Det här älskar jag. På riktigt. Det finns nog inget djur som inger så mycket förtroende som Lambi-lammet gör. Det lammet har ju funnits vid ens sida i typ hela livet i både nöd och lust, OM VI SÄGER SÅ!!!!!! *blink blink*.

Klart man vill berätta om hur det går med ens kärleksliv för hen. Man vill liksom bara ta en fika med hen och berätta om hur det går med ens ragg och jobbet och bilen och finnarna och resten av livet. 

Skulle älska om mina ord distribuerades på toapappersrullar. Typ som om att de vore helt heliga skrifter som alla måste läsa. Typ som små följetonger. Om vi säger att man köper ett 12-pack med toarullar så kan man ju skriva en liten novell och dela upp den på 12 rullar som en spännande berättelse som avslöjas i takt med att man går på toa. Det blir ju som en julkalender fast på toaletten istället.