Är det ett power move eller? En helt vanlig refrängsångare släpper ett mixtape och byter ut buktveteranerna Philthy Rich och Keak Da Sneak mot Migos. Rayven Justice har jobbat som refrängsångare till olika rappare i bukten i några år nu utan att sticka ut så värst. Jag minns att när Slide Thru kom i somras hade jag svårt i förväg att komma ihåg om han var en kille eller en tjej t ex. Hursomhelst, Slide Thru gick mig lite förbi när den kom. Jag minns att jag lyssnade lite men den försvann rätt snabbt. Försvunnen tills den dök upp på Clap City 4 och snabbt blev en del av ett typ perfekt DJ B-EZ-2013-set nånstans mellan Quit Cattin, Act Right och Red Nose. 

Då gästades Slide Thru av Oakland-gangstern Philthy Rich (mer skottskador än 50 Cent?) och den alltid uppskattade gamla hyphy-hjälten Keak Da Sneak – och jag gillade det. Nu typ häromdagen dök det upp ett Rayven Justice-mixtape som såklart inleds med Slide Thru, men det är Migos som gästar! Hur gick det här till så här snabbt? Ni får lyssna själva strömmande (eller ladda ner som mp3 om ni är gamla som jag) här på datpiff om ni vill höra Migos-varianten och resten av tapet. Det är en helt annan sång nu – den är ju inte ens bättre? Borde jag hata detta? Jag hatar ju alltid när rappare som gör bra ifrån sig byts ut mot nån kändare tröttmössa som French Montana eller BOB, men jag älskar ju Migos? Hur ska jag hantera detta? 

Jag antar att jag får testa att lyssna på videovarianten där Rayven skippat alla rappare helt och hållet och se vem jag saknar mest – buktveteranerna eller Migos. Vilken variant tänker ni lyssna på i er hemmiljö?

Jag kommer inte komma fram till nåt svar idag. Jag kanske tar och lyssnar på resten av I Have A Dream (gissningsvis släpptes det på MLK-day) så länge. Gör det ni också om ni verkligen vill:

Strax innan VBDFR började blogga på Nöjesguiden skrev jag ett inlägg på Bayonnaise om den nya twerk-relaterade dansen yikin/yiken som ungdomarna i Bay Area hade hittat på. Jag hade ingen aning om vad yikin var när jag började titta på den här videon med Chonkie F Baby, E-40 och E-40-släktingen Cousin FIK:

Jag kommer att låna min reaktionsstege på videon från Bayonnaise-inlägget för att förklara hur jag reagerade på denna dans. Den här gången kompletterar jag dock några av stegen med giffar, för en gif säger mer än typ 25000 ord:

1. Kidsen i bukten kommer alltid på nån ny dans, turfin/jerkin osv coola de är ändå. 

2. Men va e detta, är Yikin att nån snubbjävel står står och grindar lite bakom en tjej som twerkar och gör allt jobb. Fräscht.

3. Men va e detta, ca 1 minut och 30 sekunder in i videon. Va hände med tjejen?

4. Detta är Yikin – de dansar på gatan och låtsas att de har en twerkande dansare framför sig!

5. Detta är rätt kul att kolla på – eventuellt ville dessa ungdomar först och främst dansa lite? Kopplingen till twerkandet är sekundär? Som vid minut 03.00 där de dansar i benkrok på nåt sätt:

6. Punkt 1-5 var skrivna i oktober 2013, sen dess har det blivit rätt tydligt att twerkandet är väldigt fundamentalt för att yikin – men inte helt nödvändigt. Det är också rätt tydligt att både yikin och twerkin-vågorna har kommit tillsammans med sjukt fet musik – i yikins fall helt och hållet kopplat till det nya enormt feta västkust-soundet som till exempel hela Halmstad Boll Klubb (HBK Gang) fortsätter spotta ur sig. Jag lyssnar fortfarande på Red Nose dagligen. 

Hursomelst: nu är det 2014 och yiken kanske kommer att fortsätta vara en grej? Har ni börjat yike it i er egen hemmiljö? Kommer statsrådet Annie Lööf inleda nästa år med att använda ordet yiken ett tal i riksdagen likt hur hon tog ordet twerka i sin mun nyligen? Svaret på sista frågan är så klart nej, för hon kommer inte vara ett statsråd i början på nästa år. Vill ni veta väldigt mycket mer om yike/twerk/double dip-dansandet i Bay Area så behöver ni nog följa Indys youtube-kanal, där ni t ex kan få höra hennes bästa twerk-sånger från 2013 (många av dessa spelar jag/VBDFR ute ca varje gång vi är DJ).

Sedan jag bloggade om yiken sist har det kommit några nya sånger som helt handlar om dansen, t ex 99%s Yike In It och Priceless da Rocs Yiken. Jag tycker inte de är lika catchy som Chonkies sång men jag tycker ändå vi avslutar med att lyssna på dem tack:

Av: Hugo

För några månader sen hintade Nic Nac på twitter om att han skulle släppa en riktigt stor dänga dagen efter. Som gammalt The Cataracs-fan var jag så klart peppad. Han har gjort massa hits till The Cataracs, Dev och lite musik på The Packs senaste album. Trodde jag. Det visar sig att jag i flera år har blandat ihop Nic Nac från Starting Six och Cyrano från The Cataracs karriärer. Genom att skriva detta har jag säkert gjort det helt omöjligt för er som läser att hålla isär dem för all framtid. Nic Nac och Starting Six är inte riktigt lika framgångsrika som Cyrano och The Cataracs heller, t ex har min bästa Starting Six-sång Whip Clean chock-få views. Han har ju dock några goa hits bakom sig, som Sanna skrev om i helgen. T ex hennes favorit I Hit It med Ray J och Bobby Brackins aka Young Bob och Iamsus Get It In, men också den rätt okända men supersvängiga throwback: Round of Applause av HBK-medlemmen Symba.

Hursomhelst visade sig dängan Nic Nac hintade om vara Loyal med Chris Brown och Lil Wayne. Det var kul att Lil Wayne rappade bra, det var ett tag sen. Jag var dock inte jättepeppad på att höra Chris Brown sjunga om relationer så det blev inget mer lyssnande på den låten. Tills för några dagar sedan när denna jättemycket bättre remix med Keyshia Cole och Sean Kingston istället för CB kom!! Hallå detta är ju ljud jag gillar! Jag har heller inget emot att Keyshia Cole jobbar lite med västkust-soundet, hon är från San Francisco men har ju varit lite för stor för att va en del av den tills rätt nyligen medialt bortglömda Bay Area-scenen. Det vore t ex kul att höra henne på ett beat från DJ Mustard, Leauge of Starz eller P-Lo.

Av: Hugo

Mike Dash-E och DJ B-Ez gjorde en Beyonce och släppte Clap City 5 helt utan förvarning i natt. För två år sedan hade detta varit ett enormt släpp. Clap City 1-3 var nämligen utan tvekan de bästa samlingarna av musik med young california-soundet när de kom 2010-2012. Nu är det början av 2014 och vi har precis levt klart ett år där DJ Mustard såg till att hela världens soundtrack var det sound Mike Dash-Es mixtapeserie typ hade patent på åren innan.

Idag behövs inte Clap City-serien längre och tyvärr har Mike Dash-Es roll inom scenen förtvinats en del. Soundet tillhörde ett tag där 20-30 rappare med diplom från gymnasieskolan Berkeley High. Några av dem får fortfarande plats på scenen bredvid sedan tidigare etablerade rappare som tagit till sig soundet. Iamsu är för talangfull för att inte bli en världsstjärna. P-Lo är bara 1% mindre intressant producent än DJ Mustard, vilket han visat bl a genom att producera Jeezys, Yo Gotti och YGs Act Right. Sage the Gemini röst och refränger är för bra för radio. Men även om soundet vuxit ifrån Clap City-serien idag så kan ingen ta ifrån Mike Dash-E och DJ B-Ez hur jävla viktiga del 1-3 var. Det har inte kommit så mycket ny musik från 2014 än, så om ni ska lyssna på gammal musik (all musik från förra året är gammal) kan ni likväl lyssna på Clap City 1, Clap City 2, Clap City 3 och varför inte bara några månader gamla Clap City 4. 

När ni gjort det kan ni sätta på den helt nya Clap City 5. Eller sätt på Clap City 5 på en gång om ni vill. Antingen här nedan ihopmixad på Soundcloud, eller ladda ner här.

Mega-bonus! DJ B-Ez börjar hela skivan med att växla mellan radiostationer och innan han hamnar rätt råkar han spela upp mängder med hyphy och post-hyphy-klassiker. Alla sånger han spelar är världens bästa sång. Här är de jag hörde nedan med youtube-länk:

x Rappin 4 Tay – Playas Club
x Mac Dre – Thizzele Dance
x The Cataracs & The Pack – Blueberry Afgahni
x The Pack – Vans
x Dilligentz – Punk Rock

x D-Lo – No Hoe
x Messy Marv – Get On My Hype
x Young Bari – nån låt vi tar Mob Solo
x E-40 & Keak Da Sneak – Muscle Cars
x Messy Marv – Lumps In My Pockets
x Lil B – Bitch Mob Anthem 
x Kreayshawn – Gucci Gucci
x Loverance – Up!
x Kool John, Iamus, Loverance & Skipper – Swaggin All Day
x Mike Dash-E – Clap City
 

Närmare hälften av låtarna fanns på Spotify också!
 

God lyssning.

Extra-kuriosa: Clap City 5 presenteras av artisten Daghe som väljer att presentera sig själv som skaparen av the #airchair. Han är noga med att nämna det eftersom Vice/Noisey precis i dagarna publicerat en artikel där de kallar hans sittstil rap squat, hela Young California var upprörda på instagram i flera dagar. 

Av: Hugo

Jag gick runt stan senast i förrgår och tänkte på att jag verkligen saknat ny musik från Kool John (bilden längst upp) på sistone. När jag började lyssna på honom lite motsträvigt 2011 typ släppte han massa tapes med 30+ låtar nästan hela tiden, nu har jag inte hört nåt nytt sen Peace, Love & Schmop Life kom tidigt i våras. Retligt, framförallt eftersom det var först med det tapet som jag började tycka om honom på riktigt, som jag började tänka på honom som en riktig artist. Kool John är alltså en del av Berkley-kollektivet Halmstad Boll Klubb, ofta referat till som HBK eller HBK Gang. HBK har de senaste två åren kanske blivit kända för att göra väldigt bra musik, det är vanligen folk som gillar bra musik som uppskattar dem. 

Vilken tur då att College Drop kom precis när jag saknat Kool John. För detta är detta bästa jag hört av Kool John sen den fantastiska Quit Cattin från i höstas. Detta är all info ni får om Kool John nu, han har antagligen nått sitt tak musikmässigt (och det är en bloggpost på Nöjesguiden) så vi behöver inte lägga så mycket tid på det (jag älskar honom obs). Någon som däremot inte nått sitt tak är den andra rapparen på College Drop: Sage The Gemini.

Hans karriär är som en uppåtgående trappa. Exakt så här:

Trappsteg 1 (1990-talet):
Sage The Gemini föds.

Trappsteg 2 (2007-2012 kanske):
Sage The Gemini spelar in Gas Pedal med hjälp av HBK-stjärnan/kollegan Iamsu. Antagligen i en studio på gymnasieskolan Berkley High.

Trappsteg 3 (2012):
Min gamla blogg Bayonnaise skriver om honom och publicerar den första videon till Gas Pedal, dansare dansar den tillhörande dansen i videon.

Trappsteg 4 (tidigt 2013):
Gas Pedal blir en twerk-favorit (en av mina favorit-twerk-favoriter). Här är en kompilation av Gas Pedal-vines* någon har lagt upp på youtube plus en gif från denna video:

Trappsteg 5 (våren 2013):
Gas Pedal hamnar på topplistorna i USA och Sage följer upp hitten med Red Nose. Ungefär här på trappsteg 5 har Sage passerat Kool Johns tak.

Trappsteg 6 (våren 2013):
Red Nose blir en ännu större toppliste-hit än Gas Pedal nånsin var, den blir dock inte en lika stor twerk-favorit.

Trappsteg 7 (våren 2013):
Sages tredje bästa sång hittills, Panoramic, dyker upp på nätet. Inte heller den blir en twerk-favorit, däremot blir det en yiken-favorit.

Trappsteg 7 (hösten 2013):
En internet-remixare remixar Gas Pedal.

Trappsteg 8 (15 december, 2013):
Musikguiden P3 Soul spelar Gas Pedal i sin årssammanfattning av hiphop och soul.

Det var väl det ungefär. Jag tror nog att det finns uppåt tolv-tretton trappsteg till på Sage The Geminis karriärtrappa, vem vet, kanske är trappsteg 9 att han släpper ett album 2014. Så här ser han ut:

Av: Hugo

*Om någon läser det här typ 2014, Vine var en kortvideo-tjänst som användes av rapparen Riff Raff under maj 2013.