Problemakuten med Hanna: ”Är så jävla arg!”

10:41 2018-02-14

Anonym:
MASTER! Detta har inte med inlägget i sig att göra men hoppas du kan komma med svar.
Har du några tips på hur man hanterar att ha väldigt nära till ilska och att bli arg på saker hela tin? Tänker att ilska i sig kan vara en rät bra drivkraft, typ som den enorma ilska man kan känna mot patriarketet och världens orättvisor. MEN den där dagliga argheten som blossar upp, på nån störig person i tunnelbanan eller som för mig just nu att jag blir arg på minsta motgång (tex att min bh sitter obekvämt gör mig rasande..) hur hanterar man det? Kanske bara jag som är så psyko men hoppas kunna få lite smarta tankar och råd. <3

 

Hanna svarar: Älskade du! Känner igen mig i det där och har perioder med pms då ilskan är nästintill ohanterbar – men jag har också ett botemedel:

Insikten av att andra inte vill skada en. Att vara människa innebär ju att samsas på platsen som är jorden, alla har sina problem och livskriser och försöker överleva livet så gått det går. Jag är fullkomligt övertygad om att vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt.

En tanke att försöka ha i hjärnan är att den äldre kvinna som smaskar högt på tunnelbanan inte vill skada mig. Hon kanske har en tandprotes(?) eller bara inte vet om att hon smaskar? Eller så är mackan såpass god att hon njuter till hundra procent. Och det måste hon väl ändå ha utrymmet att få göra?

Människor som går i bredd på trottoaren gör det inte för att störa mig, de kanske har jättemycket att prata om, är lite nervösa för att nyss ha träffats, eller de såg mig bara inte.

Den här insikten gör att jag blir lite schysstare mot andra, jag kan till och med kanske kolla på kvinnan som smaskar och översätta henne till min egen mamma? Hur skulle jag känna om nån hipp (nåja) arg tjej satt och slängde hatblickar mot min älskade mamma? Fy vad ledsamt :-(

Såklart det finns platser och stunder då man SKA få vara arg och då det till och med är viktigt att få vara arg. T.ex. då någon man litar på avsiktligt sviker en, strukturella orättvisor eller när människor med makt förminskar en osv.

Och ibland ÄR människor taskiga med mening. Men det snällaste jag kan göra mot mig själv och världen är väl att försöka ta den vardags-hatiska-energin och bah djupandas några gånger viska lite tyst för mig själv att  ”alla har sina kriser, hoppas att den här busschauffören som precis skällde ut mig finner lyckan”.

Så går jag vidare i livet med lite mindre spända käkar.

Första gången är det såklart svårt att översätta irritation och ilska till kärlek och värme, men ju mer jag gör det desto lättare verkar det bli? Precis som att ju mer arg jag låter mig vara desto närmare har jag till ilskan nästa gång.

Försiktig och schysst kram från en ilsken till en annan

12 kommentarer | “Problemakuten med Hanna: ”Är så jävla arg!””

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. A skriver:

    För mig har det hjälpt att läsa på om HÖGKÄNSLIGHET /STARKSKÖR. Jag har ofta kunnat bli väldigt arg av framför allt ljud (smask, höga telefonsamtal på spårvagnen, någons nyckelknippa som skramlar) och när jag läste om högkänslighet fick jag liksom ett kvitto på att en kan vara väldigt ljudkänslig, och även känna in andras stämningar väldigt mkt. Det gjorde att jag på något vis förstod min plötsliga ilska mkt bättre, och så fort jag fick en förståelse så kunde jag oxå hantera det bättre. Detta kanske inte alls stämmer in på hen som skrivit, men ville ändå bara tipsa. Puss!

  2. Evelina skriver:

    Master!

    Jag behöver tips på vad jag ska ha köpa för vardagssneakers nu till våren? Ska helst passa med det mesta pga fattig student :( Visa gärna upp hur du matchar dina sneakers?

  3. Mikaelas Yoga skriver:

    Åh. Känner igen mig alltför väl i detta. Men jag har lärt mig att när jag blir arg på småsaker, dvs SKITARG över att min kille satt sig på ”min” plats i soffan eller annat rimligt, så är det inte det jag är arg på EGENTLIGEN. Det är bara ett symtom på att det är något annat som skaver och som gör mig arg eller ledsen, något som är verkligt jobbigt, men som jag skjutit undan. När jag sedan försöker rannsaka mig själv så finns det nästan alltid någon annan mer rimlig förklaring till utbrottet, som att jag blivit orättvist behandlad eller dyl. Vet inte om du kan känna igen dig i detta, var bara ett tips på hur jag funkar. Ha en superfin alla hjärtans -för det förtjänar du! <3

  4. Julia skriver:

    Hej! Detta är lite off topic kanske men jag vill bara tipsa om att om man går runt och har extremt kort stubin hela tiden så kan det vara ett hormonellt problem. Jag fick supermycket problem när jag hade en viss sorts hormonspiral. Var t ex dagligen helt vansinnig på fenomenet ”vind” när jag cyklade till jobbet… Kom fram och var så arg så jag höll på att explodera varje morgon… pga… att det blåste ute?…. Till slut insåg jag att man nog inte ska behöva vara såhär arg på diverse naturfenomen, testade att byta till en annan spiral och mår idag mycket bättre.

    Obs! säger ej att det är där skon klämmer för alla, men det kan vara värt att fundera över om man lider mycket över sin korta stubin. Sen tycker jag iofs inte att det är något fel med att bli förbannad titt som tätt, men om det sabbar ens vardag är det ju inte kul alls.

    ha det gött

  5. Lina skriver:

    Asså så sjukt. Hade exakt samma känsla igår, var så ARG. I mitt fall riktigt arg och irriterad på MIG SJÄLV? Tips på det? När man bara vill säga till sig själv ’ditt fula dumma grisäckel’ , typ så. Någon mer som känner igen sig eller har tiiips?

  6. Erika skriver:

    Positiv återkoppling eller nåt, gillar verkligen inlägg som dessa.

  7. Anna skriver:

    TACK för att du tog dig tid att svara! Älskar när du svarar på frågor. Och ska ta till mig det du skrev. Tror det kan komma att hjälpa en ilsken själ <3

  8. Lill hönan skriver:

    Hanna!

    Jag vill tacka dig, dina föräldrar och familj för att du är allas vår master.
    Skämt å sido, jag skev ett mail till dig för flera årsedan ang att mitt jobb och chef, utnyttjade att jag var ”snygg tjej” och att jag bad om råd vad jag skulle göra. Du svarade och det har jag aldrig tackat för.
    Jag sa upp mig! Satte ner lillfoten med långtårna och skaffade ett nytt jobb.
    Jag är så glad för metoo, och förändringen den innebär men framför allt får att di vågat hålla låda, sprida kunskap, kraft och insikt!

    Tack!

  9. louise skriver:

    hahah, bra tips att visualisera att det är sin mamma! Det ska jag göra nästa gång jag är arg och oskön!

  10. Sara skriver:

    Skönt att höra att andra också blir arga över onödiga grejer. Blir liksom jätteirriterad när jag tappar saker. Och på disk. Haha. Brukar hjälpa lite att tänka att det bara blir värre om jag ger efter för ilskan och att jag då förutom arg kommer känna mig dum.

  11. Kristina skriver:

    Bästa frågan som nånsin ställts. 1000% relate <333 mvh arg och irriterad högkänslig 24/7

    1. Anonym skriver:

      Från den som skrev frågan; TACK! Och så skönt att fler känner igen sig! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Senaste kommentarer

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Mest läst på NG