Häromdan hade Feministiskt initiativ nån kupp där medlemmar runt om i landet kunde sätta rosa glasögon på valaffischer för att låta politiker ”se genom feministiska glasögon” så att säga. 

Kritiken lät inte vänta på sig allt för länge. ”Det här är vandalism!” ”Vandalism är olagligt!”

Men opopop, sakta i backarna. Vandalism? Valaffischer är ju vandalism i sig självt. De borde inte få sitta runt varenda jävla rondell. Det är en styggelse både för människans inre frid samt att det förfular miljön något fruktansvärt. 

När jag cyklar till biblioteket vill jag inte behöva få ögonkontakt med minst tio lismande lokala politiker som spottar floskler av typen ”fler jobb!” ”glad pension!” och ”bra liv” rakt in i min vardagssfär.

”Fler jobb” ”Fler jobb” ”Fler jobb” ”Fler jobb”

Det måste komma en lag som förbjuder detta. Jag fattar inte ens vad dessa politiker vill uppnå. ”Den som lyckas repetera sina intetssägande slogans flest gånger för varje enskild individ VINNER”? Så ovärdigt och genant. Bränn affischerna.

Jag vill inte att nån som på något sätt förändrar, rättar till eller korrigerar dessa affischer ska känna skam eller på något sätt liknas vid ligister på ett negativt sätt. Jag vill att de ska känna sig starka i det de gör i stället. De rättar bara till något som har gått snett i samhället.  Jag njuter varje gång jag ser en Hitlermustasch på en politikers överläpp.

Nä hädanefter ska jag alltid ha en tjock spritpenna i väskan. Och en dunk bensin och lite blod från självdöda getter.

I Kungälv är Folkpartiet värst. Usch.

Igår åkte vi till ett glasscafé och när jag kom in såg jag hur hon som skötte visst baristajobb sken upp som en sol då hon såg mig. 

Hennes blick begrundade varje millimeter av mitt yttre. Inte för att bedöma eller betygsätta – utan för att inte missa en enda detalj. 

I hennes ögon var mitt ansikte ett landskap att utforska och min kropp helt överflödig.

De andra beställde glass, men eftersom jag hatar glass så beställde jag en ”mochalito” eller vad den nu hette. ”Mocha locha”? ”Mochijatto”? Jag dricker i alla fall aldrig kaffe nu för tiden men jag tänkte att skit samma, det var det enda på dryckesmenyn som såg gott ut. 

Satte mig på en stol som såg ut som en enorm plastglass och inväntade kaffet. Och då kom hon som bar en viss baristaroll med denna skönhet: 

Först trodde jag att det var en glad rädisa som jonglerar med kaninbajs men sen såg jag att det var ju ett porträtt på mig själv! Like one of them frensh girls!

Såg hur hon blev lite generad när hon gav mig koppen men jag blev enbart glad för få människor tar sig tid att verkligsen SE mig djupt in i mitt inre på detta sätt.

Idag gjorde jag något så crazy som att köpa en ny regnjacka för 1000 spänn. Den jag hade var utsliten och den har under alla dessa år inte direkt hållit tätt. Tvärt om skulle jag vilja säga. 

Tyget i den nya jackan är så lätt och otvunget. Jag är hänförd över skillnaden. Det känns inte som att jag är inrullad i en syntetsburrito utan det känns som att jag faktiskt kan röra mig fritt utan att huden svettas samtidigt som den långsamt kvävs. Jag känner knappt att jag har den på mig. 

Bestämde att vi skulle testa jackan genom att bestiga ett berg i regnet. Som tur var så fanns det inga direkta berg i närheten så jag och familjen besteg en kulle i Partille. 

Där fanns enbart välskötta villor med snofsiga trädgårdar. Vi gick förbi ett hus där de hade det livligt i en utomhuspool till och med. Det var som att gå på zoo fast med vad man kallar fria människor i stället för frihetsberövade djur. 

Det var som att få en skymt av en värld som i vanliga fall ligger utom synhåll från en.

Och när de såg min nya jacka trodde de säkert att jag var en av dem. De tänkte förmodligen att jag var på väg till en husvisning för att själv flytta dit i början av nästa år. ”Oj shit kolla jackan, hon måste tjäna minst typ en miljon om året”. Ja jag vet allt vad de tänkte.

Hade jag skippat mina fantastiska leopard-universe-tights och valt typ… adidastights i stället hade de säkert kommit ut i regnet för att fråga vilka aktier jag investerat i för att få så uppenbart bra avkastning. 

Men inte skulle jag på nån husvisning inte! Nej jag ville bara testa om jackan höll mig torr till skillnad från den förra, och det gjorde den *glad*. 

I direkt anslutning till villaområdet ligger ett reningsverk (se bakgrunden) som enligt ryktet är ”Sveriges renaste reningsverk”. 

Jag såg att Underbara Clara tipsar om chiafrukost på sin blogg. Känner att det är tid för mig att tipsa om frukosten som jag äter nästan varje morgon. Här har ni den:

Var morgon när jag står där i köket nyvaken och hungrig tycker jag att frukosten tar efter formen av ett mänskligt rövhål där i mixern. Mmmm. 

Men låt inte detta lura dig – för det är egentligen bovete och gojibär som blandas till en gröt.

Detta behöver du: 

1,25 dl helt bovete
1 näve gojibär
1 banan
1 dadel
Vaniljpulver
Kokosflingor

Så här gör du: 

Blötlägg gojibär och bovete över natten. Skölj bovetet och spara vätskan som gojibären ligger i. Lägg bovete, gojibär, banan plus en dadel i mixern och mixa till en len massa (det är detta som bildar ”rövhålet” enligt bild). Fyll på med vätskan från gojibären efter behov. Lägg i en tallrik, strö över kokosflingor och lite vaniljpulver. Sen är det klart.

Egentligen heter detta recept ”Buddhas gröt” och är ett recept hämtad från denna bok av Vibeke Amidsen. Men jag tycker att det är lite mer ”intressant” att kalla det för Buddhas rövhål.

Idag har jag varit piggare och tänkte att jag skulle dela med mig av en snygg yogabild för ikväll gjorde jag yoga igen för första gången på två dagar. Trodde att jag hade tappat allt jag uppnått senaste månaderna men det hade jag inte. Tyvärr var det svårt att få en bra bild eftersom självutlösaren bara var på 10 sekunder och det var en hund och en tvätthög i rummet. Dock inget som lite filter inte kan fixa. Hoppas ni blir inspirerade! (Inspirerade till vad? Vet inte. Välj nåt!)