Den här konserten var värd alla konserter jag har missat på alla festivaler någonsin. Revolution Poetrys del var värd alla förminskande statusuppdateringar någonsin om hur de som känner sig exkluderade och utsatta av Outkastkonserten igår bara är ”okunniga”. Tänker så ofta att jag inte pallar, att min enorma tröttma tar över min lust att kriga. Men så kommer dessa tjejer och ger mig en smäll på käften och säger -Fan heller! Res dig upp, vi är inte klara här! Så jag ställer mig upp, ruskar av mig och bränner på igen. Tack tack tack alla som har varit involverade i det här projektet och till er som behöver den där käftsmällen, kolla in Revolution Poetry. De tjejerna kommer att förändra allt.Skickat från min DeLorean

Det är så ooooobeskrivligt jävla deppigt att ett band man gillar så himla mycket visar sig vara de tröttaste sexisttråkmånsarna på länge. Under Outkasts spelning var det en sån snarkig mängd bilder på nakna tjejer i bakgrunden (hej vad zpennande att hon tar av sig trosan, nämen oj har tjejer rövar? Faan va coolt!!!) att jag blev helt ledsen. Jag gillar ju verkligen dem!! Efter ett tag sa Andre 3000 ”kan jag få upp lite snygga tjejer” och sen körde han helt väntat Hey Ya! medan tjejerna dansade på. Och jag somna ihjäl. Ååååh jag somna ihjäl. Hejdå.

Jag har inte varit i Göteborg på snart ett år och sist jag var här handlade allt bara om att hantera det praktiska med separationen. Jag var manisk i mitt målande av lägenheten, ihoppackande av källaren, att lämna ifrån mig av det sista av mig i den här stan. Fly alla minnen och allt som sved så jävla illa. Och nu när jag är tillbaka igen är den här staden inte längre min. Det här är inte hemma längre. Så mycket har förändrats och gått vidare, både i Göteborg och i mig. Det känns skitkonstigt. Som att det inte var jag som levde här alla de åren.

JA DET GJORDE DE!!!!!!!

Klicka på den här länken!!!!