I samband med grävande bland bilderna i en gammal telefon dök denna ganska oanseliga bild upp. Det är jordgubbar. Eller, vid första anblick kan det se ut som bara jordgubbar, men det finns lyckligtvis mer att berätta om denna bild än så.

Den här simpla anrättningen serverades som tionde rätt på en middag på Paris-restaurangen Le Chateaubriand för några år sedan. Jordgubbar är naturligtvis trevligt i all sin enkelhet, men tar man fram förstoringsglaset upptäcker man snart att de är överösta av en skur grönt strössel. Stoppar man sedan en av dessa strösselbitar i munnen upptäcker man också att de har en subtil lakritsartad smak. Jag bestämde mig för att det var fänkålsfrön som karamelliserats, levde lycklig i den villfarelsen, ända tills jag en vacker dag befann mig i Indien och hittade samma frön som då gick under betäckningen ”indian seeds”. Mer specifikt: kanderade kumminfrön. Bra för matsmältningen, hävdas det.

I alla fall, dessa små frön höjde våra kära jordgubbar rejält. Extremt enkel och tilltalande kombination – strösslet förhöjde jordgubbarnas smak och vice versa.

Hur kan man då applicera denna nya kunskap i sitt egna högst ordinära liv? Man kan göra likadant, servera jordgubbar strösslade med kumminfrön, eller så kan man göra en drink av det hela, och då menar jag att man kokar en sockerlag där en rejäl mängd kumminfrön får ligga och dra över natten innan den silas av och används i någon jordgubb/sprit-konstalation. Anternativ nummer tre är att trä jordgubbarna på ett spett och grilla de, för att sedan rulla runt de i rostade kumminfrön.

Fantastiskt! Ellerhur! Mer relaterad och mycket viktig samhällsinformation (om att grilla jordgubbar) hittar du här.

Carpe,
/Slaktarn