Jag förstår inte hur jag kunde vara så sen på Spotify-radiobollen men det var jag, nu behöver vi inte prata mer om det. Men tjena vad jag har hittat guldgruvornas radiostation. Den är baserad på Des’rees Life (Life oooh life! Oooh laahaaahaaajf oh laaajf! <–Lorentz innan Lorentz). Och det är i princip bara genimusik som dyker upp. Liksom Sugababes, All Saints, Charles & Eddie (would I lie to you baby – would I lie to yoooou), Toni Braxton, Whitney, George Michael och den här:

Mina kollegor hatar mig eventuellt för nu kände jag att det var läge att låsa in mig i ett mötesrum efter att de har hört samma låtar två hundra gånger på några dagar. Eller mer för att jag sitter med stora lurar som läcker ljud och piper till på var femte ton.

Förlåt alla. ET phone home osv.

Kände först att det var lite synd att vi inte fick hänga med alla andra i stora studion under partiledardebatten, men detta var skitmysigt. Vi har godis också.
Skickat från min DeLorean

Ok, nu är jag iaf sminkad. Det är så sjukt med såna här ”va med i grejer”-grejer, att man kan va i mjukisbyxorläge ena sekunden och så fort man har fått sin war paint på så är man redo att langa argument. Aja, nu ska jag kolla in studion!

Skickat från min DeLorean

Drömde att jag var med i den här scenen i natt:

Skateboardade hela vägen till jobbet och var så jääävla cool! Känner mig dock ärligt talat lite mer som den här Marty McFly just nu:

Imorgon ska Aftonbladets webb-tv ha sin stora partiledardebatt och jag ska sitta och kommentera i ett uppsnack och eftersnack tillsammans med Daniel Breitholtz, Isabella Löwengrip och Robert Laul. Det blir säkert asfett, men när man ligger och luktar svett i fosterställning i soffan medan man kollar om Keeping up with the Kardashians från början så känns det så himla långt bort. Lol att nån ska sminka mig och locka mitt hår, ni få komma hit och bända mig ur mjukisbyxorna först. I dare you!

Jobbar halvdag hemma idag och har inte ens börjat än. Igår skulle jag hitta på massa smarta bra och sociala saker efter jobbet så tog det bara stopp. Det var som en vägg som stod i vägen och skrek nej för fan nu går du hem och kollar på Buffy. Du får inte gör något annat.

Så jag köpte en påse chips till middag, lade mig i soffan och kollade ikapp Paradise Hotel och somnade runt 22-tiden. Den här stan är för kul.

På tal om Paradise Hotel, i onsdags var jag med i Partiprogrammet igen. Jag är med där ibland på experthyllan = en sitter och kommenterar det som händer i programmet. Himla soft roll. I alla fall, ett av ämnena var hur det kommer sig att så många feminister tittar på programmet. Aftonbladet hade passat på att skriva en artikel på ämnet med årets kanske roligaste rubrik:

SKRATTADE IHJÄL MIG!!!!

Aja, här är inslaget där Linnea berättar om hur hon ser på programmet, berättar om den ofalska, lojala hemliga gruppen och jag tydligen är 10 år yngre än vad jag är: