Anonym: Ååå Hanna kan inte du ge relationsråd? Förstår om det kanske är privat för dig att resonera kring din egen relation men jag chansar och frågar :) Jag och min sambo har varit tillsammans sedan jag var 18, han är några år äldre och har haft en lång relation innan mig. Han är dock min första partner. Vi har varit tillsammans i 5 år nu och börjar gå i tankar om att köpa bostad, jag är typ LITE sugen på barn inom en överskådlig framtid etc. Kan dock inte skaka av mig känslan av att det är osannolikt att det kommer vara vi ”för alltid” – eftersom han är min första partner. Samtidigt är han ju den bästa jag vet, han har funnits vid min sida när jag mått piss under en längre period och vi har roligt tillsammans. Ni har ju också varit tillsammans sjukt länge (du kanske haft någon relation innan) men… Har du någonsin tänkt som jag? Att det är typ orimligt att det kommer hålla ändå? De flesta i vuxen ålder har ju haft fler förhållanden än ett och det måste väl finnas en orsak till det. Eller kan man bara ha sån sjuk tur att man träffar rätt direkt?

Hanna svarar: Kära anonym! Jag förstår din fråga och det är klart att jag tänkt och fortfarande tänker liknande saker, men jag ser det tvivlet helt enkelt som en del av relationen – vilket också gör att det minskar. Historiskt sett har jag också vid fåtal tillfällen agerat på tankarna genom handling och krisat rejält. Men vet du vad jag kommit fram till efter allt det här? Att det inte finns något som är ”mer rätt” än något annat när det kommer till hur man väljer att tillbringa sitt liv (som trots allt är sitt eget och ingen annan jävels).

Mina föräldrar träffades när de var 18 och jag har flera andra i min närhet som varit ihop sen ung ålder, så i mitt fall har jag många vettiga förebilder i just långa relationer. Därmed vet jag ju också att man kan ”träffa rätt” tidigt, men jag vet också att saker kan vara svåra och ”hända på vägen” när man väljer att tillbringa stor del av livet med en annan människa.

För mig (och min kille) tror jag att den acceptansen varit stor del till anledningen varför vi fortfarande är ihop.

Nån slags slutsats ser väl ut typ såhär: huvudsaken är att ni båda trivs relation och vill vara där. När ni träffades och hur saker ”borde vara” är trots allt helt sekundärt, det är era liv och er relation så försök plocka ur den från andras normer och föreställningar.

Puss och kram!

Känsla
Att vara FÄRDIG med saker. Känslan av att vara färdig med ett program, ett träningspass eller typ ett toabesök…?

Tv-serie
Hm. Ser bara på en serie just nu och det är senaste säsongen av New girl nu som är …sådär tyvärr. Alltså serien är väl egentligen som den alltid varit, men man har ju VERKLIGEN vuxit ifrån hela Zooey Deschanel-vurmen? Finns få saker jag provoceras så mycket av quriky rollkaraktärer?! Men serien är ju småkul emellanåt och framförallt 100% ångestfri.

Eller jo! Ser på Bonusfamiljen också. DEN är ju en favorit, dock lite jobbig just nu.

Plagg
Mitt luddiga kap från h&m för 150 spänn! Perfekt värme i den när det är 1 plusgrad (som det alltid är i Stockholm).

Låt
Veronica Maggio – 20 questions. Blir så jävla förbannad på män (framförallt Bergman då) av att lyssna på den. Tänker på all jävulskap och vånda kvinnor tvingas stå ut med i relationer med män och KOKAR.

Dag
Fredag??? E inte så speciell tbh :-(

Middag
Vi har fått massa älgkött av våra jagande farsor och då har det blivit Crambys chili nu två gånger. Älskar den här middan så mycket. Vill inte ha nåt annat!!

Amanda: Tycker du mest om att gå och lägga dig eller att gå upp?

Hanna svarar: GÅ UPP!!! Alla gårdagens problem lämnade bakom mig (nåja) och få ännu en ny CHANS att *leverera*. Kvällen och natten tycker jag är mycket mer ångestfylld och krävande på nåt sätt?

Josefin: Bästa Hanna! Följer typ endast dig och Kenza i bloggväg and I do love you! Nu till min fråga. Vet at du är i ett förhållande sedan länge, men du brukar säga i din podd att du ändå försöker ha ett liv utanför det och ”egna intressen”. Jag har nyligen blivit dumpad (totalt heartbroken) och försöker nu rimligtvis fokusera helt på *mig själv* och mina intressen och min passion, och inte alls fokusera på dejting eller killar. Men det är så svårt att försöka tänka att ett förhållande inte är idealet. Har du (eller någon annan) några tips? Vad hade du velat göra om du var singel idag, och inte dejtat? Vad finns det för fördelar med det liksom?

Hanna svarar: Åh! Jag följer också Kenza!!! Och Sandra Beijer! Typ enda bloggarna jag tycker levererar i bild OCH text. *No offense* alla ni andra….

Fan för att vara nydumpad, men samtidigt: hurra! Som att vakna till en ny dag på sätt och vis. Uäk, hatar tanken på att min pod har fått dig att tro att du MÅSTE ha egna intressen etc. Det måste man inte. I min och mina kompisars värld kretsar jättemycket runt killar och att hela tiden straffa sig för det är att slå sig hårt i ansiktet för att man lever i en maaaans woooorld. Det är jättesvårt att värja sig emot att ens människovärde sitter i andra människor (oftast killar) MEN! för mig är: träna med mål, rida, yoga, spela sims och hänga på pinterest och kolla kläder/inredning/smink något som får mig att kretsa kring andra saker och bygga min egen person.

Om jag varit singel hade jag legat med jättemånga (TÖNTIGA!!!!) killar. Alltså herregud, även om jag är i ett förhållande nu så har jag ju ändå *snöat in* på killar som jag två veckor senare inte ens förstått hur jag kunde tycka va ens lite härliga? Gud. Men! Jag hade också kanske sparat pengar och försökt åka iväg på yoga- och surfresa. Hade inrett min lägenhet jätteknäppt och varit vaken jättesent och druckit whiskey med kompisar som sov över!!!!

Sofia: Hur lyckas man med livet?:/

Hanna svarar: Man kanske inte behöver lyckas med det, men kanske bara kan vara i det och försöka göra varje dag lite rolig och värd? Även om det ibland innebär att skrikgråta i en kudde och kolla på två hela säsonger av Call the midwife. Att inse just det – är nog att lyckas!

Tumme-upp-emoji: 1. vad brukar du och Anton hitta på när ni hittar på nått? Bokar ni in sånt eller händer det bara? 2. hur ser kompis hänget ofta ut? Olika med olika kompisar? Detta går ju kanske ofta i perioder, och där någonstans ska en ta tillvara på sig själv. Mjå, lite luddig många tankar och frågor i en…. 😬

Och som alltid, du har bästa bloggen!

Hanna svarar: Va hälsad älskade emoji-tumme!
1. Vi brukar äta på restaurang, vi åker skidor ihop på vintern, vi lagar mat, vi spelar femhundra och vi reser ihop. På helgerna går vi ofta ut eller har middagar med gemensamma kompisar men det brukar tyvärr sluta i lite (ibland jättemycket) konflikter. Vi försöker planera in pga blir så lätt att man dras iväg i annat.
2. Mitt kompishäng sker oftast på helgerna och ibland på vardagskvällar, 8/10 gånger innebär det middag med massa vin?? Vilket är ju superhärligt pga hinner bara ”vara” och snacka. Dock tycker jag att det är så jävla VÄRT med umgänge utan fokus på att gå ut eller dricka vin. Värdesätter mina och Linsos långpromenader superhögt och typ när jag spelar badminton med mina kompisar är det, det roligaste som finns?

Men fan. Oftast går jag omkring med rätt dåligt samvete för både mitt förhållande och mina kompisar, antar att man bara får leva med det? Har rätt lätt att säga nej i stressiga perioder och vet att det ju finns kvar, det kommer dina nära också göra.

Reinard Räv: Eftersom att livet ofta består av platåer: tror du att du och Anton kommer att skaffa barn eller göra slut eller välja ett barnfritt liv (alltså du känns så extremt mycket som mamma-material in denial så har väldigt svårt att föreställa mig alternativ tre)?

Hanna svarar: Var hälsad Reinard Räv! Gu, det där är ju något jag tänker på… varje dag? Vad blir nästa ”platå” (även om just det inte är ett ord jag brukar tänka på annat än med skor). Men vet du, tror min mamma-in-denial börjar luckras upp lite och gå mot mer mamma-to-be? Om man vågar jinxa det. Tror fan jag VILL ha en bebis ändå, även om det känns helt livsomvälvande på ett läskigt sätt.

M: Skulle vilja veta hur du hanterar prestationsångest på jobbet… att gå runt och känna sig sämst när man typ är ”ny i karriären”. Har du någonsin känt så? Hur hanterar man såna tankar? Hur blir man snällare mot sig själv?

Hanna svarar: Åh <3 Vet du en sjuk grej, jag har typ aldrig känt så när jag varit I grejerna. Däremot kan jag kolla tillbaka idag och bah ”ha ha ha fan vad jag SÖG på mitt jobb då” men å andra sidan kanske det bara är ett tecken på utveckling. Anledningen varför jag inte känt så mycket prestationsångest är väl för att jag tycker att man FÅR vara dålig på jobbet, man FÅR vara usel på grejer och man FÅR känna sig osäker. Ingen är alltid bra och i början är man ju rätt usel på mycket. Kanske är bästa rådet att vara väldigt förlåtande mot sig själv och andra. <3 <3 <3 <3

Mvh jesus

Linnet: hur tror du att ditt liv påverkats efter att du och anton börjat tjäna mkt pengar och lever sweet dink-life? har det också påverkat ditt politiska tankesätt? hur ser din konsumtion ut nu vs hur såg den ut när du typ levde på csn? reflekterar du kritiskt över din konsumtion?

Hanna svarar: Uhhh, de här är ju min akilles häl, att jag konsumerar mkt alltså. Jag är uppvuxen med en morsa som är sjuksköterska och en pappa som jobbade med bygg och även om vi aldrig saknade julklappar etc. så var det ju inte alls en uppväxt av enormt pengaflöde. ÄNDÅ har pengar aldrig betytt så mycket för mig? Har liksom inte förstått värdet av dem och därför alltid alltid alltid spenderat, oavsett om jag levt på csn eller lön. Som vuxen har jag alltid tagit taxi när andra tagit buss, inte kollat på prislappar på kläder etc. Det är som att jag vill spendera pengarna när jag väl har dom. MEN! Har blivit bättre. Dels för att jag i nån liiiiten mån försöker tänka på miljön men också för att jag bygger en buffert för framtida grejer.

Nej mitt politiska tankesätt har inte förändrats iom mer pengar, däremot har det förändrats med mer erfarenhet och kunskap. Fast tja, brinner ju iofs för ungefär samma sak som när jag var 14.

Linnea: Vad är ditt bästa ”rycka-upp-sig” tips??? För dagar när man känner sig ful/tråkig/meningslös överlag. MVH en annan som också börjar bli för gammal för att ligga och grina över ens utseende

Hanna svarar: Superbanalt men: ta fula bilder på sig själv och skicka till vänner och skapa en ”karaktär” (jag och Linso är röda och svällda hårdrockskillar när vi är nyduschade t.ex.). Jag brukar också skriva mycket. Och grina. Och springa. Och yoga. Har en gång målat hahahaha hjälpte inte dock.

Kram <3 Och kom ihåg att det går över.

Emma: Tror du det skulle finnas en liten (ens pytte pytte pyttenliten) chans att du och Martin skulle kunna dejta om ni båda var singlar? Ni skulle vara så mysiga ihop

Hanna svarar: Ja! Kanske?!?! Men hade ju tyvärr varit ett assexuellt förhållande där vi störde oss väldigt mycket på varann.

Sandra: Vad är dina favoriter i sminkväskan? Har du steppat upp din hudvårdsrutin nu i stundande 30 årskris? (Frågar pga been there, tvätta nyllet med tvål i 25 år och nu vågar man knappt rynka pannan) Drömmen vore ju att ha med dig i Kakans podd Under Huden, två idoler<33

Hanna svarar:
1. Vattenfast mascara. Det är det ENDA som inte får mig svart under ögonen och jag insåg detta för… en månad sen?

2. Bobbi Brown solpuder

3. Anastasia breda ögonbrynspenna!!!

Min hudvårdsrutin hittar du här.

Ja, tjata på Kakan! Jag vill va med i podden :-D :-D :-D

Ulrika: Tycker du är väldigt bra som programledare, du är väldigt naturlig och har bra timing. Skulle du vilja programleda större program, typ melodifestivalen? Eller känner du att ditt drömjobb mer är bakom kameran, som producent eller så?

Hanna svarar: TACK!!! Blir så himla glad när du skriver så!!! Hm, jag har ju ett drömjobb om att programleda Musikhjälpen. Skulle också vilja programleda ett morgonprogram, synd bara att Svt’s morgonprogram är så nyhetsmässigt numera och TV4 Nyhetsmorgon AVSKYVÄRT (alltså ämnena och stämningen, älskar ju dock programledare som Jenny Strömstedt mfl.).

Just Mello är faktiskt ingen dröm, fast alltså, skulle nån ringa så… skulle man ju…. skrika ja?

Pippa Middleton: Hur skulle du klä dig om du blev bjuden på ett ganska stort brittiskt övre medelklassbröllop där dina bästa kompisar ska gifta sig och ditt ex är där med sin nya fästmö och du i princip inte känner nån förutom de redan nämnda? Det är typ mörk kostym/smoking och jag vill se EFFORTLESSLY COOL ut. Man FÅR ha sån där hatt hehe. Snälla inspirera mig!!

HP svarar: Hahaha bästa frågan jag någonsin fått?!?! Fy fan vad snygg du ska vara! Ryser när jag tänker på när du svävar förbi ditt störiga ex med ett stort leende. Kanske tittar du över hans huvud och skrattar högt med dina kompisar? Nu vet jag inte vilken årstid det är så blir ju lite klurigt. HÄR har Asos en massa ”finare” klänningar till bra pris!

Annars är mina två tips dessa: (även om folk i kommentarerna nu OJAR sig över att detta inte funkar i england, men vad vet jag?!?!? aldrig varit där tbh????)

1. Från Ida Sjöstedt. Matcha med svarta nätta och svinhöga klackar, knallröda läppar och stort överlägset (viktigt) leende när du skrider fram med KOLL.

2. Favorit från Asos. Midnattsblå sammetsdröm! Matcha med liten florhatt, röda läppar och något ljuvt över axlarna!

Hanna: Hur mycket hade du gjort för att få vara programledare i Musikhjälpen? VILL du ens vara programledare i musikhjälpen? Säger man programledare?

HP svarar: Hade sugit av Gollum. Nämen hade väldigt gärna varit programledare för Musikhjälpen, älskar programmet, syftet och stämningen. Av alla program att leda är det mitt drömjobb faktiskt. Vem kontaktar jag?

Linda: Hello!! stalkervarning på mig men jag har faktiskt följt dig sen du skrev blogg/dagbok på lunarstorm! OM du skulle bli gravid och välja att föda barnet, tror du att du skulle bli en *mamablogger* då? Tipsa om barnvagnar, egengjorda puréer och liknande? Tack för bästa bloggen, kommenterar tyvärr allt för sällan, FÖLÅÅÅT! Kjam

HP svarar: Åh! RÖS typ när du skrev ”dagbok på lunarstorm”, finns inget som värmer mitt hjärta så mycket som mina äldsta läsare… Vad fan SÄGER det om mig egentligen? Förlåt. Hm, bra fråga om barn. Jag hade inte visat ansiktet på min bebis för det hade inte Anton velat och man är ju liksom två om en bebis (tydligen). Hade absolut skrivit om ”livet med barn” kan faktiskt ibland tänka på den typen av bloggande och längta lite. Men sen har jag tyvärr svårt att längta till allt annat som barn innebär även om jag blir mer och mer sugen med åren *håller er hoppfulla*.

Kajsa: Master, var hittar man sånna där fina rosa fluffiga boll örhängen som du har?

HP svarar: På Zara! Men jag knep sista paret på Hamngatan för två månader sen! Men hittade de på nätet åt dig nu!!!!

Ida: Har du någonsin haft bildningskomplex? Vad är nästa steg i din karriär? Drömjobb? Tack för en bra blogg! Kram

HP svarar: Just bildningskomplex i plugg-syfte har jag aldrig haft, hade ok betyg i skolan, pluggat en kandidat i MKV på högskola och 30p genusvetenskap så just ”pluggbiten” har jag känt mig trygg med i en bransch där få personer ens läst på universitet. MEN! Har lite bildningskomplex kring mitt språkbruk, vilka ord jag använder när jag pratar och att jag har problem med att uttala engelska grejer etc. etc. Nästa steg i karriären är att jag kommer flytta ut från SVT i januari och förhoppningsvis får testa lite nya projekt.

Har på riktigt inget drömjobb. Eller jo, kanske att skriva ett manus till en serie som nån vill göra?

T: Huuur får man bättre självförtroende/självkänsla?

HP svarar: Man inser att världen är full av människor med liknande osäkerheter och tankar som en själv. Man gör saker man inte vågar men genomför ändå, kan vara små saker som att säga ”hej” till en busschaffis om man tycker det är läskigt. Och man blir kompis med sin osäkerhet och inser att det är en tillgång för att slippa bli odräglig.

Fanny: Är du frälst hästtjej på riktigt nu och kommer fortsätta med ridningen efter finalen på SIHS? Eller tror du att du inte kommer prioritera det i ”livspusslet” när tävlingsmomentet är över?

HP svarar: Åh, jag HOPPAS och TROR verkligen att jag kommer fortsätta rida och va med hästar. Inte lika ofta som nu kanske men vill börja rida på ridskola i nån vuxengrupp tänkte jag. Och sen kanske bli medryttare nånstans i Stockholm åt någon snäll häst som inte kräver en jättevan ryttare? Sen har jag ju ponnyn Eric i Sundsvall som jag gärna rider på under somrarna stugan. Okej nu blev jag tårgöd av någon anledning? Hästar är bäst.