Jag läste att årets julklapp är ett ”aktivitetsarmband”. Då jag tycker att detta band både är fult och känns helt ointressant så har jag här några tips på julklappar som ni kan köpa i stället. 

Justocat

Justocat har alla kvaliteter som en riktig katt har. Så här står det på hemsidan: 

”JustoCat® is as big and heavy as a real cat and it behaves in many aspects like a real cat. But it is not a real cat”

Och som om inte det vore nog

”It is a perfectly hygienic robot”

Produkten riktar sig främst till dementa men det räcker att vara osäker på gränsen mellan fantasi och verklighet för att den ska fungera.

The Crow 2

En man och hans son mördas. Mannen återuppväcks dock av en kråka så att han kan hämnas. Byggnader sprängs, människor jagas, och i slutet är till och med den magiska kråkan död. Det här är den perfekta filmen att ge bort i julklapp. Extratips: skrapa bort prislappen som avslöjar att du köpt den från videobutikens outletkorg. 

En kontinentalsäng

Det som skiljer kontinentalsängar från andra sängar är att den är har en inbygd ”vägg” bakom sig men det viktigaste av allt är att den har kontinentalplattor i bottnen. När dessa gnids mot varandra så uppstår små jordbävningar i sängen och ibland sprutar det ut giftig gas, aska och lava bland lakanen. Och som ni vet har giftig gas, aska och lava hjälpt människor att somna in sen urminnes tider. 

Med ett leende på läpparna

En adoptivmumie

Det blir allt vanligare att självmumifiera sig genom att meditera sig in i döden. En fråga som uppstått är vad vi ska göra med alla mumifierade lik. Att gräva ned dem känns som slöseri samtidigt som det är ohållbart att fylla varenda heliga plats med massa mumier. Så vad är då inte mer perfekt än att ge bort en mumie i julklapp till någon man älskar? Har du tur så har själen inte helt lämnat mumiens kropp och din vän får på så sätt inte bara ett lik utan även en kamrat. 

En klocka med korstågsriddare

Julen är en kristen högtid och vad passar då inte bättre än en klocka som skildrar en inte helt obetydlig del av kristendomens framgångshistoria. Gillar du inte den här klockan kan du köpa en sån här oljelampa i stället. 

—- 

Så där ja, då har jag slut på tips för denna gång. Lycka till!

Jag har hört vid många tillfällen att Carolina Gynning är en konstnär men jag har aldrig tagit mig tid att kolla på hennes verk. 

När jag nu till sist sökte upp och fick syn på hennes tavlor började jag plötsligt få blixtrande tillbakaflashar till 90-talets mjölkpakets-konst och de där hemska statyerina i Lövgärdet som trackasserar invånare psykiskt varje dag (Bonus Fact: Marcus Birro är från Lövgärdet och han trackasserar en stor del av sveriges befolkning).

För finns det något som heter ”harmoni” (och det gör det) så är Gynnings tavlor den direkta motsatsen. De är så pass disharmoniska så jag funderar på om tavlorna inte borde komma med en bipackssedel som noggrannt staplar upp riskerna med att exponeras för hennes konst (fast de flesta har ändå inte råd med den). 

Den här tavlan stimulerar till exempel de delar av hjärnan som vill dränka sig själv.
(Tavlan heter Live it) 

Det är inte så mycket att tavlorna skulle vara ”fula” eller ”dåligt målade”, det är mer att de är svåra att titta på. Som den här. Försök titta på den en längre stund. Det är som att försöka svälja en matsked kanel. Det går inte.

(Titel: Only dead fish follow the stream) 

Här har hon en tavla som heter ”mind control”, lustigt sammanträffande eftersom jag läser mycket om det just nu.

Kanske är Gynning också intresserad av mind control-temat eftersom hennes tavlor frekvent innehåller en central sk ”MK Ultra-symbol” (det går att läsa mer om dessa symboler på tex denna ytterst suspekta sida) nämligen fjärilen.

Men antagligen inte. Så här säger Gynning om fjärilen:

”Fjärilen som symbol betyder väldigt mycket för mig. Det är puppan som utvecklas till fjäril och som sedan pånyttföds i en härlig kropp med vackra färger. Fjärilen är en gammal symbol för själen, glädje och lycka. Den står för pånyttfödelse och frihet och är därför en symbol som jag tycker att alla borde bära med sig”  (citat från hemsidan) 

Ganska poetiskt. 

Sen la jag märke till att hon har målat en tavla som är rätt lik den här berömda målningen på Heath Ledger (målad av Vincent Fantauzzo). 

Total rip off. 
(tavlan: Blessed relation)

Och så tycker jag att de här bilderna också är rätt lika
 (tavlan: butterfly messenger iv) 

Okej inte jättelika kanske men jag skulle inte bli förvånad om Gynnings konst plötsligt dök upp i American Horror Story. Den skulle passa bra där.

Sammanfattningsvis: 

”Carolinas signum som konstnär är kvinnoansiktena med de särpräglade linjerna och färgerna” står det på hemsidan som introduktion till hennes konst. Ja det är klart men de glömde att skriva att alla kvinnoansikten GRÅTER långa kletiga floder av blod och tårar och att kvinnorna alltid ser ut att sitta eller ligga i monstruösa mängder spya. Och fjärilen som representerar en glädjefest för Gynning får mig att undra när men också var denna glädjefest inträffar för den är inte direkt uppenbart närvarande i hennes alster.

(Titel: Bleeding barbie) 

Kanske inträffar den efter att barbie har slutat blöda.

Som sagt är hennes konst svår att hålla blicken på nån längre stund för den är så himla oskön att se på, men jag tycker att den vare sig är ”ful” eller ”dåligt målad”. Jag tycker att hennes alster överträffade mina förväntningar faktiskt. Rätt låga förväntningar förvisso (då jag sett hennes tavlor förut på distans) men jag trodde att de skulle hålla Lasse Åberg-nivå och det gjorde den verkligen inte. 

Här är Gynnings sida för er som vill utforska hennes konst (och här) 

Idag tänkte jag att jag ska presentera en musikvideo för alla som älskar hönor. Om inte annat lär ni älska hönor efter detta (fast jag iär inte alls säker på det och ni lär märka varför):

För er som har en trasig dator eller av någon annan anledning inte kan eller vill se videon så kan jag göra en liten genomgång: 

Videon börjar med en scen som hämtad från ”Svansjön” bara det att ballerinorna är utbytta till en annan form av fjäderprydda dansöser. 

Här kan vi bevittna hur hönorna plötsligt antar tuppens roll med ett unisont ”kuckeliku”. Så gör inte hönor. Detta är videons första språng från realismen.

Här är andra språnget från realismen – hönor har inte bikini. När man har kommit till denna punkt av videon får man bestämma sig: Acceptera att videon inte speglar verkligheten korrekt eller fly innan det är för sent. 

Kucklandet väckte hur som helst bonden som slår upp fönstret inför en ny arbetsdag. 

Jag vet inte vilka dessa tre personer representerar i videon, men jag antar att det är de är anställda på gården och/eller är släkt med bonden.

Det nalkas bröllop! Med tuppen I suppose, men var är den!? 

Här ser vi att hönan planerar att få kycklingar. Frågan är: vill hon verkligen detta eller är det bara för att det är något som förväntas av henne? Kommer hon att klara ansvaret?

I musikvideor på MTV brukar det ofta finnas en mellandansakt som innefattar orientalisk dans. Det finns det i denna video med, fast dansen är inte orientalisk. Vi kan även se att en get och en gås har förenat sig med ensemblen.

Gården sjuder av hormoner. Kanske är det vår? Här har vi en tjur och en kviga. 

Hunden tycks ha en nyckelroll på gården. Kanske är det den som ger direktiv till de andra djuren? Den ger onekligen ett auktoritärt intryck.

I ungefär en halv sekund får vi se olika djur ge uttryck för sina individuella hobbys. Tjuren kelar med en röd snutte, geten petar näsan, hunden tigger mat och gåsen utövar kampsport. Hönorna tycker att de alla är skittråkiga idioter. Bonden måste göra något för att behålla den goda stämningen på gården!!

Så bonden bjuder upp handjuren på dans. Katten verkar skärrad. Kanske är den orolig över gårdens framtid?

Bonden försvinner, kanske för att hämta vatten, medan gårdens handjur ballar ur i ett solonummer.

Det positiva är att de tycks hitta tuppen. 

Efter det sitter överhönset och ruvar ägg i ett näste. Vad som hände däremellan kan vi nog inte ens föreställa oss i vår vildaste fantasi. 

Efter det utbrister hönan att det är fest. Frågan är vem som ruvar äggen nu när alla är ute och flänger? Mitt hjärta brister när jag tänker på att kycklingarna kanske är lämnade åt slumpen.

Mycket riktigt verkar någonting ha gått snett, vilket plåstret tydligt indikerar. 

Bonden skriker och stänger för dagen. Vad som händer nästa dag kan inte vara annat än en tragedi, för jag tror att kycklingarna dog.

Sammanfattningsvis: 

Jag är uppväxt i skogen bland djur så jag vet lite om hur saker fungerar på en gård, och tro mig när jag säger att den här gården verkar ha hamnat i en destruktiv nedåtspiral. Att djuren tar hand om sin avkomma är minst sagt betydande för gårdens framtid. Det är bara att be och hoppas att bonden ska lyckas föra dem på rätt spår så det löser sig!!

Så här skrev min syster som gav videon till mig: 

”En slags kinesisk motsvarighet till Nicky Minaj som älskar kycklingar och höns. Nä, nu kan jag minsan dö lycklig”

Jag är mest glad å hennes vägnar att hon tycks ha hittat ett komplement till den här låten.

I helgen besökte jag lokalbiografen (mysigt!) för att se Hungergames 3: Mockingjay del 1. Efter att ha läst min kollega Isabelle Espinozas recension på filmen var förväntningarna inte hissade på topp. En film som beskrivs som ”en transportsträcka” kan inte vara annat än ganska dålig. 

Men jag tycker att hon har fel. 

Precis som jag tyckte att andra filmen var intressantare än första, så tycker jag att trean är intressantare än tvåan. Jag tycker med andra ord att Hungargamesfilmerna blir mer och mer värda att kolla på, där den senaste är mest mindboggling hittills. 

Från att ha handlat mycket om adrenalinpumpande jakt och dödsfällor i skogen handlar det nu om en fördjupad form av trauma och terror. Kolla här.  

Det här är bokomslaget till Mockingjay. Som ni ser är fågeln blå. ”Its a picture of a blue bird” som man skulle ha sagt på engelska. Blue bird. Har ni hört talas om Project Bluebird? Jag citerar från Wikipedia: 

”Several secret U.S. government projects grew out of Operation Paperclip. These projects included Project CHATTER (established 1947), and Project BLUEBIRD (established 1950), which was renamed Project ARTICHOKE in 1951. Their purpose was to study mind control, interrogation, behavior modification and related topics.”

Citatet är hämtat från Wikipedias artikel om MK Ultra. MK Ultra  är ett projekt som påbörjades strax efter andra världskriget med målet att kunna ta över och styra en människa utan att den personen ”lägger sig i” eller ens är medveten om vad som pågår. Så kallad ”mind control”. Personer under mind control skulle sedan, på befallning och utan att självständigt kunna resonera och tänka, kunna brukas som exempelvis sexslavar, mördarmaskiner och mänskliga dataminnen (eftersom de inte sällan utvecklade ett fotografiskt minne).  De skulle också kunna placeras högt och lågt i samhället för att kunna plockas upp och programmeras till lydnad där det tycktes behövas. Man skulle alltså, där det ”passade”,  kunna använda människor som marionetter utan att personerna själva förstod särskilt mycket av det.

Och för någon med stort kontrollbehov kan man ju tänka sig att denna idé kändes attraktiv.

Startskottet för projektet var de naziforskare som flögs nästan direkt från sina labb i koncentrationslägren till USA där de fick fortsätta sina experiment, nu skyddade av USAs regering. 

Experimenten innefattade bland annat hypnos, droger, olika typer av tortyrtekniker och dehumanisering (bland annat genom att förvara människor i bur). Exprimenten fokuserade mycket på barn, och då särskilt barn utsatta för övergrepp. Målet var att genom trauma fragmentera en människas personlighet till många separerade alter egon och på så sätt få total kontroll över personens hjärna. De ville skapa ”den perfekta slaven”. En mänsklig robot. 

Det är därför som den tyska stumfilmen Metropolis från 1927 sägs vara en så viktig film för medlemmar inom denna ”occulta skuggregering”. Den filmen handlar om att ledarna av den styrande klassen (tänkarna) tar en person ”av folket” (arbetarna) där de i ett labb, i en blandning av satanistiska riter och modern vetenskap, förvandlar personen till en robotslav som förför ”arbetarna” för att på så sätt kontrollera och härska över dem. Bland annat genom att uppmuntra dem till att ägna sig åt låga instinkter och andra omoraliska beteenden.

Så oftast när någon säger att en kändis ”är iluminati” så menar man inte att personen är medlem av illuminati, man menar att personen är kontrollerad av iilluminati. Det finns de som säger att ”sälja sin själ till djävulen” är bokstavligt menat i Hollywood.

Projekt MK Ultra nådde officiellt sitt slut på 70-talet men mycket tyder på att det har fortsatt ända in till denna dag. Ja det är i alla fall vad många konspirationsteoretiker och överlevare från dessa experiment säger. 

Hur som helst, med tanke på vad Mockingjay del 1 handlar om så tror jag inte att valet av en blå fågel på omslaget av boken kan ha varit en slump. Särskilt inte med tanke på att dessa ljusskygga makthavare, enligt överlevare, sägs roa sig med människojakt som underhållning.