18e oktober var det EUs anti-trafiking dag. Såna här dagar är ju såklart superbra för dom hjälper oss att fördela vår uppmärksamhet på allt som behöver rättas till i en skev värld. Men det är nått skevt med det också. För trafiking pågår ju varje dag och därför måste vi jobba mot ojämställt sex varje dag. 
I Europa finns flest sexslavar per capita i hela världen och dom finns här på grund av Europeisk efterfrågan. I Sverige har 8% av befolkningen köpt sex och chansen att ett traffickingoffer räddas är 1-2%. Det är upp till oss att prata med varandra, och framförallt män emellan om hur vi ser på sex och rätten till sin kropp och frihet. 

Att kunna chilla i soffan med en person som har ett fysiskt över tag utan att vara rädd och att känna att man kan säga nej utan att bli utsatt för våld är en mänskligrättighet. Prostitution är en knivig fråga men att alla ska känna sig trygga och respekterade i en sexuell relation är självklart. 

Siffrorna är hjärtskärande men viktiga att veta om. Läs mer situationen i Europa och om vad du kan göra för att engagera dig på Real stars hemsida. 

Jag hittade GULD på ett byggvaruhus. En hel avdelning tillägnad fräcka toalettsitsar! Det var så många känslor på en och samma gång. Grov avsky, extrem glädje och så många frågor. Jag kände också att jag skulle vara en av dom skarpaste försäljarna på det byggvaruhuset om jag fick va toasitsansvarig. Jag skulle på egen hand få deras försäljning att skita i höjden *trumvirvel*.

Låt er förfäras, förundras och underhållas. Bon apetit!

Sits nummer 1.

Ta en hardcore shit på den den här skönheten.

Sits nummer 2.

Följande är ingen religiös symbol utan en härlig accessoar till ditt hemma spa. Fokusera på ditt yttre med en härlig ansiktsmask medan du bajsar rätt ner i halsen på Buddha.

Sits nummer 3.

För dagarna du tar i som fan men det ända som kommer ut är små, otillfredsställande harpluttar.

Sits nummer 4.

Mask i magen? Allt är fel med det här motivet. ALLT! Jag vågar påstå att dom flesta anstränger sig för att ha en fräsch toa, inte för att ha mask på locket..

Sits nummer 5.

Om nån i familjen har svårt att komma ihåg vilka djur som är socialt accepterade att spola ner i toalettan är det här ett bra hjälpmedel. Kan dock bli problematiskt när man hälsar på hemma hos kompisen med kaninsits…

Sits nummer 6

Sist men inte minst, vi alla älskar att hylla och skita på USA. Krävs ingen Freud för att låsa av den här.

Glad måndag!

Jag har insett att jag är från framtiden och stenåldern samtidigt. Jag klagar på att min kille inte kan rösta i det Amerikanska valet online samtidigt som det tog mig 3 timmar och ett desperat samtal till Pelle Tamleht för att lyckas ladda ner appen så jag kan blogga från mobilen. Nu är jag med på banan och kommer blogga om ALLT! Vad jag har på mig, vad jag äter, hur mitt bajs ser ut efter det jag åt det jag åt, osv. Ni kommer inte behöva missa nått ur mitt spektakulära liv!

Så vad har hänt?

Jag pendlar ju mellan Berlin och Sthlm. Vilket är bra för en person med bipolär arbetsmoral. När jag e i Berlin har jag bara min egen hjärna och tid att förhålla mig till, så jag kan chilla. Och när jag är i Stockholm är ca. varenda sekund av min vakna tid uppbokad för jobb. Och för er som rör er mycket mellan olika platser är ett hett tips att bo hos kompisar. Då får du in tid att hänga över frukost eller sen middag trotts mycket jobb. Jag fick äran att bo hemma hos vår bror från en annan mor, Mattias. Han lagar fett god mat och lyssnar bara på cheezy R’n’B, Whats not to like? Här får ni en bild på Mattias som mobbar Bianca för hennes nya mobil.

För utom att utnyttja mina vänner för god mat och musik hängde jag med Thom i hans studio och påbörjade vårt nya musikprojekt. JAG ÄR SÅ TAGGAD!!! Vi får se hur många låtar det blir, om det är EP, skiva eller vad. Men peppen är på max och ni kommer få höra allt om hur vi går tillväga så stay tuned.

 Sen har vi även ett nytt projekt med Riksteatern på G.

What?! Ja, det är sant! Föreställningen heter ”De redan frälsta” och kommer ha premiär januari 2018. Så vi var på Södra teatern och smed planer med Tyst teater… hemligt, hemligt. men kommer bli fett!

Väl tillbaka i Berlin möttes jag av den här pärlan, Leffe! Hon har vart här och hälsat på mig typ en vecka, men blev lämnad då jag åkte och jobba. Men när jag kom tillbaka såg till att bidra till Berlins fest- och fyllekäksindustri bums.

Vi hängde hela kvällen på en bar som heter Silver Future och lekte pest eller kolera. Favoriten hittills är; skulle du hellre ha kukar istället för fingrar eller ett finger istället för kön? Kukarna är i varierande storlek och kan få stånd men fingret i stället för kön har ingen extra känsel. Vad skulle du välja? kommentera under eller dela med digav  egna pest eller kolera. KRAM

På ett nattåg i Makedonien hamnade Astrid mitt i en människosmugglingssituation. Med människosmugglare, en konduktör som körde dubbelspel mot polisen och med polisen som vräkte alla flyende människor på ett otroligt våldsamt sätt.

“Det var så tydligt att vi som Européer, som åkte i den här 1:a klass vagnen, dels var vi fredade från allt våld men också att vi inte förväntades agera eller föröka ändra något. Det var så låsta positioner där inne. Den här berättelsen är en så tydlig bild av vad som händer med oss i Europa när vi börjar värna om våra egna saker snarare än andra människor. När vi offrar folk vid våra gränser. I ett litet tåg på ett fält skedde den politik som klubbats igenom av EU.”

Den här händelsen resulterade i pjäsen Nattpassage. Astrid Menasanch Tobieson är dramatiker och dramaturg och när jag frågade henne varför hon gör det hon gör fick jag det självklara svaret; ”Jag tror på teatern som förändringsarbete. Men jag ställer mig alltid frågan, varför jag inte gör nått mer direkt akut med min tid? Dagen jag inte kan svara på den frågan får jag tänka om och göra nånting annat”.

Astrid gör medvetna val och inget är en slump, därför ville jag veta mer om hennes kreativa process.

När får du idéer?

Astrid: När jag blir förbannad. När nånting är fel men det inte pratas om det, eller om det pratas om det på fel sätt. Då måste jag göra nånting åt det.

Vad är det första du gör när du får en bra idé.

Astrid: Det första jag gör är att inte göra nånting. Om jag får en idé, på en torsdag säger vi, då väntar jag i typ 6 torsdagar till, och tycker jag fortfarande att det är en bra idé bestämmer jag mig för att satsa på den. Det kan låta konstigt men om jag får gå runt och tänka så länge genererar det en kraft och en övertygelse kring projektet som gör det lättare att sälja in den till andra.

Jag har hört att shopaholics måste tänka så för att inte spårar ur helt, typ, vill du fortfarande ha den tröjan nästa torsdag får du köpa den.

Astrid: Får man för många idéer måste lära sig filtrera så att man hinner slutföra dom.

Så du skriver ingenting?

Astrid: Nej, ingenting. Inte förrän jag ska söka pengar eller pitcha, vilket är det första jag gör efter allt tänkande. Jag bullar inte upp idéen för mig själv innan jag presenterar den för nån annan, men då när det väl är dags att göra det har jag gått i sex torsdagar och ruvat så då jävlar.

Spännände metod…

Astrid: Funkar det inte så för alla haha?

Hahah! Nej, när jag får en idé blir jag typ manisk! Jag måste få ut den ur min kropp direkt. Jag skakar typ och skriver snabbare än en kanin knullar. Sen blir jag helt matt när jag fått ur mig allt, som när man kommer.

Astrid: Så är det för mig när jag är i min skrivperiod.

Hur länge skriver du på en pjäs?

Astrid: Olika, men oftast har jag super intensiv period i 3 veckor, sen låter jag det ligga i typ en månad och sen skriver jag i 2 veckor till. Men det beror ju på projekt. Men när jag skriver då jävlar skriver jag, som en kanin. Det är därför jag vilar en månad emellan. Men min rutin är att gå upp 5 på morgonen, sätta på Naturmorgon i P1, och skriva till typ 12 och sen kan jag softa resten av dagen.

Fråga, naturmorgon i P1, vad fan är det?

Astrid: Det är folk som är ute i skogen och fågelskådar och viskar för att dom inte vill skrämma djuren. Det är det sjukaste programmet, men nu e jag hooked!  Och det grymma med att gå upp vid 5 är att allt är helt stilla då, jag har fått för mig att sånt påverkar en. Det är bara jag och brevbärarna uppe då. Och kanske folk som skiftar på sjukhus.

Från förestllningen Nattpassage. Fotograf är Matilda Landsberg.

Jag tänker att det viktigaste i skapandet är att ge sig själv rätt förutsättningar. Jag har tillexempel märkt att jag skriver bäst på tåg och tänkt att jag borde åka fram och tillbaka hela dagen och bara skriva. Men det känns för knäppt på nått sätt…

Astrid: Det är inte knäppt, det är klart att du kan göra det! Men jag tror att du kan påverka din omgivning. Jag hade en föreställning om att jag behövde vara isolerad för att skriva, men när jag skrev Nattpassage ville jag motbevisa mig själv. Jag ville ha ett normalt liv där jag jobbar på dagen och sen umgås med folk på kvällen istället för att isolera mig i en stuga. Det går, du måste bara se till att ingen stör dig. Tiffa, du kan skapa tåget själv! En gymnasielärare sa till mig: Astrid, fake it ‘til you make it, så det är det jag gör. Jag jobbar mycket bättre när jag vet att jag har konkreta datum tillexempel, då måste jag lägga upp ett schema för deadlines och följa det. Vet jag hur mycket tid och pengar som finns kan jag anpassa mig efter efter det. Jag behöver struktur.

Vilka är dom största utmaningarna för dig i din kreativitet?

Astrid: Tålamodet med mig själv. Jag måste påminna mig själv hela tiden. Chilla, ta det lugnt, låt det vara.

Är det torsdagsfasen?

Astrid: Nej, den är så av sig själv. Det här är i skrivfasen, när jag vill knulla som en kanin. Då måste jag säga till mig själv att det behöver få tid att växa. Jag måste påminna mig själv, du har skapat den här berättelsen men du vet inte allt om den så tagga ner, ta en bulle, gå en promenad och kom tillbaka sen. Ibland behöver jag separera mig i flera dagar. Det kan vara svårt men det är nödvändigt och det blir alltid bättre. Man måste våga ge upp en stud. Det är också bra att skicka texten till andra, men jag försöker jag att inte göra det för att få bekräftelse utan för att få reda på vart det finns hål eller otydligheter. Jag vill veta vad texten kommunicerar.

Vad drömmer du om med ditt skapande?

Astrid: Jag vill förändra världen. Jag vill ut i Europa och ha ett samtal som är större. Jag vill veta vad folk pratar om på andra platser. Jag vill ha mer historier, mer referenser och jag vill knyta ner dom stora berättelserna i en liten händelse, som berättelsen bakom Nattpassage. Den pjäsen ställer 2 frågor; vad är det som pågår, och när är det nog? Hur långt ska det gå innan vi säger; nu fan räcker det!

Men att säga ”nu räcker det”, Vad betyder det i praktiken?

Astrid: Vill du veta det måste du komma och se pjäsen.

Tack Astrid, nu ska jag leka tåg och skriva låttexter. Lycka till men Premiären av Nattpassage!

Från förestllningen Nattpassage. Fotograf är Matilda Landsberg.

Är du lika förvirrad som jag kring vad som händer i världen just nu kan Nattpassage kanske vara nått för dig. Den har premiär idag (7/10) på Stadsteatern. In och tjacka en biljett vettja’.

Hösten betyder olika saker. För vissa betyder det en ”fräck” sjal, en take away kaffe och en instagramfylld promenad vid Tantolunden. För andra betyder det att gå upp 1 timme tidigare för att hinna klä på sina ungar underställ, vantar, mössa och galonisar.

För Familjer på flykt handlar det om gränsen mellan liv och död. Och den gränsen är tunn. 1 millimeter för att vara exakt. Så tunn är nämligen duken i UNHCR:s tält. Ett tält kostar 256kr. Inte så mycket om du tänker efter. Om en latte kostar 35kr är det 7 koppar. Så ta med en tremos och skänk pengen det din köpkaffe skulle kostat och räddar ett liv. Eller säg åt dina kids att passa på att Swisha valfritt belopp till 123 90 01 645, medan du klär på dom tills som inte kan röra sig och dom leker med din mobil. Och be andra göra det samma. Det är 2016, ingen ska behöva frysa ihjäl.