varandra. Var glad för att ni har egna liv också, jag tror att det är nyttigt i en lång relation så att en inte tappar bort sig själv. Har ni kul tillsammans ni två och du tycker om honom så är inget problem – i alla fall från där jag står. Ta hand om dig <3
+1! Har inte heller några gemensamma vänner med min partner (mest pga åldersskillnad/helt spridda umgängen samt många singlar i hans gäng kontra många par i mitt) men tycker också att det kan vara befriande. Enda tråkiga är väl typ på högtider (nyår etc) när man måste ”välja sida”… Då hade jag önskat mig ett stort gemensamt gäng.
Alltså herregud det här med dåligt samvete för att man inte har tillräckligt mkt tid. Hur ska man hantera det? Jag har typ tappat alla mina kompisar sen jag fick barn för jag har inte tid med dom på samma sätt som förut, sjukt dåligt samvete o ångest. Jag har dåligt samvete för att jag inte jobbar över tillräckligt mkt, minsta problemet men ändå jobbigt. Jag hat även dåligt samvete för att jag jobbar för mkt mot mina barn o min sambo. Jag har dåligt samvete om jag ägnar mig mer åt mitt ena barn än det andra. Jag får ångest över att jag o min sambo aldrig hinner ha ett riktigt samtal eller umgås. Lyckas ibland inse att det är ovärt att känna så här o att inget blir bättre av det. Men usch alltså. Jag tänker så ofta på hur bra det vore om mitt dygn var dubbelt så långt men alla andras fortfarande lika kort, som för Hermione i Harry Potter… antar att detta är en del av livet bara.
Hej!
Jag känner igen mig i det du skriver! Är snart 2-barns mamma och tänker att tiden inte räcker till redan som det är och värre blir det. Har mycket ångest pga mina kompisar inte har barn. Men jag försöker dels prata med både dom och min man om mitt dåliga samvete. Sedan försöker jag bjuda in vännerna till min vardag för att ses mer. De kommer vid 18 och så full fart till läggning. Sen kanske min man nattar och vi hinner snacka någon timme i lugn och ro!
The Sims for the win!
Åh, vill/kan/vågar/orkar du berätta mer kring de konflikterna som kan uppstå? Har det att göra med att ni för samman era vänner, eller ligger det på andra plan?
Det där om konflikter får mig att tänka så jävla mycket. Jag och min kille bråkar typ bara när vi druckit, inte varje gång och oftast så bråkar vi inte mycket (ibland kan det såklart balla ur men i regel inte). När jag nämnt detta för någon kompis säger dom ofta att det är något fel i relationen om vi bråkar när vi druckit. Måste det vara fel? Ingen av oss lider av det speciellt mycket och oftast kan vi typ skämta om det dagen efter. Det känns som det är tabu att man ibland bråkar och när jag lyssnar på er podd känns det så befriande när du pratar om att du och Anton tjaffsat. Är det inte helt sunt att bråka? Känns mer sinnessjukt att inte göra det. Jag bråkar hellre lite på fyllan om oväsentliga saker än tjaffsar dagligen om typ disk och tvätt osv.
Skulle säga att det är mer fel på din kompis tbh? Taskigt att inte ”plåstra” när du uppenbarligen är orolig. SJÄLVKLART kan fyllebråk inte vara mer än just fyllebråk, men för den sakens skull är det ju inte på något sätt härligt. Vi har löst det med att jag inte dricker ”sprit” och ibland undviker vi helt enkelt att gå ut ihop.
Spela femhundra ❤️❤️❤️
Kan du snälla gå in lite tydligare på vad det är för konflikter det ovannämnda oftast slutar i?
Har en känsla av att det kommer vara stor igenkänningsgrad för många på den…..
Kärlek till dig bästa pers(s)on!
Hur väljer du ut vilka frågor du ska svara på? Jag har frågat två gånger i två inlägg senaste veckorna men inte fått möt svar:( så tråkigt. Hade verkligen uppskattat det från dig!