Gomorron!
Imorse hade jag en telefonintervju om das kleine nya radioprogram Clara Henry i P3 som börjar sändas om en vecka och en helg. Journalisten frågade hur många program vi ska sända. Jag svarade 50. Hon säger:
– Oj! Du kommer ju vara blekast i landet.
På skämt, såklart. Men ändå ilar ett sting av panik genom kroppen, för jag vet ju att hon har rätt, jag jobbar inomhus hela sommaren och ve den vite som fortfarande har ljus hy i augusti.
Jag har alltid varit blek. Vit-rosa hy, som blir knallröd i solen, som sedan utvecklar fräknar, som sedan blir vit igen. Har masskonsumerat brun utan sol de senaste åren för att ens orka stå ut med alla ”här, jämför din arm med min?” efter att alla andra pressat ohälsosamt många timmar i sträck på balkongen.
Jag vet att jag har svårt för att bli brun. Jag vet att solen gör mer skada än nytta för mitt pigment. Jag vet att jag definitivt är i riskzonen för hudcancer, med alla mina hundratals födelsemärken, och att SPF 50+ bör vara min bästa vän. Men ändå får jag fullkomlig panne av vetskapen att mina soltimmar i sommar är lika med noll. Jag vill också bli brun. En måste ju bli brun.
Varje år försöker jag intala mig att embracea mitt pigment. Det går bättre och bättre. I år tänker jag sitta där i min kvava radiostudio och sända Sveriges bästa radioprogram och tänka ”haha. Det är inte jag som får cancer. Suckers.”
Hälsningar från skuggan.
PS. Följ @cissiwallin på instagram! Hon har postat flera inlägg om ämnet på sistone. Preachar nu henne för att göra saken mindre hetsig.
Feel ya, brukar försöka tänka tvärt om, är jag blekast vinner jag.
Det hände något underligt ikväll. Jag tittade på Håkan. Allt var frid och fröjd och tårarna rann när raketerna flög. Sen satte jag mig på bussen med min mamma och på andra sidan, rygg i rygg med mig satt du, eller din kopia. Hörde det på rösten, du härmade den kvinnliga bussrösten samtidigt som du pratade i telefon. Jag har, sedan din video om hur tjejer sminkar sig, varit helt säker på att du och jag skulle kunna vara superpolare. Fick i alla fall på bussen idén om att skriva en lapp till dig för att inte störa i samtalet men ändå göra dig medveten om att en rödhårig blekfis satt bakom dig och ville bli lite polare. Men mamma kom på att vi nog satt på fel buss och allt sket sig. Jag fick se min polare åka iväg istället. Men om du läser detta så vet du hur nära du var din okända kompis inatt i alla fall.
Alltså är såååå ledsen över att nog göra dig besviken nu meeeeen jag åkte bil från Håkan…. hoppas vi ses någon annan gång! Kram!
Heja Clara! :)
Jag tycker inte om att sola, blir så varm i kroppen. Kan inte ligga still. Dessutom blir jag lätt varm på sommaren :P Men jag kan vara ute i solen, utan att steka sig ^_^
Hej! Lyssnade precis på tampoden om Endometrios! Du är så bra som gör detta! Kan du inte ha ett avsnitt om Vestibulit? Även det en vanlig diagnos som få känner till, eftersom att de flesta tänker att ”sex gör väl helt enkelt ont i bland”. Kanske inte har så mycket med mens i sig att göra, men tänkte nämna det då det gäller samma område. :)
Det spelar ingen roll så länge du får tillräckligt med vitamin D och kalcium ;) Lite sol gör gott!
Jag brukade ha ångest över att jag aldrig blev brun på sommaren. Solade till och med solarium en sommar, vilket visserligen gav lite mer resultat men var för mycket jobb och inte särskilt hälsosamt… Numera försöker jag bara undvika att bli röd och bränd istället så ”brun-nojan” har försvunnit helt. :)
Äsch, skit i samhällets skönhetshets. Det finns viktigare saker än att vara brun i livet ;)
Haha, är exakt likadan! XD Jag blir liksom bara röd hela tiden. Nästan alla andra jag känner håller på med sitt ”Åh jag tror nog att jag ska lägga mig och sola när jag kommer hem”, medans jag tänker tyst för mig själv ”Ja vad roligt för dig då!” Dom borde lägga till en kategori på hudtoner som heter typ ”lik-färgad”, den skulle jag passa utmärkt i XD
Förstår att det känns väldigt jobbigt att vara blek men alltså.. hela inlägget låter så otroligt ignorant. Tänk på alla rasifierade som blir diskriminerade enbart på grund av sin hudfärg. Känns lite väl ”white feminism” att klaga på att man har svårt att bli brun och ha panik över det.
Hoppas att både du och dina läsare förstår vad jag menar med detta. Du verkar vara en vettig person och jag vill bara uppmärksamma dig på hur det låter för någon som inte är svensk.
Klart jag fattar. Men inlägget kan ju inte ens sättas i jämförelse med det som rasifierades utsätts för. Jag har inte tolkningsföreträde och kommer aldrig förstå den diskrimineringen. Klart att det är ett white people problem, men jag menar såklart inte att det på något sätt är jobbigt eller underprivilegierat att vara blek. Inte heller mening att klaga, men det finns en sjuk solhets och vill ju hellre uppmuntra folk med lika dåligt pigment som jag att palla banga hetsen. På samma sätt som jag vill kunna skriva om att det suger med benhinneinflammation utan att mena att jag hellre är rullstolsbunden (gud vad dåligt exempel haha). Tack för kommentaren iaf! Kram!
Du får väl säga att du varit och solat i Blekinge :-)
Grattis till jobbet, jag ska ta och lyssna på dig :-)
Ha de så bra nu och var rädd om dig
Har också cirka 0 pigment och 1 000 solfläckar (födelemärken, pigmentansamling whatever) och brukade tycka att det var jättejobbigt. Sedan fick mamma cancer och då insåg jag vad som var jobbigt på rikigt (obs hon mår bra nu). Lite synd att man ska behöva få ett sådant wake-up-call dock