Päschon på bilverkstaden

22:57 2018-11-20

Hallå

Idag gjorde jag något som jag aldrig gjort förut; jag besökte en bilverkstad.

Egentligen var uppgiften rätt enkel: min kille hade råkat dragit sönder(?) någons slags bult(?) på hans mammas(?) bil(?) (skoja). Men nånting med hjulen var trasigt och allt stod i ett sms från min kille, hur jag skulle förklara det alltså. Inte enbart för jag tydligen lever i en tvåsamhet med jättetydliga könsroller men också för att jag är hundra procent ointresserad av ”fordon” och därför litar helt på honom.

Så jag tog på mig läppstift och ormörhängen och gav mig iväg – mot bilverkstaden!

Problemet började tyvärr redan utanför. Det fanns ingen parkering och själva nedfarten ner i det pyttelilla garaget till bilverkstaden stod blockerad av en bil där nere. Jag ringde GIVETVIS Anton med frågan ”jaha vad gör jag nu?” och fick det lösningsorienterade svaret ”jag vet inte jag är inte där” (…).

Till sist ringde jag bilverkstaden och frågade om jag kunde åka ner och de gav ett kort godkännande och bah ”klick”. Ja de la på alltså.

Jag kom mot alla odds ner dit MEN ägnade på riktigt tio minuter åt att försöka förklara vad felet var på bilen genom att bli generad, börja skratta och sen återgå till att tolka min killes sms. Bilmekanikerna tittade märkligt på mig men hade vänlig ton och ville ju förstå. Till slut fick vi tag på Anton som förklarade vad det var genom högtalaren.

Och tja, vad ska man säga; resten är en kärlekshistoria! Jag och bilmekanikern började hitta varandra och han var så himla trevlig. Han berättade att han jobbat som bilmekaniker sen han var tio hemma i Syrien där han kom i från och efter långt snack om det diskuterade vi alltifrån kvinnor som kurdiska soldater till amning.

Jag och bilen som de fixade jättebra men som också kostade EN DEL.

En liten kul grej som hände när jag skulle betala var att den underbara bilmekanikern frågade var jag var ifrån. ”Sundsvall” svarade jag och tänkte att nu ska det bli snack om min dialekt igen, men istället tittade han på mig som att jag va KOKO BELLO. ”Vilket land?” frågade han och log och jag skrattade till och svarade ”Sverige”.

”Jaha tycker du ser amerikansk ut typ” blev hans kontring.

Hahaha.

Jag blev givetvis ännu mer till mig i honom.

Så, idag har jag hittat min framtida arbetsplats.

20 kommentarer | “Päschon på bilverkstaden”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Amanda skriver:

    Förlåt Hanna jag HATAR att vara den men har googlat utan framgång i 30 minuter och hittar ej örhängena, VAR ÄR DOM FRÅN????

    1. Hanapee skriver:

      Köpta i en liten butik i toronto :((((

  2. Lina skriver:

    Hahahahahahaha <3 grattis till nya jobbet!

  3. Kristin skriver:

    Ahaja tröjan igen!!! Mvh du vet vem!!!

    1. Johanna skriver:

      Hahaha

  4. Julia skriver:

    Roligast på internet

  5. Sofia skriver:

    Hahahha älskar dig

  6. Hanna skriver:

    Så GLAD att du bloggar!!!!! Trodde du skulle lägga av ett tag. Sköööönt

  7. Amanda skriver:

    Så glad att du slutat ditt andra jobb och nu får vi all din uppmärksamhet mvh ett ensambarn

    1. Kajsa skriver:

      Tänkte precis samma tanke!! Mvh också ensambarn :)))

  8. N skriver:

    Bästa bloggen!!

  9. Tale skriver:

    hehe, sista meningen :D

  10. rasha skriver:

    ÄLSKARRRRRRR att bloggen lever!

  11. Kajsa skriver:

    Jag fattar inte varför man ringer sin kille i alla situationer där man behöver *hjälp*? Jag gör också det! Igår insåg jag att min busshållplats var avstängd pga vägarbete och vad gör jag? Kollar jag efter skyltar om vart hållplatsen har flyttat? Kollar jag i appen? Googlar jag? Nej, jag ringer min kille. Vad ska han göra åt saken som jag inte kan göra själv??? Så trött på mig själv alltså…..

  12. Karro skriver:

    Haha så relaterbart det här med att besöka en bilverkstad…. var får man parkera? Är det bara att ”traska in” och ropa hallå? Hur beter man sig i såna miljöer??? Hjälp

  13. Emma skriver:

    Ääääääälskar dessa inlägg!!! Så ouppskuret (haha skulle stå ouppstyrt men kunde inte låta bli att behålla t9s version).

  14. Johanna skriver:

    Guuuu va kul att du slutat jobba! Och det här inlägget! Så humla festligt! Lova ya master.

  15. Charlotte skriver:

    Koko Bello?!?!?!?! Alltså det här är ett uttryck min familj sagt always, och när jag sagt det bland andra människor får jag alltid ”eh, va? NEJ DET ÄR INTE NÅGOT MAN SÄGER, aldrig höööört det förut. Måste vara något i din familj…”. Ska ta printscreen på detta inlägg och kontra i all evighet att någon annan också säger det! Fick på riktigt en chock när jag läste det.

    1. Jess skriver:

      Säger också det! Möts dock inte av oförstående blickar, alla verkar förstå? Koko bello..

  16. S skriver:

    hahahaa sista meningen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Senaste kommentarer

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Mest läst på NG

Mest läst på NG
Tillbaka
Mer inlägg