Jag ska vara med i Nyhetsmorgon imorgon. Typ något livesänt reportage. De behövde ”en student med ångest inför framtiden” och jag bara *räckte upp handen och vinkade och delade ut kindpussar*. Fattar man ju… Jag har sån sjuk ångest. Vet ingenting alls om vad som händer om en vecka eller om en ägglossning. Egentligen vill jag bara ställa mig på något torg och vråla ”ALL BYYYYY MYYYSEEEEEEELF DON’T WANNA BE ALL BYY MYYSEEEEÄÄÄLLLLLF”, för det känns verkligen så. Man hade kunnat bygga ett vattenland av tårarna jag utsöndrade över att behöva ta studenten. Varje tårkristall var en glittrande discokula på livets fest.
Vet inte exakt när jag ska vara med imorgon, men det blir någon gång efter klockan nio. Jag har jobbat hela veckan och typ bara ”ÅÅÅÅH VAD SKÖNT DET SKA BLI MED SOVMORGON PÅ LÖRDAG” men så ba *taxin kommer 8.30*. Skön….t. Men jag bangar inte. Jag var med i Gomorron Sverige en gång i höstas och fick tevesmink och sen hade jag typ finnar ända fram till jul. Det var typ Guds karmastraff över att jag fick vara med i teve. Det var en smäll jag fick ta. Akne finansierad av era licenspengar, TACK SO MUCH ALLIHOPA!!!
Ha! En annan är trettiofem jävla bast och vet fortfarande inte vad jag ska göra med livet.
Jag var också med i TV en gång och fick TVsmink och fick fetaste allergiska reaktionen evva! Mina ögonlock svullnade upp och jag såg ut som, no offence, en person med downs syndrom i flera veckor. Kul.