Minst 2 olika personer har bett mig tipsa om skräck, vilket måste anses som en allmän önskan. Och jag tar allmänna önskningar på allvar, det ska ni veta. Då skräck finns i så många olika genrer; massmördare, vålnader, zombies, besatthet, etc mm osv, you name it, har jag för att smalna ner det valt att fokusera på den skräck som ger mig mest rysning – Creepy children.  Nedan har ni 10 böcker som alla innehåller läskiga barn värda att bli rädda för:

The Exorcist – William Peter Blatty, 1971

Ni känner väl till filmen!? Tror inte jag behöver gå in så djupt på handlingen; boken handlar om tolvåriga Regan MacNeil som blir brutalt besatt av en demon, och prästen som försöker utföra exorcisten. Denna bok har skrämt många många människor.

The Bad seed – William March, 1954

8 åriga Rhoda ser ut och beter sig som en väluppfostrad flicka. Men när flera olyckliga dödsfall sker i närheten av Rhoda börjar hennes mamma undra om hon verkligen är så oskyldig som hon verkar, även hennes skolkamrater och lärare börjar anmärka på att hon är så känslokall och drar sig undan från henne..

We have always lived in the castle – Shirley Jackson, 1962

(Jag tror inte jag kan beskriva hur disturbed den här är i så få ord när jag ska tipsa om så många andra.. Så läs den. Gör det. Du ångrar dig inte.)

Merricat, Constance och Julian lever ensamma sedan resten av familjen dog av en märklig förgiftning. De försöker att undvika staden som hotar dem och anklagar dem för dödsfallen. De har sin egna lilla bubbla i fred och lever lyckliga i ensamhet tills deras kusin Charles kommer för att hälsa på. Merricat tycker att han inkräktar på deras lyckliga liv och tycker att han kanske inte är så vänlig som han verkar vara. Hon börjar göra allt i sin makt för att han ska lämna henne och hennes familj ifred…

The replacement – Brenna Yovanoff , 2010

Mackie Doyle är en ersättare. Han blev utbytt med en nyfödd baby för 16 år sedan och har sedan dess försökt leva ett vanligt liv. Det ingen vet är att han egentligen kommer från en annan värld, en värld av mörka demoner och levande döda, en värld han mer och mer börjar dras till..

Mama – Robin Morris, 2012

Under en roadtrip börjar familjen Conover upptäcka att de är förföljda. Vart de än går så följer en annan märklig familj efter. Det är en stor mamma som verkar ha övernaturlig styrka och med sig har hon två extremt skrämmande barn. Conovers vet inte vad de har gjort, men mamman och hennes barn är ute efter dem och de verkar inte kunna komma undan..

The turn of the screw – Henry James, 1898

En klassiker. En kvinna tar sitt första jobb som guvernant åt två ensamma creepy barn på en stor öde herrgård, Miles och Flora. De är vackra, de är tysta, de är märkliga. Guvernanten börjar till sin förskräckelse se två skepnader röra sig runt den stora herrgården, skepnader som inte är av denna värld. Dag för dag märker hon att de vågar sig närmare och närmare de levande. Hon börjar förstå att de är ute efter barnen, men märkligt nog är inte barnen rädda – för de är ute efter skepnaderna också..

The omen – David Seltzer 1976. Det här är ingen originalbok som filmen The Omen baserades på, utan David Seltzer gjordes en bokversion av manus några veckor innan filmen. Har du inte sett filmen? Läs boken. En skrämmande historia om antichrist som kommer till jorden i skepnad av en ung pojke. VAD kan vara mer läskigt än det?!

Audrey Rose – Frank De Felitta, 1975

Ivy är en ung flicka som lider av mardrömmar så hemska att hon bankar på rutorna och skriker. En natt när detta händer kommer en man vid namn Elliot Hoover över och börjar berätta en historia så galen att den verkar sann. Hans dotter Audrey Rose dog i en våldsam krasch och ska ha reinkarnerats i en annan flickas kropp född exakt den sekund som hon dog. Eftersom hon aldrig fick uppleva något ”efter döden” är hon fast i en hemsk mardröm. Han är säker på att deras dotter är reinkarnationen av Audrey Rose och familjen börjar tro honom när han är den enda som kan lugna Ivy….genom att kalla henne ”Audrey Rose”..

The other – Thomas Tryon, 1971

En riktig ”evil twinbrother” historia.

Boken utspelar sig en sommar under 1930 talet och handlar om Holland och Niles, två 13åriga tvillingbröder som inte kunde vara mer olika. Deras far har nyligen dött och mamman är så uppe i sitt eget sörjande att hon denna sommar lämnar dem vind för våg. De har först roligt ihop och gör en del hyss mot folk, men Holland börjar bete sig mer och mer märkligt och hans hyss går överstyr..

Carrie – Stephen King, 1974. Vad vore en skräcklista utan Stephen King?! Det här var Stephen Kings debutroman. Han skrev andra innan den här men de blev refuserade och har blivit utgivna först i efterhand.

Carrie White är mobbad, lever med en fanatiskt religiös mor och har det allmänt svårt. Det blir inte lättare av att hon har en övernaturlig förmåga, förmågan att flytta saker när hon blir arg, som hon vägrar kännas vid, hon vill inte vara ett freak. Trots att hon är mobbad blir hon bjuden på skolbalen och övertalad att gå. Det hon inte vet är att det hela är ett dåligt prank av de coola på skolan. När de skämmer ut henne på skolbalen inför alla kan inte Carrie kontrollera sina krafter längre.

Igår var jag med om något väldigt spännande; UPS kontaktade mig för att de försökt lämna ett paket med böcker från ett bokförlag i USA till min gamla adress som jag flyttade ifrån för 11 månader sen.

Jag var nära på att be dem skicka tillbaka paket för 1. Jag har aldrig beställt böcker från USA. 2 Jag tyckte det var underligt att den som skickade inte hade min nuvarande adress. 3. ???? vad är detta??

Jag hörde av mig till vänner och undrade vad tusan det kunde tänkas vara. Varför skulle just BÖCKER, som är min största passion, skickas till mig från USA? Jag känner ingen där. Vill nån att jag ska recensera något? Vet någon i USA om att jag bloggar om litteratur? Är det knark? Är det en bomb? Spänningen var olidlig och jag kunde knappt sova eftersom jag skulle få paketet skickat till jobbet idag istället. 

Så idag kom det mystiska paketet med böcker.

Awkwardfamilyphotos  skickade mig saker eftersom min awkward babybild kommit med i deras två olika kalendrar för 2016. Skickade in bilden i början av 2014 och hade totalt glömt bort detta.  Ingen i USA vet om att jag bloggar om litteratur och jag har ingen hemlig beundrare som vet min passion för litteratur, jag är däremot nu en awkward kalenderflicka. 

Det var nog det roligaste mystiska paket jag någonsin fått.  Och bättre än ett paket med böcker!

Ni ser ju hur glad jag är

Välkommen tillbaka får jag väl säga till mig själv. Tog en liten semester där jag på riktigt inte ens öppnande en bok. Skäms nästan. Jag hade höga förhoppningar om mig själv först, lånade hem 3 böcker som jag hade tänkt läsa under ledigheten. Men idag fick de åka tillbaka in i återlämningsinkastet på jobbet, utan att ens ha blivit förflyttade från byrån i hallen där jag la dem för 2,5 vecka sedan. Lathet kom i vägen. 

Även fast sommarvärmen började komma först nu så tänker jag att sommaren är över, jag sitter och planerar höstens program på biblioteket och läser på om höstens utgivningar och har på mig höstkläder fast det blir alldeles för varmt.

En utgivning som sticker ut lite mer än de andra men som jag tror många ser fram emot ”i höst”, dvs den 27 augusti 2015, är Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, den fjärde boken i Millenniumserien. De andra böckerna har ni säkert hört talas om; Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes. Boken har skapat en hel del rubriker då det är en fristående fortsättning på en väldigt framgångsrik triologi av den bortgångne Stieg Larsson. Larssons sambo Eva Gabrielsson har varit starkt emot hela projektet med en fristående fortsättning och pratat ut i media om att det handlar om ett förlag som vill ha mer pengar och därför mjölkar en succé. Förlaget har svarat på kritiken med att ”tiden var mogen”, Steig Larssons egen ambition var 8 böcker i Millenniumserien och att samarbetet med rättighetsinnehavarna (Larssons pappa och bror) varit väldigt bra. Därför ser de inget fel i detta. 

Hela Millenniumsoppan är ju en story som förtjänar en egen bok. Vi har Eva Gabrielsson som var ihop med Stieg i över 30 år, men då de bara var sambor och testamente saknades fick hon inget arv, istället blev det hans pappa och bror som ärvde pengar och rättigheterna till verken. Den arvstvisten har det stått mycket om i tidningarna. Sen sägs det finnas en nästan färdig fjärde bok på en hårddisk som Gabrielsson har men som hon vägrar ge ut om hon inte får alla rättigheter. Knivigt läge! Men det hindrade ju ingen att ge ut en fjärde bok ändå, de fick ju bara någon annan att skriva den. Så då kan man väl säga att de löste den tvisten på ett ganska smidigt sätt. Eva har också skrivit en bok där hon bland annat tar upp bråken som heter, Millennium, Stieg och jag. Den kritiserades starkt av Larssons bror som skrev en text ”här är lögnerna i Evas bok”.  Ni hör ju, denna soppa förtjänar att studeras och bli en spännande thriller. Kanske ligga till grund för den femte boken i serien?

Detta påminner mig om tvisten jag skrev om i samband med Harper Lee-utgivningen i juli – att det är advokaten och förlaget som vill tjäna pengar och att författaren utnyttjas. Den storyn har ju inte tagit slut än, advokaten har ju nu nämnt att hon har hittat ännu ett manuskript undangömt i ett kassaskåp som kan bli en ny bok! När ska detta sluta?

Kan man inte bara låta saker vara ibland? Jag ser framför mig skräckscenarior 10 år efter, låt oss säga J.K Rowlings bortgång, att helt plötsligt finns det 50 nya Harry Potter böcker som legat ”gömda” och fristående fortsättningar skrivs för att ”tiden är mogen” och inget vet någon hejd på eländet. The horror, får rysningar av tanken. 

På Stockholms Stadsbibliotek har vi under året haft temat Litteratur X där vi har pratat om rasism i litteraturen, då och nu. På tre bibliotek runtom i Stockholm (Kista, PUNKTmedis och Stadsbiblioteket) har det varit olika program och föreläsningar som tagit upp och diskuterat ämnet. Vi har bjudit in författare, debattörer etc. I höst fortsätter vi med fler program, alltid gratis. Välkomna att lyssna och ställa frågor.

Det här är något som har behövts och efterfrågats. Vi har haft det omtalade Tintin-gate, frågorna kring Lilla Hjärtat etc. Frågan har varit hur man egentligen ska förhålla sig till rasism i litteratur? Censurera helt? Ifrågasätta? Sätta det i sammanhang? Allt tillsammans?

Under året har vi bibliotekarier fått delta i föreläsningar som har tagit upp det här, och det har fått mig att läsa litteratur på ett annorlunda sätt. Jag lärde mig mycket av en föreläsning där det pratades om att man ska tänka källkritiskt och försöka se om det som skrivs bara är en avspegling av samtiden. Använder man n-ordet i gamla klassiker för att beskriva någon eftersom det var så man pratade, eller är den som beskrivs också framställd på ett rasistiskt stereotypiskt sätt? Ger de personen liv och mening eller har de den bara som en stereotypisk bikaraktär? Vissa böcker – äldre och nya – tar upp ämnet rasism för att påvisa hur jävla fel det är, medan vissa böcker kanske blir rasistiska för att de har en person med som en negativ stereotyp.

Bara senast när jag läste den hyllade, roliga, kultklassikern Dumskallarnas sammansvärjning av Pulitzer-vinnaren John Kennedy Toole från 1980 kom jag på mig själv med att känna mig obekväm inför vissa stycken då boken tar upp en del rasism. Boken skrevs 12 år innan den gavs ut, alltså ca 1968, men då John tog sitt liv 1969 var det hans mamma som såg till att den gavs ut postumt, utan redigering. Det är en jätterolig bok, på riktigt. Huvudkaraktären Ignatius J. Reilly och hans mamma påminner om SVT’s Morran och Tobias fast på ett smart sätt… Vet inte hur jag ska förklara detta verk. Den är obeskrivbar. Jag har skrattat högt rakt ut flera gånger när jag läst den. Men den utspelar sig i New Orleans under tidigt 1960 tal, och om vi bortser från den ehm… ”klockrena” komiken, så får vi också lära oss att svarta var underbetalda och utnyttjade och man kunde bli inlåst i finkan för ”lösdriveri” om man inte hade jobb, vilket gjorde att de tog underbetalda jobb. 

Jag har funderat och jag tänker att handlingen avspeglar den rasism som fanns i samhället då, både mot svarta och mot homosexuella, den är inte rasistisk i sig. Persornerna har karaktärer, de är personer med karaktär och har framstående roller. De själva pratar om rasismen mot dem, ”ja nu kommer du väl tro att jag ska våldta dig bara för att jag är svart!” etc. Rasismen är inte riktad mot dem av författaren, den bara finns med som en småsak i handlingen för att den fanns i den tiden, den visar sig inte egentligen i elak handling eller framställning. Ingen är bättre eller sämre än någon annan i denna bok, i själva verket är typ alla ett gäng galna excentriska idioter och resultatet är enastående humoristiskt. 

Men det är min åsikt efter mina analyser, någon annan som läser den kanske ser annorlunda på saken. Litteratur är så extremt olika för alla, det kan vara igenkännande och väcka minnen, det kan ge nya insikter, det kan vara rent nöje eller något som griper tag i ditt innersta. Jag har hållt i bokcirklar och jag kan säga att åsikterna delade sig kring varenda verk vi arbetade med, till och med The Great Gatsby som ska vara ett storartat klassisk verk (det tyckte inte alla). 

Men årets fokus på rasism i litteraturen, och de debatter i media om vilka ord som används, det har fått mig att läsa litteratur med helt andra ögon. Jag kan avnjuta en ”god bok” men jag tänker alltid på hur kvinnor framställs, jag tänker på stereotyper, jag tänker på om det ens är relevant för handlingen när någon framställs negativt eller om författaren på riktigt hade kunnat skippa vissa stycken och ändå fått fram en bra bok. Jag använder mig av källkritik och ögon från dagens samhälle. Men det är svårt med litteratur.

Hur tänker ni när ni läser äldre (och en del nya) böcker som innehåller rasism?

(Ett litet sidospår: jag googlade på boken och såg att en gammal redaktör på Nöjesguiden skrev om Dumskallarnas sammansvärjning 2012!) 

För inte så längesedan kom det ut ännu en bok i 50 shades of Grey serien, denna gång heter boken Grey och vi får läsa om allt från Christians synvinkel. Säga vad man vill om det, jag har inte läst den, men efter att ha fått frågan om den flera gånger på biblioteket så ploppade det upp ett minne. 

Det var en undersökning som gjordes på några av de mest utlånade titlarna för några år sedan. 2013 så gjorde en proffessor från Belgien en studie på de mest populära böckerna från ett bibliotek i Antwerpen. Bland annat 50 shades of Grey. Han gjorde olika tester för att se om de bar spår av någon baktierie och resultatet visade detta:

Nästan alla böckerna hade spår av kokain och 50 shades of Grey bar även spår av herpesviruset. Nu var ju det här i Antwerpen men jag undrar om man inte skulle få något liknande resultat på andra stora biblioteks böcker. En ny populär bok har oftast en lånetid på 2 veckor vilket ger iallafall 26 lån per år om personerna lämnar tillbaka i tid. Det är ändå rätt många som då har haft denna boken innan dig om du lånar den efter 1 år. Sen om det är en bok där 400 sidor innehåller ganska heta sexscener, ja då vill man kanske inte ens tänka på vad personerna innan en gjort när de haft boken. 

Men där i Antwerpen, man undrar ju om det var samma person som lånade alla och var en storläsare som tog mycket kokain, eller är det helt enkelt en populär drog bland det bibliotekes besökare? 

Så, en fråga, torkar ni av böckerna ni lånar hem??