Ibland undrar jag vad det är för fel på mig. Typ som varje gång jag gör mina kompisar besvikna för att jag inte orkar dra vidare efter en utekväll. Eller som när jag säger att jag kanske följer med någonstans, för de vet att ”kanske” alltid slutar med att jag inte vill. Eller som att jag alla gånger av alla hellre går hem, somnar i min egna säng, vaknar själv och äter frukost med mig själv, än att sova över hos någon och hänga dagen därpå. Eller som när jag inte vill följa med på spelningar eller till Grönan eller Liseberg för att jag inte orkar bli igenkänd. Eller som när jag åker hem till Landvetter och bara är hemma med min familj och skogen i flera dagar, för där känner jag minst press i hela världen på att behöva vara någon.
Jag är så dålig på vardag. Så dålig på att vara ”ung”. Skitdålig på att göra det som alla andra gör och borde göra när de är 21. Vet så många som har kallat mig tråkig. Jag vill inte vara tråkig. Samtidigt vet jag att alla gånger jag försöker ändra mig, åtgärda felet, vara ung och utåtriktad och fri så får det mig att må dåligt.
Jag mår bra av att vara själv. Ladda batterierna. Gå ensam i skogen och skriva as-självutlämnande blogginlägg. Sånt gillar jag.
känner igen mig så mycket i det där. Jag mår också bra av att vara själv och trivs i mitt eget sällskap. Gillar ju såklart också att umgås med mina kompisar och att träffa folk men inte hela tiden, blir liksom helt trött i hjärnan av att vara social.
Känner exakt likadant. Blivit utfryst för att jag följt min magkänsla och vågat säga nej. Men det är så starkt och du ska vara så jävla stolt. Gör vad du vill. Våga säga nej. Du är så fin som du är och den personen som du visar genom sociala medier (även fast du kanske är en helt annan person privat) är någon som jag ser upp till. Fortsätt vara stark.
Bra inlägg!
Jag kan känna igen mig i mycket av det du skriver, framför allt pressen att alltid känna sig tvingad att vara någon. Tråkig är något som iallafall jag hatar (det är ett ett starkt ord, ogillar starkt är bättre) att höra.
Du skriver att du är dålig på att vara ung och inte gör det en 21-åring borde göra.
Glöm då inte att du har gjort och gör saker som ytterst få vid 21 års ålder har gjort och gör.
Du har skrivit en bok (!) om det tabubelagda ämnet mens, vloggar inför hundratusentals människor, varit på radio nästan varje vardag hela sommaren och mycket mer. Jag gissar att du är mycket medveten om det här. Så när du går där i skogen för dig själv, klappa dig själv på axeln och njut, njut av att få vara ensam.
Grym är du! Ha det bra! Kram <3
Bra inlägg!
Känner likadant att jag är tråkig.
Men man ska göra det man mår bra av så då får det bli så :)
Är precis likadan!
TACK, Clara! Tack för att du säger precis vad jag känner och vad jag tror många med oss också känner. Jag har likt du precis dessa tankar, och även om jag känner att det är precis så här jag vill göra och det är exakt det jag mår bra av så får jag panik. Panik över att inte vara tillräckligt bra på att ”ta vara på min ungdom” och ”vara som alla andra”. Men kommer man ångra att man faktiskt gick efter sin egna magkänsla? Gjorde det som i grund och botten kändes rätt för en själv? Jag tror inte det. Jag hoppas inte det. Men som sagt, tack för det här inlägget. Jag brukar inte kommentera på blogginlägg, men här var jag bara tvungen. Klapp på axeln till oss! Kram.
Gud vad jag älskar dig Clara!!!
Känner igen mig så himmla mycket i det du säger!!
Du är en verklig förebild!!!!
Det är alltid en speciell känsla av att känna att man inte är ensam om någonting, du är inte ensam om att känna så här och det är inte jag heller. Jag älskar att bara vara helt ensam ibland och att känna att en inte behöver vara någon alls. När det inte finns några krav på en, det är då en mår som allra bäst. När man får vara precis som en vill utan att någon ska fråga varför en gör si eller så. Ha en skön kväll i ditt eget sällskap och sov gott!
De klart du inte är tråkig, att vara sig själv närmast är rätt bra de med.
Att vara som du kan ha sina sidor.
Men huvudsaken att du mår bra med de du gör.
Ha de bra och mås så gott
Själv har jag varit solo i många många år
PREACH. Känner igen mig i ALLT. Tänker ofta att jag är en pensionär i själen. Min absoluta favoritsyssla en fredagkväll är att sitta med en kopp te i tv-soffan och titta på ett nytt avsnitt av På Spåret.
Du är definitivt inte ensam clara. Det är jätte skönt att du inte skriver om hur underbart livet är som alla livsstil och mode bloggare. Kärlek /ebba
Så himla bra är du <333
Vad jag känner igen mig i det där! Bäst är du Clara!
Herregud I feel u! Jag är så pensionären i gänget. Jag suger på att snacka med killar, pratar hellre om världen och filosoferarom allt och inget….
Det är då man ska komma ihåg att man inte alls är ensam om att känna som man gör! Är också en sådan som ofta längtar hem när jag väl går ut på krogen. Det bästa med att åka iväg är ju att komma hem igen. Älskar att vara för mig själv, eller bara vara med de människor som står mig närmast. Ingen press på att vara extra trevlig och göra ett intryck.
Man ska alltid göra det man mår bäst av! Livet är för kort för att göra saker bara för andras skull. /också 94a
Jag blev så glad när du pratade om detta i ditt sommarprat. Klargjorde en gång för alla att introvert vs extrovert är hur man samlar energi och inte graden av sociala skills. Jag är precis likadan och jag älskar det!
Detta ä så jag. Skönt att veta att man inte är ensam. För i mitt kompisgäng känns det för det mesta så.
Förstår dig. Jag mår också som bäst ensam på en promenad eller bara hemma under täcket. Visst gillar jag att umgås med min vänner och hitta på saker, men mellan varven känner jag att jag måste ladda upp energi ensam.
Jag tycker du ska fortsätta att vara själv om de är det som får dig att må bra! :)
Hej ,
Du är väl helt enkelt en sån person som behöver egentid .
Va med dig själv och ”ladda batterierna”.
Din familj och vänner kanske mer tänker att de saknar dig och vill umgås med dig.
Och förmodligen också tänker att inte ska du sitta ensam hemma .
Kanske är så? De är ett antagande .
Kanske måste du säga jag Behöver vara själv ? eller inte ha dålig samvete säga nej (vilket är lättare skriva/säga än att(göra).
Jag känner igen mig så mycket i det du skriver, jag har aldrig riktigt trivts i sammanhang med många människor och mår bäst själv när jag är ensam eller med någon av mina närmaste kompisar, samtidigt som en i min ålder förväntas att vara übersocial och inte alls sitta och läsa och måla vilket är det jag gillar mest. Detta inlägget fick mig att må så mycket bättre, jag ser verkligen upp till dig och du verkar vara en helt fantastisk person, jag tycker att du ska vara stolt över dig själv. Kram!<3333
Känner igen mig så mycket!
Skönt att veta att man inte är den enda om att känna såhär!
Skogen är det bästa medlet till att ladda batterierna, behöver man säga så mycket mer?! Och Yoga… Och sängen! När du ändå är i Landvetter kan du passa på att dra ner till Yogabylink och ta ett härligt pass. Finns nog inte så mycket bättre än att bara fokusera på sig själv på sin egen matta när batterierna är låga.
Light and love <3
Jag tycker inte att det är något dåligt med det! Visst är det bra att inte sitta inne jämt och gå ut för att träffa folk lite då och då, men du ska inte alls känna dig tvungen att ha sena utekvällar och sådär. Jag är precis likadant: jag tycker mer om att vara hemma och se på filmer och läsa böcker, lägga mig i tid och vakna i min egen säng, men ibland blir jag också trött på det och då önskar jag att jag kunde gå ut för att träffa kompisar.
Åh vad härligt att läsa, jisses vad jag känner igen mig. Tacktacktack Clara för att du får mig att må så mycket bättre!
Grattis på namnsdagen :-)
jag är precis likadan och det är absolut ingenting fel med det. skål för det
Är också sådan, fast har blivit så att jag inte ens har några vänner kvar att hänga/prata med alls. Får skylla mig själv för det antar jag hehe. Men har så svårt med att vara social ung och öppen och allt det där. Det är skönt att vara ensam, men ibland så vill man ju också ha sällskap och sådant men det är så svårt för mig. Nu vet jag inte längre vad jag babblar om så eh..hejdå! och tack för en bra blogg att läsa <3
Du är inte tråkig! Vem bestämmer att du är tråkig? Nej. Du är antagligen introvert, och det betyder inte att du är tråkig, bara att du behöver mer tid för dig själv för att orka vara social och glad. Jag själv har insett att jag är HSP, högkänslig alltså, jag tar in mycket intryck och behöver vara själv och ladda mellan varven för att orka vara den glada sociala Frida. Och varför skulle du vara tvungen att följa normen av vad alla 21åringar gör när du inte vill? Det är ju bara dumt. Varför skulle du behöva följa normen nu? Styrkekramar till dig Clara!
Du är inte tråkig! Superhärlig tycker jag det verkar som! Tack för fint blogginlägg, känner igen mig väl! Du är bäst och får vara precis som du vill :) Kraaam!
I FEEL U! Det betydde asmycket att du tog upp detta i ditt sommarprat, så förbannat skönt att känna att man inte är ensam om att vara ”gängets tråkmåns” (vilket såklart inte är sant ;) kram!
I went to the woods because I wished to live deliberately, to front only the essential facts of life, and see if I could not learn what it had to teach, and not, when I came to die, discover that I had not lived.
Henry David Thoreau
Finns en längre variant också
“I went to the woods because I wished to live deliberately, to front only the essential facts of life, and see if I could not learn what it had to teach, and not, when I came to die, discover that I had not lived. I did not wish to live what was not life, living is so dear; nor did I wish to practise resignation, unless it was quite necessary. I wanted to live deep and suck out all the marrow of life, to live so sturdily and Spartan-like as to put to rout all that was not life, to cut a broad swath and shave close, to drive life into a corner, and reduce it to its lowest terms.”
Tack tack tack Clara för detta inlägg! Känner mig också ofta tråkig pga mina kompisar inte riktigt förstår grejen med att inte vilja vara social hela tiden, att tycka det är skönt att vara hemma själv, inte känna måstet att alltid behöva hitta på något och att njuta av att umgås med sig själv eller enbart familjen ibland. Har tänkt att det inte bara kan vara jag som känner såhär men svårt att se när mina kompisar är typ motsatsen men nu vet jag med säkerhet att jag inte är ensam i alla fall. Så tusen tack för att du delade med dig av detta! Du är grym!
Fina Clara, så himla skönt att du tar upp det här och känner, liksom många andra här, starkt igen mig. Det är absolut inte fel på att vara introvert men i dagen samhälle har det en lägre status och normen säger att vi lever på fel sätt och vi blir missförstådda pga okunskap. Men jag säger carpe fluffing diem och lev på ett sätt du trivs med :) Hoppas du mår bra, kramar och ladda batterierna ordentligt!
asså!!!!!!!!!!!!!! JAAAAAAAAAAAAAAA! jag MEEE!
känner likadant ca 95% av tiden och alla inklusive föräldrar fattar ingenting men asså fan Clara du gör alltid allting i rätt tid för att uppmuntra mig, känner mig mindre tråkig nu när du också känner så, för du är ju liksom en av dem coolaste människorna i världen så liksom då kan inget annat mäta sig i jämförelse med det och ingen borde få kalla dig tråkig! hoppas du förstod min konstiga men smarta logik! du iaf bäst rent ut sagt. puss
Jag har äntligen hittat en själsfrände, en likasinnade!! Jag är 15år, har aldrig festat, supit,rökt eller hållit på med en kille. Vissa säger att ”du är bara 15, det är inte ens gammalt” men faktum är att de flesta femtonåringar idag har gjort minst en av det här sakerna, alla utom jag. Faktum är att jag hällre spenderar en fredagkväll hemma i min säng, kollar på film/serier och äter godis. Blir så glad när jag upptäcker en till som är som jag, som dessutom är äldre än mig:) Mina föräldrar frågar alltid varför inte jag ska träffa någon eller gå till någon bonnafest ( med endast typ lättöl som alkohol för femtonåringar kan inte få ut något annat) men sanningen är att jag inte är intresserad av att supa skallen av mig på en fjortisfest, jag har viktigare saker för mig! Tack för att du finns och fortsätt vara lika grym som du redan är!
Aldrig känt igen mig så väl i en text. Love u❤️
SOM JAG KÄNNER IGEN MIG!!! Du beskriver mig som person helt enkelt. Känner mig hemma i det du skriver.
Klockrent inlägg! Känner igen mig i allt, och det är så skönt att veta att jag inte är ensam.
Känns som att det är mig du beskriver! Hög igenkänningsfaktor Mao. Tyckte det var så bra när du pratade om detta i ditt sommarprat, det är viktigt att prata om detta och belysa ämnet. Där är inte konstigt, vi är bara olika.
Stå på dig! Vi är många. Lätt att tänka vad en borde göra eller inte. Men det ända som spelar roll är vad du känner för och inte. Gör vad du gillar och gilla det du gör :)
Men herregud alltså. Det är så sjukt att man måste göra saker som förväntas av en bara för att man ska förväntas vara ”normal”. Jag känner igen mig så mycket i ditt inlägg. När mina kompisar innan frågade om jag tänkte ta en öl på puben eller bara hänga så sa jag oftast att jag inte orkade eller kom på någon lam ursäkt. Mina kompisar blev oroliga för mig därför att jag inte var tillräckligt social och inte ville gå ut så ofta. De började tro att jag var deprimerad. Men jag var ju inte deprimerad. Jag var ju bara jag, och jag var ju naturligt asocial. Men jag blev till slut så trött på deras tjat (även om de bara var oroliga för mig) och följde med de och hängde då och då(inte på puben dock, för att jag vill inte riskera att bli full). Men det var ju då jag började må dåligt. Jag insåg ju att jag inte är gjord för att vara social. Jag började komma på ursäkter igen. Jag blev deprimerad och osäker om jag var ”normal”. Jag hade varit lycklig innan, visst tyst och så, men jag var ju lycklig. Nu började jag tvivla på om det var något fel på mig. Men jag insåg ju efter ett tag att det finns något som kallas asocial. Vissa är helt enkelt naturligt osociala. Jag insåg ju att det var bisarrt att rätta mig in i leden och vara vad andra personer tycker. Bryr man sig bara om vad andra tycker så försvinner ju man själv. Man blir ju en av de där ansiktslösa personerna, de som skrattar lite för högt men slutar le när personen ifråga vänder sig om. Jag började skita i vad andra tyckte, jag blev den osociala personen jag är idag. Visst, jag förlorade några vänner, men istället fick jag några få, obetalbara vänner. De som stannar kvar i vått och torrt och blir inte irriterade om jag inte vill hänga med på puben. De känner mig, och vet hur jag är. Jag blev, trots att jag inte var ”normal”, lycklig igen. Så ja, jag vet hur det är. Men du är inte ensam ska du veta.
Vara dig själv! Det är den bästa råd som jag kan ge dig! Samt ha det så bra! :D
Ville bara säga att jag också känner så.
Hejdå
Tack.
Hej clara!
Vet inte om du läser alla kommentarer.
Men ville mest säga att jag verkligen förstår dig!!
Alla är vi otroligt olika, livet går också i perioder. Kanske kommer du alltid tycka att det är härligare att vara ensam hemma än en ute kväll och då är det mer än okej o du är inte tråkig för det! Omg vad är ens att vara tråkig… De som tycker det har bara en föreställning om lycka som inte kan stämma in på både dem själva o andra. Vi borde alla få njuta av livet utan att känna så mycket krav på att vara på ett visst sätt! Du är så himla bra glöm inte bort det vart du än befinner dig i skogen, dansgolvet eller ner bäddad med chips o film. Alla platser. Kram!!
DU ÄR SÅ INTE ENSAM. Du satte ord på mina tankar. Precis sådär känner jag också.
Mvh, en 21-åring som flyttade till Gbg i april och ännu inte ”gått ut” eller varit på ett spännande event än.
Ditt sommarprat och det här inlägget gjorde mig båda så himla glad och lättad. Det är okej att vara tråkig. Till och med coola människor som du är introverta. Wow! Tack för att du öppnar upp dig och pratar om det här. Det hjälper så många så himla mycket. Tack tack tack! <3
Om du är tråkig, älskar jag tråkiga människor.
Att du säger så hjälper mig så mycket, ska du veta. Du är så rolig och inspirerande och jag önskar ofta att jag vågade vara som du! Jag känner mig också onormal ibland. Jag svarar aldrig bra på socialt grupptryck och är som mest avslappnad ensam på en löprunda eller promenad i skogen. Och det handlar nog om att vara introvert. Och det är något biologiskt, det går inte att ändra på. Det går bokstavligen att genom ett par hjärntester ta reda på om en person är extrovert eller introvert. Det är inget fel med att vara det, alla förtjänar att vara lyckliga på sitt sätt. Detta får mig också att känna mig lite mindre ensam om det, och lite mer okej med mig själv. Ett lästips om du orkar (den är ganska lång…) är ”Quiet” av Susan Cain. Den förklarar det mesta!
Jag är precis lika dan, dock 19 ;)
Du är fin och fruktansvärt inspirerande, tack för det! ❤️
Jag kommer inte skriva en roman eller så i denna kommentar. Jag ville bara säga att gör som du vill, gå hem. Jag gör oftast så också. Du ska inte behöva bli kallad tråkig… Jag är ledsen för din skull men dina vänner måste förstå! Eller? Ha det bra bästa bästa Clara <3 Cyberkramar till dig
Jag känner absolut igen mig. Självklart känner du som du känner för att du helt enkelt är introvert, som du säger i ditt sommarprat, men du skriver också att du inte orkar bli igenkänd. Så min fråga lyder: om jag/någon skulle se dig på stan t.ex, kan en komma fram och hälsa? Tycker du att det vore kul eller jobbigt? Har nämligen tänkt lite på att det vore kul att se dig och att jag då skulle vilja säga att jag uppskattar dina roliga videos och feminismen och all klokhet du sprider. Men det är kanske inte alltid så roligt när folk hela tiden kommer fram till en?
Känner igen mig i denna text otroligt mycket. Tack.
och vi gillar när du är självutlämnande och ÄKTA!<3
Jag har just förhandsbäsrällt din bok! Jag längtar jätte jätte jätte mkt tills den kommer i september någon gång❤️ + jag känner också igen mig (som tydligen många andra också gör ⏫) i det du skriver om❤️
PS: varje måndag klockan fyra kollar jag på dina videor & jag ÄLSKAR dom❤️❤️
Åh, alltså Clara! Jag är egentligen väldigt dålig på att kommentera men tänkte att det var dags nu. Lite sent nu kanske, men det sommarprat var verkligen bra! Jag kände att jag kunde relatera mycket till så otroligt mycket och jag kände mig nästan stolt när jag lyssnade på det tillsammans med en kompis som inte hade någon koll på vem du var (hur är det möjligt?) och hur hon verkligen verkade digga dig – skrattade, kommenterade på vissa ställen etc. Dessutom kände hon till typ varenda låt som du spelade (ni verkar ha samma musiksmak) och hon fick liksom ett väldigt gott första intryck.
Men åter till mig: som många andra har skrivit, du är inte ensam! Exakt sådär känner jag så sjuk ofta, att jag inte ”lever ungdomslivet” på det sättet man borde. Jag är 19 och har ex. aldrig varit ”ute”, har aldrig varit full och aldrig full. Det känns som att jag missar en stor del av det som ska göra livet som ungdom så roligt, samtidigt som jag faktiskt inte har någon dragning till det heller. Har sån ångest över detta och det känns ändå bra att jag inte är ensam om detta. Du är bäst! Ibland förstår jag inte hur du har vara så rolig och så härlig samtidigt!
Såg precis dig, älskar dig!!
Jag är också riktigt dålig på att vara ung. Är 21 år, har fast jobb och kommer strax befodras till teamleader, fast förhållande sedan 3 år tillbaka med en kille som pluggar till ingenjör. Får ständigt höra att jag borde festa mer, plugga mer, leva mer, göra saker annorlunda. Jag hatar normen.
Vad jag kände igen mig i det här inlägget! Jag känner mig så pressad till att tex ut och festa just pga tråk-stämpeln och att en ska vara så social hela tiden. Vilket gör att jag känner mig pressad till att vara någon jag inte är.
För det första så vill jag säga att jag känner igen mig i allt du skriver i detta inlägg. Underbart att någon är ärlig och säger precis hur saker är, istället för att låtsas som om allt är guld och gröna skogar.
Tittade precis på ditt inlägg, ”jag hatar girlpower”. Jag säger jätteofta ”nu gick vi”, har aldrig tänkt på att det låter lite dumt. Men dom i min omgivning förstår att då är det lite bråttom ;)
Jag är 19 år och precis likadan. Jag föredrar mysiga hemmakvällar framför att gå ut och festa. Min mamma har flera gånger frågat mig, ”när ska du träffa en trevlig pojke?”. Dessutom är jag bi så det är lite kul… Hon vet inte om det utan det gör endast mina närmsta vänner. Känner dock inget behov av att behöva ”komma ut”. Jag förstår inte var man ens ska behöva göra det.
Du är fin Clara och en fantastisk förebild. Tack! ❤️
Du är grym precis som du är Clara påriktigt att du skriver ärligt betyder så himla mycket. Förundras över att du gång på gång formulerar dig så himla bra om viktiga saker jag behöver läsa oh fyfasen vad lycklig jag är att min kompis visade Jag har inget att ha på mig-videon och jag hittade till din kanal :)
Sån jäkla hög igenkänningsfaktor på detta!! Så sjukt hur ofta jag har blvit kallad ”tråkig” i sådana sammanhang. Bara fatta att jag inte vill? Nåja, tack för att du skrev detta. Känner mig inte så ensam längre. Och nej, det är inget fel på varken dig eller mig!
Du kan ju ju alltid sluta med att skriva ”en” istället för ”jag” eller ”man”. Åtminstone om du vill bli tagen på allvar.
Känner igen mig!! Jag går hos psykolog nu för depression/ ångest / panikångest och den största delen i programmet går ut på att jag ska göra sådant som jag inte vill. (Eller jag ska klura ut när den är ångesten/ depressionen som talar vs när det är jag. Vilken är väldigh svårt) men i det stora hela tror jag att jag också ÄR sådan. Lite introvärt. Samtidigt som jag inte alls är sådan mot familj. Jag vetinte. Känner bara igen mig sjukt mycket och det förväntas endel av en idag. Speciellt som ung. Nu ska en vara ung och galen och köra järnet varje dag….
Jag är precis som du! Kan tycka att det är väldigt kul med planer ibland men allt som oftast gillar jag bäst att bara få vara mig själv, med mig själv. Jag bor mitt ute i ingenstans och jag älskar att bara kunna få vara för mig själv och tänka över saker. Typiskt introvert beteende, men vi är inte alls tråkiga, vi är bara lite mer måna om att ha egentid än andra. Vi behöver tid att ladda batterierna utan andra människor. Ja, vanliga 20-åringar kanske festar varje dag och träffar nya människor hela tiden, men vi tar tid att bearbeta våra upplevelser mer och får därför starkare minnen och bättre perspektiv på saker och ting. Vi är bra som vi är
Gratis! Du är introvert! Fullt normalt men inte fullt accepterat.
Jag såg att inlägget fått typ 70 kommentarer och satte mig och läste igenom alla.Det känns som om någon lägger en lugnande hand på axeln att läsa att det finns så många som känner igen sig. Det är så skönt att läsa att det finns andra (tjejer?) som inte heller ser sig själv som ”tråkig” eller ”utstött” men ändå föredrar att vara hemma- at det liksom är ett eget val. Tack för ett viktigt inlägg clara!
Jag har själv gått igenom några år av ätstörningar och depression, mycket för att jag aldrig lyssnat på mitt egna behov av att vara själv. Ständigt utsatt mig för situationer när min egan vilja tryckts undan och känt mig obekväm. Tillslut pallar inte kroppen sånt. Lyssna på ert hjärta och gör vad som känns rätt.
Känner igen mig. Får ibland dåligt samvete om jag inte vill vara ute och festa hela natten eller supa mig riktigt full med mina kompisar. Känner mig lyckligt lottad som har en pojkvän som är precis likadan som förstår de dagarna då jag bara vill vara och inte göra något speciellt alls. Ingen press, som du säger.
Som någon annan sa tycker jag om folk och jag älskar att umgås med de som är närmast men allra mest trivs jag att vara hemmavid med pojkvän, eller med när jag hälsar på hos familjen då man inte behöver förklara sig och varför man gör som man gör ibland.
Men vet du Clara, du är en himla awesome och stark person cch någon som jag och många andra ser upp till. Glöm inte det.
Kram
Jag är precis likadan, vet inte hur många gånger jag har legat på en kompis soffa och tänkt att fyfan vad skönt det skulle vara att ligga hemma i min egna säng nu eller varför följde jag med hit, vill hellre vara hemma. Jag älskar att vara hemma, att sitta själv när pojkvännen jobbar en helg är underbart!
Jag har inte varit ute på krogen på över 2 år, knappt druckit på lika länge och jag förstår inte hur folk kan tycka det är kul att slänga ut sina pengar på alkohol och inträden på klubbar, komma hem med sus i öronen och vakna upp med en dundrande huvudvärk som förstör hela dagen.
Tack för fint inlägg<33. Känner igen mig så väl och har i hela mitt liv tyckt jag varit konstig pga inte varit den som hängt med kompisar varje dag efter skolan(oftast ingen dag då jag efter skolan ville komma hem och bara njuta av mitt eget sällskap). Tack för att du tar upp detta och får en att känna sig mindre själv i detta!!
Precis så!
Ska spara det här inlägget och läsa det + kommentarer de dagar jag känner mig dålig och tråkig. Tack!
Haha åh va gött att läsa detta! Då vet jag att det finns fler ”tråkiga” 21åringar därute. Sånna som gillar att festa, men går hellre hem än efterfesta ;)
Keep up your good work!
Jag vet inte om det är ”fel” att säga att jag faktiskt blir glad av det här inlägget, för jag kan verkligen relatera. Är bara 17 år men ändå förväntas det att jag ska ut och supa på hemmafester på helgerna. Men eftersom jag är mer lagd åt det motsatta hållet tror jag att många uppfattar mig som extremt tråkig, stel och allmänt osocial – och jag tror att dessa fördomar b.l.a lett till att jag och många människor jag är bekant med inte har lärt känna varandra. Och trots att detta kan stressa mig oerhört, t ex att jag inte orkar hänga med mina kompisar en helg, eller ens ta kontakt, tror jag också att det bara är en norm för hur man som ungdom ska bete sig, som vi har lärt oss är ”normalt”. Är därför så himla glad att jag har vänner som är likadana, ”utstötta och extremt dåliga på att vara unga”, men det är bara så vi är :) Så himla roligt att det finns så många i kommentarsfältet som känner igen sig så att man inte är helt ensam :)
Känner igen mig så himla mycket. Har alltid tyckt det varit jobbigt med stora utekvällar och sånt och känt mig konstig som inte gillat sånt i gymnasiet. Men nu har jag börjat acceptera mer att jag gillar sånt jag gillar! Plus har bra kompisar som gillar samma saker, och det är skönt. :)