I förrgår fick jag se Zlatan och landslaget spela fotboll LIVE när Sverige förlorade mot Portugal. Det var den viktigaste matchen jag sett live och känslorna var ner och upp. Eller det var mycket frustration men det var också extremt uppåt ett kort tag. Det var när Zlatan gjorde 1-1 och 2-1 som hela arenan vrålade och kaosade. Inklusive de kanske 4-5 rikskända svenska rappare + den legendproducent som satt på samma del av läktaren som mig. Stockholms-rapparen Ivory On The Beat var dock inte på plats. Han avslöjade i en sms-intervju genomförd under matchen att han såg matchen framför TV:n. 

Just den informationen kanske inte är jätteintressant för de rapintresserade läsarna av bloggen ‘Vad blir det för rap?’, ni kanske snarare vill höra lite mer om Ivorys rapmusik? Tur då att VBDFR igår spelade in en telefonintervju med Ivory! Intervjun kommer komma med i avsnitt 49 (först kommer avsnitt 48 med Meron Mangasha) nästa vecka. Vi pratade bland annat om hans rappande, hans beats och han pratade upp sitt kommande album Molnfällan (30 november). Så håll koll när avsnitt 49 kommer. Ni hör de första smakproven av Molnfällan nedan, överst här är Andreas Kleerup – kanske årets bästa sångkoncept?

Missa inte heller de andra läckta låtarna från Molnfällan: Trappadons choppade och skruvade mix av Gamla Känslan Nya Soundet och singeln Pengarna (som ni även finns på itunes/spotify).

Av: Hugo

Självklart var det ”produced by DJ Mustard” som gjorde så att jag och kanske 95% av alla som lyssnade på TeeFliis juli-mixtape Fireworks ens gav Fireworks en chans. Det är så många av oss som gillar att lyssna på bra musik gör när vi vill lyssna på ny bra musik, vi noterar att en person som gör extremt bra musik (DJ Mustard) har producerat alla sånger på ett projekt och vi tar chansen/risken. Det var t ex så jag fastnade för Ty$ tidigt förra sommaren, när det helt DJ Mustard-producerade tapet Whoop! av Ty$ och Joe Mo$e$ dök upp på indylivemixtapes (långtida VBDFR-lyssnare minns hur begeistrad jag var i avsnitt 12). Whoop! är ett fantastiskt tape som jag rekommenderar alla att gå tillbaka till/besöka för första gången, men det är inte det vi ska prata om nu. Anledning till att jag tar upp det är det tapet i detta blogginlägg är att Whoop! tog lite samma plats i mitt huvud sommaren 2012 som Fireworks gjorde sommaren 2013. 

Med andra ord: TeeFlii har för mig varit 2013 års Ty$ – de var båda för mig nykolimngar som sjöng fint över DJ Mustard-beat.

Det började med att jag blev kär i Rotating från Fireworks, sen upptäckte jag att jag missat Sprung när den var på YGs januari-mixtape, sen upptäckte jag att jag missat This D*ck när den kom 2012:

Nu är jag beredd på att lyssna på låtar av TeeFlii även om de inte ens är producerade av DJ Mustard!

Sanningen är att jag inte ens visste att TeeFlii var mer av en sångare än rappare när jag började lyssna på Fireworks den där gången. Det finns nämligen ett relativt stort gäng okändare artister i DJ Mustards gäng, INTE ens jag har lärt mig definitivt höra skillnad på Reem Riches och TeeCee4800s röster. Jag har precis lärt mig hur Joe Mo$e$ låter för bövelen, så jag visste inte vem som sjöng/rappade, förlåt då. Hursomhelst lyssnade jag på Fireworks hela sommaren pga så bra, skrev till och med lite om det på en gammal blogg. Nu är det helt plötsligt november det är orimligt att lyssna på ens sommarfavorit fortfarande va? Jag känner att det finns en chans att fler än jag vid olika tillfällen under året fastnat för hans musik, och kanske har några av er likt mig helt missat att hans nya tape kommer på torsdag!!!???

Nu kan han bli en höstfavorit också! Vem vet, kanske är ANNIERUO’TAY 3: Who the Fuck Is Annie? ok musik. Lyssna på det sprillans nya smakprovet, Brand New med västkustens bästa röst Problem:

Av: Hugo

Då och då skrattar jag högt för mig själv, alla gör det eller hur så det är inget konstigt. Omkring hälften av gångerna det händer mig är det för att jag har sett nån nämna @lupefiasco på twitter, varpå jag klickat på hans profil och upptäckt att den är LÅST!

Om det är nog info för att få er att skratta till så behöver ni inte läsa mer. Om ni undrar varför en och annan skrattar till av denna info så får ni gärna ta del av det scenario som formuleras i mitt huvud varje gång jag ser @lupefiascos låsta profil på twitter.  

Det var en gång en dag i Lupe Fiacos liv:

1. Lupe Fiasco vaknar.
2. Han sätter sig i badkaret med tända luktljus och en kopp te. 
3. Han får syn på en schampoo-flaska med en ”för” lättklädd kvinna på. 
4. Han skriver en text som han VET att alla läger kommer hylla honom för. 
5. I sin Toyota Yaris på väg till studion sätter han refrängen. 
6. Han får stånd av tanken på hur mycket folk kommer hylla honom, ”han är så bra på musik och bryr sig om kvinnorna + barnen” kommer de säga.
7. Han myser i flera månader, videon spelas in. MYS!
8. Bitch Bad släpps och han tar en dag ifrån mobilen och nätet för att kunna samla in all kärlek samtidigt en söndagsmorgon med scones.
9. Han blir chockad och ledsen för att han har så mycket negativa mentions. 
10. Han låser sin twitter för alltid och blockar 1.500.000 användare.

Slut.

Av: Hugo

Hej jag heter Hugo och det här är min livshistoria (om Outrageous Karina):

Det var en gång en dag för två tre år sen kanske. Jag upplevde en period i mitt liv då jag inte kunde sluta lyssna på Berners hit Yoko Ono pga jag tyckte om den så mycket, trots att jag ganska snart tröttnade på både Wiz och Big Krits verser (ja Berner överpresterade något enormt den gången) kunde jag inte sluta lyssna. Tills jag tröttnade. Jag ville höra en remix med lite nån lite roligare rappare över detta fantastiska Krit-beat. Så småningom visade det sig att den enda extra rapparen de tog in till remixen var de normalt sjungande men just den gången rappande Chris Brown. Helvete.

Exakt jättesnart efter det tror jag twittrade DJ Rick Lee från KMEL flertalet tweets om Outrageus Karinas remix Yo Dough och helt plötsligt fanns ett rimligt alternativ med bra rap! Över två verser överskiner nämligen den helt okända San José-rapparen Karina alla som försökt rappa på detta beat (och de flesta Krit-beat) utom möjligen Berner, lyssna själva:

Sedan hände exakt ingenting, jag märkte inget hursomhelst. mp3n gick inte att hitta ens via google, den fanns säkert på nåt lokalt San José-whoa eller så delades den friskt bland San Josés gymnasieskolors egna intranät eller nåt. Jag gissar bara. Jag hade inget studentinlogg och jag gav upp. Det kom väl nån annan musik som jag valde att fokusera på, kanske hade Breaking Bad-säsongen dragit igång eller så lyssnade jag på bounce en vecka i streck eller nåt. Så kan det gå Outrageuous Karina! Synd att du var så bra och att jag glömde bort dig eftersom jag är beroende av att ha tillgång till fysiska och greppbara mp3s som jag kan spela upp när jag vill med eller utan internetuppkoppling.

Du var bortglömd tills häromdagen alltså. Jag är inte lika beroende av fysiska greppbara mp3s och jag upptäckte att Karina släppt en ny sång och till och med en video och till och med ett helt mixtape. Så nu sitter jag här och lyssnar och jag undrar lite hur det kommer sig att du väntade över två år innan du släppte det här? För alltså, du har valt beats som passar dig så bra och du rappar så väldigt bra över dem. Rimligen borde du inte vara så här bra första gången du laddar upp något på Datpiff. Jag undrar även varför du på Authentic väljer att ta upp Geico och deras 15%, jag får nog av det när jag lyssnar på fantasy football-podcasts och kollar på NFL-reklam osv.

Det var den livshistorien. Titta på videon till Authentic här nedan och streama skivan Fed Up här på Datpiff (eller skaffa ett konto och ladda ner den som fysiska greppbara mp3s).

Av: Hugo

VBDFR?! spenderade gårdagskvällen med att spela in avsnitt 48 med Meron Mangasha. Jag vill inte avslöja för mycket om avsnittet ännu, jag kan dock säga en sak: alla var enade om vilken j*vla hit Råknas är. Videon dök upp alldeles nyss, den är regisserad av Ali Memarchi och den gör mig inte direkt mindre peppad på den här hitten. Nä, nu blir det till att lyssna några vändor till på Abidaz redan legendariska album In & Ut.

Trevlig fredag!