Maja: 
Hanna!! Jag behöver hjälp. Varför känns det som att hela Stockholm har börjat knarka?? Jag blir tokig för att det är som det är det enda som fokuseras på bland kompiskretsarna. vad gör man hur löser man detta? tkr det förstör så mycket när man är ute och det enda som folk tänker på är nästa ”drag” osv osovosvosov.

Svar:
Jag är på ett sätt helt fel person att svara på den här frågan då jag är väldigt rädd för knark och aldrig har knarkat (men snart gills cbd-oljan!!!) …och jag är dessutom nu i en ålder då folk äntligen slutar att knarka. Å andra sidan har jag ju därmed befunnit mig i massa sammanhang då det knarkats utan att jag velat vara med på det – och känner alltså igen känslan av att ”det fokuseras” enbart på knarkandet.

Och det är så jävla tråkigt. Som när man började dricka alkohol som minderårig och ens enda fokus var att få tag på alkohol, fast det nu är vuxna människor som tycker det är svinspännande att smussla på med substanser. Tipset är att faktiskt inte umgås med personerna som knarkar (när de knarkar) och kanske att orka byta lite umgänge ett tag tills den här nyförälskade knarkvurmen lagt sig (det kommer den göra, eller ja, för de allra flesta). För det blir för jobbigt och framförallt trist att sitta och titta på folk som med busig blick ska försvinna in på toaletter. Stort lycka till från en annan antiknarkare <3

Evelina: 
ÅH! Älskar även nagellacket. Var är det ifrån?

Svar:
Tackar tackarrrr! Jag gör naglarna på Nails Center på söder!

Ellen: 
Åh PLOMMON! Det är ju den färgen jag letat efter. Har inte hittat ordet bara? Vad är det för fint läppstift?

Svar:
Nytt favvo från Estee Lauder färgen: 450 INSOLENT PLUM

Anna:
kan du inte skriva ett relationstipsinlägg för hur man lyckas va ihop i tusen år? tkr t.ex att det är så svårt att va i relation med killar för att de är så sämst på att ta hand om ett hem, typ oj jag glömde vattna blommorna när du va borta en vecka och har låtit snittblommorna stå och mögla, hur gör man för att inte bli dödsirriterad på sånt??

Svar:
För två år sen skrev jag det här inlägget om att vara i en tvåsamhet länge och allt där i är ungefär det jag står för idag. Jag tycker att man FÅR bli irriterad på någon som inte tar hand om ens gemensamma växter? Vad fan är det för jävla sätt?! Men att bli irriterad på någon innebär inte slutet på en relation. Jag är emellanåt jätteirriterad på min kille – och han på mig och det är liksom inte mer än så? Ja det ÄR störigt med att inte ha samma syn på tex städning och hem och i kvinnors fall blir det, generellt och statistiskt sett, ofta väldigt orättvist med dubbelarbete etc. så det tycker jag att man kan va noga med och tydligt kommunicera.

Själv är jag ju ihop med en ”petnoga” och städande kille så för mig är just den biten inte ett jätteproblem (även om växter HAR vissnat i hans vårdnad). Men det är ju såklart andra saker som irriterar och för att den irritationen inte ska få ta för stor plats och bli ett problem brukar jag jobba mycket med självinsikt; hur är mitt beteende? Vad har jag för ton? Måste jag ta varje fight och uttrycka minsta ilska jag känner? Vad har jag för syfte? etc etc. Andra så konkreta tips är att *sätta sig ner* med sin partner och försöka formulera för varandra vad för slags förhållande man vill ha, vad är viktigt för just dig osv. MEN OBS då måste man SJÄLV vara beredd att lyssna och inte bara vilja ha ”sina saker” sagda. <3

S: 
Tips på (enligt dig) bra 30 minutes workout?? :)

Svar:
Söker bara på ”30 minute workout” på youtube, testat kanske 10 stycken?! Alla har varit kanon. Tex den här!