Många har kommenterat angående förra inlägget att det finns en som pratat om mens i radio innan. Vem kunde ana? Liv Strömquist heter hon visst. Jag kollade upp henne och hon verkar mycket intressant! Tack för tipset! Tipsa gärna om fler starka kvinnor. (SKOJA.)
Nu fortsätter vi recensera sommarprat.
Kan inte fatta att jag nu lyssnat på sex stycken sommarprat, det är typ sex timmar? Ännu mer för vissa har jag lyssnat med musik. Hade lika väl kunnat kolla på Titanic två gånger under den tiden (mäter alltid tiden i Titanic).
Vi börjar med Gunhild Stordalen. Hon är från Norge. Hon är läkare och miljöaktivist. Nu pratar vi alltså inte om att hon åker till typ EU-toppmötet och kramar ett träd utan miljöaktivist betyder i det här fallet att hon äger lite olika företag eller organisationer som försöker branda sig som miljömedvetna, ungefär som att Blondinbella skulle göra någon av sina produkter ekologisk. Någon måste ju rädda världen, som Gunhild Stordalen säger. Och så är det ju.
Det börjar bli intressant när hon berättar om när hon blev kär i en 16 år äldre nyskild kapitalist. Hon framställer honom som totalt omöjlig att bli kär i vilket gör mig nyfiken, är han typ svinful? Jag googlar, men nej, han ser ut som nyskilda framgångsrika män brukar göra, till och med lite snyggare. Petter Stordalen heter han, ni kan själva googla. Varför får hon det att låta som att det är helt sjukt att hon gifte sig med honom (här spelar hon låten Addicted to you med Avicii)? Sen fattar jag att det är på grund av den där kärleken övervinner allt-dramaturgin som alla monogama kärleksrelationer behöver för att rättfärdiga sin existens. ”Det var inte två olika människor som kolliderade, utan två olika världar”. En lyckad kärleksrelation är den ultimata statusmarkören efter, typ, att driva ett eget företag. Note to self: gå aldrig på dessa historier.
Mot slutet av sommarpratet får hon cancer, precis som Annika Lantz i sitt. Jag klarar inte riktigt av att höra på sånt, känns som jag själv har cancer då. Om några dagar är Tom Malmqvist sommarpratare, han kommer nog prata om sin fru som dog vid förlossningen, får se om jag lyssnar på det överhuvudtaget. Orkar inte lyssna på mer sjukdomar, kan folk sluta ha det. Förresten, Gunhild Stordalen säger någonting om att ”idag sänder vi människor till månen men vi kan inte bota all cancer” eller liknande, och varje gång någon säger att vi sänder människor till månen så undrar jag: hur många människor sänder vi till månen egentligen?
Näste man till rakning: Matias Varela.
Hallå Matias, står du där i skogen och gömmer dig? Vill du inte komma in?
Förlåt Matias, jag vet att du misstror Nöjesguiden, men jag håller på och recenserar sommarpratarna och du är en av sommarpratarna. Faktiskt tycker jag att Matias gör det riktigt bra. Eller ja, jag tror att jag har så extremt låga förväntningar att Matias sommarprat framstår som riktigt bra. Bäst hittills i alla fall, eftersom det inte känns som han har någon agenda med sitt prat. Han pratar bara lite såhär, ja, om vad som helst känns det som.
Om när han var liten och drack saft på dagis och hans dagisfröken hällde upp exakt lika mycket saft åt alla för att det skulle vara rättvist. Matias blev helt imponerad och berättade det hemma och hans pappa sa att det var ju idiotiskt för livet är inte rättvist. Detta berättas helt utan politiska poänger vilket är väldigt skönt, känns som allt nu för tiden ska generera politiska poänger eller reklam för ens företag *låter som en sur gammal gubbe*. SÅ JÄVLA skönt när han säger ”jag räddar inga liv, jag underhåller i bästa fall”. Känner bara fuck alla som vill uppnå fantastiska saker med allt de gör eller få det att låta som att de gör allting för rättvisan och världsfreden. Det mesta gör man för att man njuter av det, de enda som räddar liv är läkare i princip.
Varela uppmanar oss även att inte vara oss själva till 100% eftersom det inte är så vi uppnår ett fungerande samhälle. ”Om alla ska trivas så måste vi göra lite avkall på oss själva”. +1 på det! Rekommenderar förresten att lyssna på detta sommarprat med musik eftersom Matias bara spelar ballader.
Sist ut: Danica Kragić Jensfelt!
Danica är sjukt snygg för att vara professor, en Amelie från Montmartre för dataåldern. Eller nåt.
Danica Kragić Jensfelt är professor i datalogi. Låter ju inte så kul, eller? Men tänk dig om du hade en robot som kunde göra allt tråkigt åt dig, då kanske det är mer intressant!
Ja, faktum är att det är lite det Danica försöker uppnå med sin forskning, robotar som kan göra alla för människan ointressanta sysslor. Jobba i vården, till exempel. ”Vafalls, ska robotar ta över de sociala yrkena?!” tänker du nu. Ska gamla människor inte få möta en annan människa, som interagerar socialt med dem? Ta det lugnt, robotar kan också interagera socialt. Skoja, men faktum är att Danicas egen nioåriga son har ett handikapp och hon önskar att en robot i framtiden ska kunna hjälpa honom. Hon säger att robotar ska inte ersätta människor utan stödja dem. Det tycker jag låter bra.
Danica började brinna för robotar när hon kom till Sverige och var tvungen att jobba som barnflicka för att hennes yrkeserfarenhet inte räknades här, och då kom hon på att varför kan inte robotar göra detta tråkiga. Genialt. Rekommenderar jag detta sommarprat? Nja, jag har redan sagt allt av värde som Danica sa så det räcker nog om du läst detta. Dessutom pratar hon lite som en robot, vilket kan vara lite jobbigt att lyssna på men det är fint när framförandet speglar innehållet.
Fortsättning följer.
