Jag är ju uppvuxen på en stor släktgård där morsfarsan fortfarande bor. Gården har varit min släkt på pappas sida sen typ 1600-talet och själva huvudluset byggdes sent 1800-talet.

Jag älskar den. Jag älskade att växa upp där, i alla fall april-september. Sen var det lite kämpigt när det blev mörkt klickan tre på eftermiddagen och man bara hade skog och sjöar runt sig och levde utan kollektivtrafik. Speciellt när man var kär i nån kille tre och en halv mil borta i stan…

JAJA i alla fall; nu så säljer vi en massa grejer som vi samlat på oss under decennier och i vissa fall hundratals år på den här gården. Morsan började ta tag i loppisen och jag med syskon har hjälpt henne. Klockan 12:00 i morgon fredag öppnar vi! Jag har bakat kärleksmums som jag ska sälja hahahaha är jag 11 år :-(

Loppisen har öppen denna helgen. Vore kul om någon av pep förbi? Här hittar ni adress etc.

Jag visste direkt att jag ville snacka om sorg och att sörja när jag började spåna ämnen inför intervjuserien ”Frågan” som jag gör med Löfbergs. Jag tycker vi pratar alldeles för lite om det. Vi lever, vi älskar och vi dör. Det är liksom så det funkar men mitt i det där levande springer vi hela tiden bort från den oundvikliga döden.

Och för vissa kommer den tidigare. Vad gör det med alla de som är kvar? De som älskat? Hur känns det att sörja någon?

2011 begick artisten Janices pappa självmord. Jag bjöd in henne för att prata om hur hon lever med den sorgen.

Ni trodde jag var uträknad… Ni trodde jag gett upp… kastat in handduken! Sagt bye bye! Lämnat landet! Gett upp livet! Men så är jag plötsligt tillbaka – när ni minst anade det! HA!!!!!

…….

Tog alltså tolv dagars bloggpaus. Helt sjukt var det. Började med att jag glömde bort att jag hade en blogg som jag skrivit på nästan varje dag i tretton års tid, och sen av bara farten fick jag semesterfeeling och la ner ALL aktivitet på *nätet*. Men så plötsligt kom det, det stora suget. Såg nån fin tröja på internet och ville berätta om den för er och sen var lusten igång.

Så nu kör vi. Ett inlägg om dagen resten av sommarn. Dock SKRÄMMANDE att ingen av er saknat mig? Inte ens en kommentar i stil med ”hoho?”. Djupt kränkt, men ska försöka komma över det :-))))

Vad har hänt sen sist då?

Jo jag har varit jättemycket hemma hos mamma och pappa. Umgåtts med mina syskonbarn, kompisar, firat min polare Frida som fyllde 30, badat, druckit vin, blivit förkyld och fixat med en stor loppis vi sa ha på mina föräldrars gård.

Sen har ju också tre av mina närmsta vänner fått barn. Linnea i Toronto, Linso och Emelie. Allt har gått bra och inget gör mig gladare än att tänka på att tre bebisar nu finns som jag ska få rå om och lära känna. Underbart! (Och ja jag vill säkert också ha barn nån gång inom kort, eller lite längre. Inte bestämt mig än så fråga inget mer om det just nu är ni gulliga).

Alma!!! Några av er kanske känner igen henne från bloggen förr? Min syrras äldsta unge alltså. Tio år nu och med en massa fans på TikTok… precis som moster gillar hon internet och att göra peacetecken på bild. En fantastiskt fin person.

En annan fin person är Johanna!!!! Så tacksam över hon finns. Dagligen skänker hon mig glädje i livet. Hon och hennes kille Victor sov med mig ute hos mamma och pappa och spelade mitt favvospel Rappakalja efter ett aaaaantal enheter. Skrattade så jag fick magkramp.

Puss alla! Kul att vara tillbaka!

Hej från mysarn

…som försöker att inte va så mycket på internet eller telefonen. Glömmer bort var den ligger hela tiden och fokuserar klyschigt nog på att vara i ~nuet~ med lite blandat resultat eftersom jag ju så gärna oroar mig. Men går rätt bra.

Är med pudeln Mimmi. Solar på torpet. Grillar lax. Åker bilen till mamma och pappa. Dricker aperol. Har skitit hår. Löser korsord. Åker till Ica. Grinar i bilen. Skrattar och trallar. Trycker in alla kläder i en boll i garderoben. Badar badtunna. Går långpromenader runt sjön. Tänder brasa. Lyssnar på P4 Västernorrland. Mördar myggor. VAKNAR av fitthelvetsmyggor. Somnar i solen. Kör lite yoga. Blir kär. Blir irriterad. Läser bok på telefonen. Hoppar hopprep. Plockar blommor in till stugan.

I samarbete med Löfbergs.

Älskade ni!

Ett nytt avsnitt från min lelle produktion FRÅGAN kommer här. Stort tack för era fina kommentarer om avsnittet om kroppsångest med Cassandra.

Nu är det dags att snacka klimatkris och vad den lilla människan kan göra i den. Jag möter folkbildaren Per Grankvist en park för att dricka ICE Coffee och snacka hållbarhet. Klimatkrisen är ett faktum men ändå tycks vi inte ta den på det allvar vi borde. Nu är det slut med korv och flyg – eller? Jag ställer frågan och Per har förhoppningsvis svaren på vad vi faktist kan göra. Måste jag sluta dricka mina ice coffee oat milk eller är det bättre än mycket annat?

Blir så glad om ni vill klicka play <3