Den elektroniska festivalen Dans Dakar, på Riddarholmen i Stockholm, går av stapeln i helgen. Till den lilla ön mitt i stan kommer stjärnor som Kygo, Die Antwoord, Basement Jaxx och Skrillex (!), samt ett antal yngre förmågor.

Vi pratade med arrangören, Karl Törnros, om Herman Lindqvist, Way Out West-krocken och jämställdhet i festivalbranschen.

Häromveckan släppte ni en inför-film med den reaktionära, med jämna mellanrum för rasism anklagade historikern Herman Lindqvist i huvudrollen. Hur kom ni på att ni ville ha just honom som anti-poster boy?
– Han valdes av just anledningen du nämner att han symboliserar det konservativa, direkt i antites till Dans Dakar. Vi är lite hooked på antihjältar och kontraster.

Vilken akt ser du personligen mest fram emot att se?
– Svårt att säga. Otroligt mycket unikt som kommer stå på scenerna. Die Antwoord första spelning i Stockholm kommer säkerligen bli närmast absurd att döma av vad vi sett och hört från tidigare spelningar. Sedan har vi ju sverigepremiär för Skrillex Spaceship-produktion som är en helt vansinnig show, och kul att få ta tillbaka Basement Jaxx sedan jag hade dom på Gustav Adolfs torg.

– Men jag arrangerade dock en kaosig hemligt spelning med Carl Craig i Sthlm för många år sedan och hans set är alltid så vansinnigt grymma, så honom har jag en liten speciell kärlek till. Och jag har aldrig sett tINI live – som ska vara helt magisk!

Varför valde ni just Riddarholmen som skådeplats?
– Dom renoverar universitetsbiblioteket vid det tidigare området och när vi vuxit ur platsen lite ville vi tänka nytt. I samband med det kom denna idén upp som en möjlighet. Att köra en open air-klubb på en egen ö mitt i Stockholm var oss fullkomligt oemotståndligt att testa!

Det är modigt att lägga festivalen samtidigt som Way Out West i Göteborg. Varför gör ni det?
– Haha, vi känner inte att det är modigt. Men vi hade beslutat att byta period till augusti och några av våra mest prioriterade akter kunde endast den helgen. Vi kände att Dans Dakar inte skulle konkurrera märkbart med Way Out West och tog beslutet att detta var den bästa lösningen.

Är ni inte rädda för att era målgrupper i ganska stor mån överlappar varandra? Och med ”era målgrupper” menar jag stockholmare.
– Nej, vi gjorde bedömningen att det är relativt liten överlappning. Dans Dakar bokar yngre och mer klubb-relaterade akter medan Way Out West är mer rock- och pop-relaterat för en äldre publik. Publik som gillar Queens of the Stone Age och Motörhead tror vi inte är typiska fans till Kygo, tINI, Die Antwoord eller Basement Jaxx.

Ni har varit duktiga på att boka jämställt, duktigare än många andra festivaler. Varför tror du att det är så svårt för arrangörer att förstå att ”Men vi bokar bara sådant vi gillar!” inte är ett övertygande argument?
– Tack! Representationen är fortfarande dåligt balanserad även bland utövare inom våra musiksegment, så det krävs genusmedvetet arbete givetvis. Jag inbillar mig att de flesta festivaler medverkar mer till förändring än många andra kultursfärer. Mycket tack vare bevakningen som gjorts av er i media. Men vissa kanske inte är medvetna om hur grundmurade problemen är kring patriarkala normer vid alla våra vardagsbeslut. Precis som inom de flesta branscher egentligen. 

Hur ser nu- och framtiden ut för dansmusikevenemang i övrigt, om ni bortser från er egen festival?
– På Monstera medverkar vi till ett par hundra dansmusikrelaterade evenemang per år och upplever det som att utbudet ökar markant. I synnerhet i övriga Europa. Därmed ställer publiken också högre krav på allt vad det innebär runt ett musikevenemang och jämför med utländska festivalers utbud. I den hårdnande konkurrensen blir artisterna också fortfarande dyrare i förhållande till storlek. 

– Vill svensk publik fortsätta se festivaler utvecklas på hemmaplan kommer myndigheter måsta se till den globala situation som råder. Även för live-musikbranschen och medverka till att göra Sverige mer konkurrenskraftigt som en del av turistnäringen. Men jag antar vi som arrangörer även måste uppvakta beslutsfattare mer frekvent.

Dans Dakar händer 8-9 augusti, på Riddarholmen i Stockholm.