Vissa parfymflaskor vill man bara hångla upp för att de är så snygga. Typ sluta läpparna kring munstycket och blunda och ba vispa runt lite med tungan. Vill typ göra så med den här flaskan jag köpte i Barcelona. Att parfymen luktar som nybadade änglar på en italiensk strandkant gör ju inte direkt saken värre heller. Sånt älskar man ju! Det är därför jag sitter och inhalerar doften nu och försöker tränga bort att den kostade 155 euro, MEN DET VAR JAG VÄRD!!! Hade väl ändå bara köpt chips för pengarna om jag inte lagt dem på parfym. 

På torsdag börjar SVT sända sin nya serie Modellpojkar. En miniserie för alla oss relativt fula som själva aldrig kommer att få uppleva hur jobbigt det är att köa i timtal tillsammans med attraktiva unga män med död koögonblick inför en Dolce Gabbana-casting i Milano. Gud vad jobbigt det måste vara! När jag var liten så sa mamma till mig att jag inte skulle göra massa konstiga miner och grimaser eftersom ansiktet skulle kunna fastna i ett konstigt läge då, så jag kan bara tänka mig vilket helvete det måste vara att behöva stå sådär och posera hela dagarna och riskera att bli ansiktsförlamad. 

Jag har iallafall tjuvkollat på några avsnitt av Modellpojkar. Igenkänningsfaktorn är väl inte direkt på topp. Det är ju inte så att jag vaknar upp på morgonen och äter frukost och säger ”DEN HÄR MACKAN KOMMER ATT KOSTA MIG JOBB!!!”  som en av killarna i serien brast ut. Det är tydligen bara en av alla baksidorna som finns om man jobbar som manlig modell. Ibland så kan man till exempel behöva gå upp jättetidigt för att hinna gå till en walk and see hos Jil Sander. Det är en himla tur att man alltid vaknar upp perfekt som manlig modell så att man slipper lägga ner massa tid på att fixa sig innan man går utanför dörren. Sen på kvällen om man har otur så måste man dricka vin vid Sacre Cour tillsammans med andra attraktiva människor, typ snygga tjejer som också är modeller och sånt. 

Men jag förstår ju konceptet med serien iallafall. Typ ”Jaaaa, här kan ni inte komma och tro att det är en dans på rosor att vara modell, för det är faktiskt JÄTTEJOBBIGT att vara ung man och se bra ut, och ibland får man bo på jätteäckliga hotell faktiskt”. Jag antar att det är det som killarna från Modellpojkar vill att vi ska förstå. Ett utbrett samhällsproblem, med andra ord. Hela Paris och Milano är ju fyllt till bredden av utmärglade ynglingar som driver fram på gatorna mellan olika castings. Stackare! Det kan ju inte alls vara lätt. 

Det är kul att kolla på iallafall. Snygga killar kommer ju alltid vara snygga killar, och ju mer marinerade av ångest desto bättre. Precis min smak! Jag trodde faktiskt att jag såg mig själv skymta förbi där på London Fashion Week, men det var bara mitt glänsande pormasktäckta ansikte som reflekterades på dataskärmen. 

Modellpojkar. Premiär SVT Play torsdag 18/4 kl 17.00. 

HEJ ALLIHOPA!!! Ni kanske har undrat var jag har tagit vägen senaste tiden? Ibland så har jag undrat det själv också, eller nä jag bara skojar. Jag har varit i Barcelona. Jag var ju i Göteborg för några månader sen och spelade in Vem Vet Mest, och avsnittet jag var med i sändes i torsdags vilket gjorde att jag kände behovet av att fly landet för att slippa alla jobbiga samtal från släktingar som nyper en i kinden och frågar hur det var att träffa Rickard Olsson. 

Jag har haft det SÅ bra i Barcelona. Har ätit tapas (har haft nåt i munnen hela tiden typ), sköljt ner det med uteserveringsvin och råkat bränna sönder mitt ansikte när jag somnade i solen på en takterass. Yolo, typ. Sen så var jag och min obefintliga taktkänsla på latinoklubb också, men det var ju ändå ingen som kände mig där så det spelar ju ingen roll. 

Känns så hemskt att vara i Stockholm nu. Jag saknar de där härligt ljumma pustarna av avloppslukt som man kände i de spanska gränderna och det klorfyllda kranvattnet. Älskar sånt, OBS är inte ens ironisk. Jag känner att jag lever varje gång jag åker till ett land där det är farligt att dricka kranvattnet. 

Här är en bild på mig från när jag var lite lullig på en takterass och var rädd för att ramla ner. Saknar det faktiskt. 

Hatar när man säger att man vill ha en nedtonad och diskret begravning men blir kremerad i glitter och får en tevesänd avskedsceremoni och blir uppstoppad på Piccadilly Circus som ett djur så att alla kan glo på en:( 

Marie Serneholt ska leda Bingolotto från och med i höst. Kan nog bli rätt stelt. Jag är övertygad om att Måns Zelmerlöw och Marie Serneholts ”uppbrott” bara var ett spel för gallerierna, och att deras gemensamma plan är att ta över de två mest folkkära teveprogrammen i hela Sverige, Allsång på Skansen och Bingolotto, och sedan ta över resten av samtliga rikstäckande medier och skapa ett kärnvapen byggt på solblekta allsångshäften och sönderrivna bingolotter, starkt nog för att spränga hela Paradise Hotel-huset och all annan övrig populärkultur i luften. Med det vapnet skulle de sedan kunna ta kontroll över statsapparaten och se till att all underhållning som produceras i Sverige är klämkäck och gemytlig och endast fokuserar på spelberoende och fyllesång.

Det är livsfarligt. Någon måste göra något innan all underhållning förutom Allsång på Skansen och Bingolotto har blivit utplånad för alltid. Jag förstår inte hur alla kan vara så lugna? Alla vänder blickarna åt Nordkorea men det verkliga hotet kommer inifrån Marie Serneholts ekande skratt.