Förlåt för rubriken. Gud vad alla ska åka till Way Out West då!!! Nu ska jag inte börja skämta om hipsters och sånt för det känns ju lite gjort, men ah ni fattar. Känns som om att alla ska dit. Om mitt liv hade varit The Hills så hade jag varit Heidi nu och fått stanna hemma medan alla andra åker till Cabo och badar bubbelpool och blir osams under vajande palmer och dricker drinkar under krystad pinsam tystnad. Lite så känns det, så på ett sätt så är det ju skönt att man slipper vara där. 

Det blir ju ett så jobbigt instagrammande när folk åker på festival. Exakt detta kommer att ske de närmsta dagarna:

1: Foto på dataskärmen och bokningsbekräftelsen. Det brukar stå ”Blabla festival 3672 kronor” och oftast kommentaren ”Festivalbiljett bokad, GÖTEBORG WOOP WOOP”. Räkna med femtio likes.

2: Dags för bild på tågbiljetten och tillhörande transaktion. En bild på biljetten och ba ”HERE I COME GOTHENBURRRRRRRG”. Den brukar man inte få lika mycket likes på, men kanske typ hälften av vad man fick på den första bilden. Någon måtta får det ju vara.

3: En bild på packningen. Ett berg av väskor och ba ”Hehehehe oj ska vara borta fyra dagar men har packning för fyra veckor tihihihihi”. Väskor har ju aldrig varit kul, men folk gillar ändå bara för att man är så urspårad och har packat ner hela sitt liv och ska gå omkring och släpa på det som en kutryggad åsna tills man kommer fram. 

4: Äntligen en bild på sig själv i tågsätet med iPhonens framkamera när man gör ”tummen upp” eller någon annan liknande pose. Obligatorisk. Bonuspoäng om man dessutom checkar in sig själv på tåget på Facebook.

5: Framme på festivalen har man fullt upp med annat, typ träffa kompisars kompisar och sitta i gräset och röka som ett kolkraftverk av kött och blod. Slänger in en bild som visar hur trevligt man har med bildtexten ”Skönt häng med skönt folk”. Myller av killar i linnen med solglasögon.

6: Dags för de första spelningarna! Man sträcker upp iPhonen med darrig hand och tar kort på scenen och säger att det var det bästa man sett i hela sitt liv och att man lika gärna kan dö nu.

7: En mix av lite allt möjligt. En sladdrig hamburgare man betalat 80 kronor för, en bild på någon tjej i poncho i ösregn och kanske någon rolig skylt man har sett. Det är då det börjar gå utför. 

8: Tid att åka hem. Fundera på vilka bilder man ska lägga ut i facebookalbumet. Sen så är det över på riktigt och man börjar längta till nästa sommar igen, då proceduren upprepas.

Men det kanske bara är jag som hänger på Instagram för mycket. Och jag dömer inte för jag skulle göra exakt samma sak själv om jag hade åkt dit. Men jag vet vad som väntar nu de närmsta dagarna och jag är fullt förberedd. Sitter här med min like-tumme och försöker stretcha den så att jag ska kunna gilla så mycket bilder jag bara kan!