Mnåååh det här klippet snörper så hårt om mitt hjärta (obs varning för kul klipp):

Nicole Kidman berättar för Jimmy Fallon att hon var intresserad av honom och han hade missat det helt och hållet. Och nu är det för sent. Blicken när han fattar att han hade kunnat få vara med henne!

Tänk om man hade tillgång till all info, om man bara visste. Inte nödvändigtvis att man hade gjort något åt det, men bara att veta vilka alternativ har haft i livet. Typ: ”Åh vi ville verkligen bli kompis med dig, men du verkade helt off när du gick hem tidigare den där kvällen” när man själv kanske inte alls menat att dissa men haft mensvärk eller känt sig utanför för att alla andra verkade känna varandra. Eller om det var nåt jobb man hade kunnat få regera. Som att få vara glassinspektör i Bahamas men de trodde att man hade nåt annat på g. Eller den här morbida tanken slagit mig alldeles för många gånger sedan jag var typ 13 bast: Om jag dör nu, vilka hade plötsligt outat att de varit kära i mig i tusen år? En gång har en person berättat att hen kände så när vi var yngre och det fina var att det ruckade om min självbild från den tiden. Jag var helt säker på att ALLA tyckte jag var lika kufig som jag kände mig. Men så var det nån där som ändå såg mig.

Men vettefan om man vill veta ändå.. Eller? Alltså jag vill liksom ha all information utan att behöva reagera med ett beslut. Typ veta i hemlighet. Eller få reda på dagen innan jag dör för att slippa behöva *göra nåt åt det*. Åh gud, jag är så sjuk i huvudet och jag behöver se om Sliding Doors. Hejdå

Jag lever!

Kan inte alls förstå hur två veckors ledigt kan flyga förbi så snabbt. Helt omöjligt snabbt gick det. Jag har mest legat ihopkrupen i min säng och kramat om min dator, fullständigt oförmögen att få ur mig ett enda vettigt ord. Känns som att hela den här perioden var en mix av skuld för att jag inte har packat tillräckligt mycket (ska flytta ut om några veckor) och världens oork att göra nåt åt det. Både jul och nyår var superbra och god fortsättning osv. Har sett trehundra dåliga dokumentärer, lyssnat på fem miljarder avsnitt av Risk-podden, hängt med de jag älskar och köpt världens sämsta läppstift för 140 spänn. Tittar på dig Max Factor!

Aja, ny tid ny strid. Nu kör vi!

PS. 1000 modiga frågor-podden som jag är med och programleder (ett program där ungdomar svarar på lite yngre ungdomars frågor om kroppen, relationer, mens, hångel, ligga och massa annat) har blivit utsett av RFSU:s Sexpodden till ett av årets bästa sex! Så gött sätt att börja året!!!!

…alla ni som firar och har det gott. Till er andra: nu är det över!

Asså jag är så dååååålig just nu, vill bara ha jullov och sova resten av mitt liv. Har utvecklat en extremt obra vana att stänga av alarmet varje morgon och somna om ungefär en timme till och sen vakna med panik. Jag kan börja lipa av tanken på hur gosig min säng är när jag är hemifrån, vill bara borra ner mig 4-ever. Är helt slut. Vi firar att jag har jullov snart med den fjärde delen av det spännande intressebonanzat vi kallar för 100 frågor:

För några år sedan fick jag höra att den låten som fått flest klagomål på P3 var Säkerts Allt som är ditt, ni vet den låten där Annika Norlin sjunger om en våldtäkt och att ”dom jävlarna ska skjutas”. Det var samma år som Maskinens Alla som inte dansar är våldtäktsmän spelades i radion. Den hade knappt fått några klagomål alls (menar inte att den borde ha fått det). Jag vet inte om Allt som är ditt fortfarande ligger på topp i klagohögen efter hela Kartellens Svarta duvor & vissna liljor-debacle, men det skulle inte förvåna mig. Patriarkala strukturer gör sällan det när det kommer till att fokusera helt åt helvete snett om en säger…

Just nu pågår en Kickstarter-insamling för en tv-serie som heter just Dom jävlarna ska skjutas. Den handlar om ett gäng kvinnor som har fått nog och ja, ni fattar. Rollistan innehåller bland annat Stina Ekblad, Siri Hjorton Wagner, Nanna Blondell och Cissi Forss. En vän sa nyss att hon funderar på att skänka pengar pga ”vill myza åt debatten som följer […] Ska poppa popcorn till”.

Här är trailern:

Liksom vsg att missrikta kränkta känslor om vem som är hemskast, våldtäktsmannen eller hon som fiktivt hämnas eller ens sjunger om det.