Fem ord: blodigt familjedrama i Floridas träskmarker.

Tre ord: Ben jävla Mendelsohn.

Ett ord: Netflix.

En succé av samma börd som House of Cards? Kanske, jag kan hur som helst knappt bärga mig.

Jag var åtta år gammal, ung och oförstörd. En sen kväll hemma hos min granne ledde från det ena till det andra och helt plötsligt såg jag min första skräckfilm, en rysare som skulle ha ödesdigra konsekvenser för mina gossedjur.

I sommar återvänder barndomens mardröm i ny skepnad, men kanske kan denna remake av Poltergeist ge nytt liv i min relation till gamle hunden Fluffe — för om man ska tro trailern så kommer jag heja på att clownjäveln inte misslyckas i sin mordiska jakt på outhärdliga barnskådespelare.

Denna nya vision från Sam Raimi är ett gastkramande drama inte alls lik sin föregångare, eller ja det är i alla fall vad de vill få oss att tro. Det betyder bland annat att spökena som terroriserar Sam Rockwell och hans familj huserar i en gigantisk flatscreen-tv denna gång — fettfläckarna lär vara ett helvete att få bort. Originalets kanske mest briljanta rollfigur — mediumet Zelda Rubenstein — har även förvandlats till en av snubbarna från Mad Men så du kan ana att dessa paranormala aktiviteter menar allvar. Sen har vi så klart CGI, ack så mycket CGI är att förvänta sig. Kanske kan denna film ändå kompensera för all terapi man har behövt genom åren?

Sundance mytomspunna filmfestival står för dörren och med den en rad filmer som vi andra lär få se ett halvår härifrån. Men den som väntar på något gott eller? I detta fall handlar det dock om något mer rusingivande och smått olagligt med trailern till filmen Dope. Här tas vi till de hårda gatorna i Inglewood, Kalifornien där vi finner rapnörden Malcolm — spelad av debutanten Shameik Moore — i en adrenalinstint kamp mot tiden efter att en fest når sitt slut med en misslyckad drugdeal.

Regissören Rick Famuyiwa ville enligt Entertainment Weekly ge en inblick i livet för den vanliga killen vars hotfulla omgivning är en han inte kan försvara sig emot. Att göra den skillnaden mellan filmens protagonist och de tonåringar vars vardag är att langa droger känns som smått överilad elitism när filmen ändå har tagit inspiration från regissörens uppväxt. Året är 2015 och att spela tv-spel kräver ingen högskoleutbildning.

Samtidigt förstår jag vilka vars liv Dope är tänkt att skildra — de ofta självproklamerade weirdos som växte upp med rap under 90-talet och fann relaterbara artister likt Odd Future vid 2010-talets början. Precis som Earl Sweatshirt i låten Chum tycks Malcolm vara too black for the white kids, too white for the black. Kanske är det ett perspektiv outforskat och måhända perfekt för ett coming of age-drama där halvt självbiografiska element skall ha adderat till ett estetiskt Wes Anderson-homage från Famuyiwa.

Om inget annat har filmskaparen lyckats locka med en hel del rappare. I denna korta men intensiva trailer kan vi se skymten av A$AP Rocky som tillsammans med Vince Staples, Tyga och Casey Veggies verkar vara där för att säkra den buckethat-kompatibla målgruppen. Nämnde jag även att Pharrell ligger bakom musiken Malcolm och hans band utövar? På pappret verkar liknelsen Boyz In Da Hood för en generation uppvuxen på N.E.R.D istället för NWA inte alltför långsökt.

2014 var enligt många ett oerhört starkt år för tv-dramats pågående guldålder och visst vi älskade alla serier som True Detective eller Fargo men många verkar ha gått miste om Penny Dreadful. Vilket är häpnadsväckande enligt mig då en stjärnspäckad rollista — med bland annat Eva Green och Josh Hartnett — placerade i viktorianska eran med alla monster från dess tid är ett älskvärt koncept. I första säsongen fick vi bland annat stifta bekantskap med Frankensteins monster, Dorian Gray och lite klassisk vampyrmytologi — allt färgat av rå realism och magisk berättarglädje.

I april har ni i alla fall chansen att göra detta år lite mer skrämmande och om den nya trailern säger något så är det att världen vi återvänder till har vuxit markant med ett höjt produktionsvärde. Inte för att jag kan klaga på första säsongen men stundtals kändes 1800-talets London oerhört litet, vilket det verkar bli ändring på med häpnadsväckande miljöombyten. Det hela talar dock för att något mer djävulsk vilar under ytan när Green slår fast att det inte bara var morgonstjärnan Lucifer som föll under det mytomspunna upproret mot Gud.

Utöver vad som tycks vara seriens tolkning av Fantomen på Operan erbjuds vi ett blodigt bad med den andra säsongens antagonist. De verkar här anamma ungersk folklore med Elizabeth Bathory, en seriemördare som sägs ha dödat över 600 människor. Inte ett oväntat val då versioner av henne har blivit en del av populärkulturen likt Vlad the Impaler och hans fiktionella motsvarighet Dracula.

Funderar du fortfarande ifall denna serie är värd ditt intresse? Ta del av trailern till första säsongen nedan — där finns det tillräckligt med sex, monster och seanser för att förvandla en konservativ kristdemokrat till syndig goth.

Månader av kryptiska meddelanden, musikvideos och en överflödig längtan har tärt på många Breaking Bad-fans vars karaktärsutveckling kanske inte är helt olik Walter White. För när det blev klart att den hyllade uppvisningen i moraliskt förfall skulle få en systerserie vid namnet Better Call Saul — centrerat kring den sliskiga advokaten vid samma namn — var vi trogna och kanske smått naiva fans. Men med tiden blir man mer desperat efter en inblick i denna värld vi har kommit att älska och nu står vi här, mordbenägna sociopater vars snabbmat har landat på ett hustak. När ska vår hunger stillas? Ja typ nu med en riktig, två minuter lång trailer för Better Call Saul.

Här erbjuds äntligen en konkret bild av seriens första säsong som utspelar sig flera år före en viss kemilärare bytte yrke. Bob Odenkirk återvänder i den mörka komedin som Saul Goodman — vars riktiga namn tycks vara Jimmy McGill — och även den tysta revolverdragaren Mike spelad av Jonathan Banks kan vi se skymta förbi i trailern. Seriens skapare Vince Gilligan fick sitt genombrott som författaren av de mer komiska avsnitten i det utomjordiska konspirationseposet X-Files vilket känns mer än betryggande då hans nya skapelse verkar skifta en hel del i sin tonart — från lyteskomik till ångestkvävande konfliktupptrappningar.