På sistone har det blivit många tutorials på youtube. Men det är inte jag som har kollat, utan det är det äldsta barnet i familjen som verkar ha en alkemist inom sig.
Enda sen hon var liten har hon varit skitintresserad av att göra egna parfymer och tvålar. Och saft. Hon har dragit hem otalet antal bär och växter som hon sedan stått i badrummet och blandat ihop i schampoflaskor (som sedan möglat och blivit bruna). Saften däremot har faktiskt blivit riktigt bra. Då har hon krossat, kokat, sockrat, och sen bjudit alla som vågat prova.
Häromdan skulle hon ”bota” ett ”ryggproblem” hos mig genom att smörja in mig i olika krämer på ryggen. Jag somnade in i en djup sömn medan hon höll på med tigerbalsam och hudkrämer och vaknade upp först när de lämnat rummet och var på väg ut för att gå med hunden vi lånat.
Hon får en särskild glöd i ögonen när hon håller på med sånt här. Jag tror att det är passion.
Den här gjorde vi idag.
Fast i stället för att smälta vaselinet ovanför ett värmeljus så fick hon värma det i ett hett vattenbad. Och i stället för ögonskugga fick hon blanda ner en bit läppstift som ingen använder.
Lyckan i henne var total.
Jag kan ibland tycka lite synd om henne för hennes entusiasm är inte delad med någon annan i familjen. Hon är en doer, vi andra är thinkers. Hon vill göra ALLT. Vi andra är mer intresserade av att fundera på livets gåtor samtidigt som vi, exempelvis, får fötterna smorda i olja. Jag önskar att hon hade en riktig expert på området som kunde svara på alla hennes frågor. Jag vet ingenting om oljor, aromer och läkande örter.
Minns när hon var fem år och hittade ”mynta” i typ Bergsjön i Göteborg som hon ville göra te av. Så vi tog hem ”myntan”, vilket senare visade sig faktiskt vara mynta på riktigt, vilket vi kokade blaskigt te av och som hon njöt av så mycket som det är möjligt för en femåring att njuta av blaskigt mynta-te.
Jag gör lite grann för att stötta hennes djupa intresse. Men önskar att jag kunde göra mer.
