Älskade ni

Vet ni en sak? Jag har startat bolag. Eller ja, jag har ju haft bolag sen 2010 egentligen (där jag fakturerat ”gig” som jag utfört utifrån mig som person) men sen jag sa upp mig från svt har jag haft tankar och framförallt en stark längtan efter att få jobba som jag gjorde med tv på svt/nexiko dvs. från idé till publicering men att nu fullkomligen få äga produkten själv.

Och nu gör jag det. I år gör nämligen mitt lilla nystartade AB sin första egenägda produktion genom underbara kafferosteriet Löfbergs. Efter årsskiftet pitchade jag in lite idéer och nu är vi i hamn med en produktion i form av en intervjuserie som kanske gör morgondagen bättre SAMTIDIGT som ni blir sugna på att köpa hållbart kaffe.

Jag vet inte om jag kommer vilja hålla på med det här på heltid framöver – men jag visste att jag ville göra just detta projekt på mitt bolag fullt ut.

I projektet så projektleder jag (dvs gör tex budget, avtal mm), producerar och är programledare på samma gång. Plus att jag jobbar en massa med strategi kring publicering etc. Men självklart gör jag det inte ensam. Jag har tagit in stjärnorna Niki, Johanna och Simon som assistent, inslagsproducent och fotograf. Utan dem vore det såklart inte möjligt, herregud.

Och idag hade vi alltså vår första inspelning.

Här står jag och ber till gudarna att det ska gå bra under dagen.

Min stilinspiration var ”fräsch 70-tal” och jag sminkade och styleade mig givetvis själv. Är väl ingen Blondinbella(!!) tycker dessutom att det finns en stor charm i att få ”greja på själv” med sin stil och få lägga örena på annat. Som tex en drönare som vi hyrde in idag.

Andra ombytet för mig när jag välkomnade (och myggade) seriens första gäst som är På spåret-vinnaren Parisa som också råkar vara min goda vän.

Vi snackade om rasism. Tror ni jag var nervös kring frågeställningarna jag och Johanna formulerat? Jajjamensan! Men oj oj oj vad bra Parisa var.

Två goda vänner som har ett förtroligt snack.

Om det är skoj att ha göra och äga allt själv? Ja. Om det är stressigt? Japp. Om jag nervösbajsade tre gånger utan stopp? Det kan hända :-) Men det är såklart värt det. För oj vad KUL det är att få äga och ha kontroll – och vad BRA det kommer bli!

Har en slutkläm på det här inlägget som jag verkligen vill att ni ska ta med er:

Låt er inte luras av att saker ska vara svårare än vad de egentligen är. I jättemånga branscher är det killar (suprise!) som satt spelreglerna och med helt obefogat självförtroende tagit sig an saker på ett sätt som i många fall lurat en att tro att det är mer krångligt än vad det är. Om man vågar testa kommer man plötsligt ut på andra sidan och bah ”jaha? oj? varför trodde jag att jag med min kapacitet inte skulle klara det här?”.

Pröva om ni nån gång får möjligheten.

Puss!!!!