Backstagefoto skamlöst snott av Isabelle Minou för Rodeo. Nedanstående bilder är från style.com.

Ni trodde att jag hade tvingats i landsflykt efter alla känslor mitt förra inlägg rörde upp, men icke. Jag har överlevt spott och spe i Facebook-gruppen där jag sedermera blev uthängd som både humorinkapabel, antifeminist och dålig researcher. Och nu har jag återkommit för att rapportera från gårdagens Cheap Monday A/W15-visning i Kungsträdgården.

En sak jag verkligen beundrar Cheap Monday för är deras förmåga att få en visning på Stockholms vintermodevecka att kännas mysig. Mycket kan man säga om det svenska modeundret, men att det skulle vara härlig stämning på visningarna är tyvärr inte en av dem. Därför älskade jag Cheap Mondays S/S15-visning, den som var på Forsgrénska badet och slutade med att alla modeller hoppade i poolen. Och därför älskade jag denna, som skedde utomhus och verkligen förde tankarna till Hunger Games (fast jag vet att det ska vara Flugornas herre), förutom att den fick mig att le och skratta och klappa händerna som en regelrätt galning.

Hur rörande citat från boken (som jag i övrigt hatade) använde de sig av, förresten! We did everything adults would do (What went wrong?)

Jag undrar en sak. Hur kommer det sig att Cheap Monday fortfarande, i så hög utsträckning, hedrar emokulturen? Alltså, jag älskar det på något plan, även om en viss dragning åt det hållet i mina tidiga tonår har gjort mig allergisk mot många av dess estetiska uttryck. Men det är lustigt, eftersom det knappt finns några emos kvar. I vilket fall: älskar sammetsskorna, det helrutiga, och mjukisstället. Tycker inte ens att korsettsnörningen stör, och då hyser jag av tidigare nämnda skäl grova aversioner mot dekorativ korsettsnörning.

När de första tjejerna kom ut och jag såg all sammet… Religiös upplevelse! Jag och min vän/kollega Emilie delar en bordering on sinnessjuk fäbless för svart, krossad sammet, och brukar skämmas/skratta när vi kommer till jobbet i likadana byxor/hängselbyxor/jackor/tröjor, så hon var den första jag tänkte på. Så fantastiskt! Kan icke vänta till i höst med att få äga samtliga plagg som den tredje outfiten består av.

Så mäktiga tjejer, Katniss Everdeen-style. Jag vill att ni ska veta att musiken (av Erik Haal, såklart) var så jävla bra, det var så oväntat mäktigt med elden, och kläderna gjorde sig så perfekt ihop med det sotiga sminket och tjejernas ascoola flätor. Äe, Cheap Monday, ska ni fortsätta göra såhär bra visningar? Kan ju lika gärna ge upp på ”kritiskt tänkande”.

Må av diverse anledningar (som inte har att göra med ovan nämnda Facebook-grupp) vara ovanligt gråtmild these days, men något med den här visningen rörde upp så starka känslor inom mig. Emokänslor! Bästa sortens känslor.

Kära nån, jag har hittat den märkligaste Facebook-gruppen i historien av märkliga Facebook-grupper. (Och detta bara timmar efter att min bästis föreslog att jag skulle byta namn på bloggen till ”En fitta mitt i livet”!) Den heter ”Fittorna mitt ibland oss”, gillas av skamligt många av mina vänner (det säger mer om mig än vad jag vill ge sken av, va?) och består av bilder som folk postar på saker som liknar vaginor. Jag vet inte riktigt vad det är som har gått för långt här, men något är det.

Och ja, jag ska bjuda på några smakprov. Men först två odödliga utdrag ur gruppens regler!

”Du ska inte kommentera ‘mmmmm’ eller ‘smaskens’ under bilderna här.”

”Bilder på döda djur, det vissa kallar mat, ska postas som kommentar under post där det framgår att det är bild på dött djur i kommentarsfältet. Även bilder på vegetarisk och vegansk mat som liknar kött mycket ska helst ligga i kommentarsfält. Detta för att admins kan ha svårt att avgöra vad som är vad!”

… ”Det vissa kallar mat”! Glad att man inte är vegan längre. Och en kommentar på reglerna, när vi ändå är igång:

”Så fint att återta tolkning av begreppet fitta. som många gånger har blivit skändat och smutskastat, för att inte tala om svastikan…hhuuu…”

Vad läste jag just? Vi lämnar det och går raskt vidare till de faktiska bilderna på ”fittorna mitt ibland oss”.

Redan från allra första början anar jag vad jag har gett mig in på. Ett hål, hur det än ser ut = en fitta! I dessa galna, galna människors fantasi. Jag fortsätter scrolla.

Typiskt exempel ur gruppen. En bild på något som absolut inte ser ut som en fitta, sen en kommentar till bilden enligt formeln ”vad det faktiskt är + ordet fitta”, och sen: skämtsamma kommentarer kring det som absolut inte ser ut som en fitta! Av typen ”Har den herpes ?”.

Haha, denna: en berättelse i två delar, berättad med sex minuters mellanrum! ”Inverterad lödderfitta”, skulle kunna vara en genial parodi på en viss typ av twitterfeministers namn, visst?

I’m telling you, jag är livrädd för dessa människors hjärnor. ”Elfitta”!

Har ingen kommentar till denna, ville bara dela med mig. Oklart, dock, om det inte ändå bryter mot reglerna om ”det vissa kallar mat”?

Här måste jag ställa en fråga. Jag förstår ändå att vissa människor kan uppskatta den här typen av ”det ser ut som en fitta”-humor, men: DET HÄR ÄR JU INGEN FITTA! BARA EN VANLIG ÄCKLIG FJÄRIL!

1. Smaskens. 2. Två fittor för 25,00 Kr är för billigt, tycker jag.

Här någonstans i printscreenandet fick jag fullständig spader. Att skända New Life-singeln såhär? Inte genom att påpeka det ganska uppenbara i själva bilden, alltså. Men ”Fittorna mitt ibland oss” är ingen plats för mitt Depeche.

Okej, jag är klar. Ska nog stänga av internet för en ganska lång tid framöver nu.

/En fitta mitt ibland er

1. Tre skönhetsprodukter som (på riktigt!) passar alla
Vår skönhetsbevakning fortsätter att glänsa! Denna vecka tack vare Annahita Yazdis perfekta text om produkter som borde vara holy grails för samtliga. Är numera i gigantiskt behov av By Terry-pudret eftersom jag har lika gigantiska problem med att folk ständigt ropar glåpord efter mig på stan för att jag har så uppenbart knastertorr, hårdpudrad hy. Startar en insamling här och nu!

”The devil is, som vi alla vet, in the details.”

2. Litteraturenkäten: Martina Montelius
Som alla som har varit i närheten av mig i längre än, säg, femton sekunder, vet är jag praktiskt taget besatt av Martina. Jag lyssnar slaviskt på Lunch med Montelius och drömmer om att få vara både hennes och Gunilla Brodrejs bisittare i samtal om diverse åldrade kulturmän de är kära i, böcker och anekdoter om livet på Teater Brunnsgatan Fyra. Därför så glad att hon fick göra vår litteraturredaktör Elis Burraus egna litteraturenkät! Sneak peek på ett geni:

”Tankar kring författarens offentliga roll: 
Den är ett nödvändigt ont. Men ibland finns det smågodis utanför tv-studion. Det är ett plus.”

3. ”Vi måste prata om den afroeuropeiska identiteten”
Valerie Kyeyune Backström briljerar precis som vanligt med sin klokhet och sina insikter om världen i allmänhet och ett Europa i efterdyningarna av en katastrof i synnerhet. Hur tacksam är man att man får ta del av denna människas hjärna varje vecka, huh?

”Som att det i Frankrike inte finns lika tydliga strukturer om vem som har ordet, vem som får äga sin egen beskrivning, vem som får tala och vilka som blir omtalade, om ens det.”

4. ELLE-galans vinnare: Kenza Zouiten, Borås Textilhögskola, och Malin Buska
Tidigare nämnda stjärnpraktikant Daisy var på ELLE-galans pressfrukost och intervjuade några av de som vann pris. Blev särskilt förtjust i Malin Buska som vann Årets bäst klädda kvinna, äkta sweetie med så pass god smak! Bara detta sanna:

”Jag tycker om modeskapare som försöker förstå sig på kroppen.”

5. Lana Del Rey – Wait For Life
För en person som jag, som börjar gråta så fort Lana Del Rey gör något nytt (Töntigt! Antagligen problematiskt! Någon gång ska jag släppa henne!), var ju detta tacksamt för tårkanalerna. Svante skrev som vanligt mycket fint om vad som egentligen är en singel från producenten Emile Haynie, men som jag ivrigt kommer fortsätta låtsas är ett smakprov från hennes egna kommande skiva. Never not utrustad med min Ultraviolence-tygpåse, vet inte om jag ska skämmas eller icke över detta faktum.

P.S. Sen var det ju veckan av både wrapsemlan och det så kallade #annabookgate, men det lämnar vi därhän, va?

*faller i gråt av att se Lea Michele gråta*

Ah, det bästa med att ha en blogg: att fylla i listor!

Vad har du på dig?
En väldigt, väldigt mjuk Rag & Bone-tröja som jag köpte på NK-rean, samt ett par sammetsbyxor från Monki som jag i princip har haft på mig sen dagen jag köpte dem. Jag ångrar att jag köpte dem. Jag kommer aldrig kunna bära några andra byxor.

Hur mår du?
Tack bra, förutom att jag håller på att bli riktigt jävla förkyld. La mina sista pengar på diverse förkylningsmotverkare på Apoteket, men så länge har jag bara blivit ofattbart kissnödig av all brus-Echinacea.

Vad önskar du just nu?
Ni vet, när man är sjuk önskar man sig bara en sak… Skoja. Önskar mig att en skribent jag vill ha ska säga ja, ett inte oansenligt gäng parfymer, mer tid, att någon ska laga middag åt mig, att inte alla mina krukväxter ska dö så plågsamma dödar, att alla människor var lika smarta som Valerie.

Vad har du ätit idag?
En croissant och en rödbetsjuice (de tar ut varandra, va?), indiskt till lunch, så många halstabletter att jag börjar frukta utlovade laxerande verkan.

Vad ska du göra imorgon?
En asläskig grej! Och sen dricka vin för att jag var så duktig och gjorde den asläskiga grejen.

Vem saknar du?
Min kille! Som jag träffade senast för några timmar sen. Värdelöst att man inte får typ tre månaders ledigt från omvärlden när man är nykär.

Senaste köp?
Ovan nämnda Apoteket-ruinering. 

Vad skrattade du senast åt?
Att Pelle hade riktigt jävla konstig dubstep i sin spellista och spelade den högt på kontoret.

Vad grät du senast åt?
Grät av skräck och äckel när jag såg Antichrist häromdagen, räknas det?

Vem sov du senast med?
Killy.

Senast sedda film?
Spring Breakers! Fy vad fin den var, hörni, även om den kanske inte var så bra. Men är för svag för så sanna skildringar av tjejers vänskap.

Vilken svordom använder du mest?
”Fy fan i helvete”, ”vad i hela helvete”, ”satan”. Riktigt djävulsdyrkarmode.

Vem var den senaste som ringde dig?
Min kära sambo Emma Veronica. Hon ringde upp för att jag hade ringt fel. Riktigt sorgligt samtal.

Senaste tre inkomna sms?
Förlåt, släktingar och gamla lärare som jag vet läser detta, men det är så pass barnförbjudet.

Vad stod det i ditt senaste skickade sms?
Vägrar säga!!!

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Älskade gymnasiet eftersom jag i princip bara läste språk. Alltså: svenska, engelska, tyska, ryska, antik grekiska. Och filosofi, älskade filosofi, det var inte alls sån gymnasiefilosofstämning.

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Jag blir aldrig jämförd med kändisar! Kan inte någon säga att jag är lik någon? Snälla, det kan bara inte vara så att den enda jag ska få identifiera mig med är alien-emojin.

En person du tycker är snygg?
Kyle Maclachlan. Vet inte varför, men har tänkt ovanligt mycket på honom på sista tiden. Han är så dumsnygg, äkta bra utseende.

Vilket språk hade du velat lära dig?
Försöker lära mig franska med appen Duolingo nu! Det går sådär. Men måste vara svinbra i mars för då ska jag åka till Paris!

Din favoritkaraktär ur en serie?
Allra mest, av alla karaktärer i hela världen, Rachel Berry i Glee. Blev tårögd bara av att tänka på henne nu. Har aldrig, förut eller senare, identifierat mig så mycket med en fiktiv person. Förutom alien-emojin.

Lovar att inte bara blogga med hjälp av listor framöver. Men det är så satans roligt.

Som skamlös, överbeskyddande baby mama åt nöjesguiden.se känner jag att det är min plikt att göra detta. Alltså, från och med nu och varje vecka fram över i evig tid: här är (ett urval av) mina favorittexter av de vi publicerade under veckan!

1. Vår nya skönhetsbevakning
Veckans roligaste! Har längtat så länge efter att få publicera/läsa genitankar om skönhet, och äntligen är det dags – från och med denna vecka skriver Kristin, Valerie och Annahita om hår, smink, naglar, parfym och hudvård för oss. Ur Valeries första text, en introduktion till afrohår:

”En Monet är en Monet, en Picasso en Picasso. De är helt olika, men det de har gemensamt är att de är värda miljoner.”

P.S. Valerie skrev också om varför svarta kvinnor aldrig syns på vita duken i veckan, fulländad läsning även det.

2. 6 irriterande saker som bara vita antirasister gör
Vår strålande praktikant Daisy skrev en text om vit antirasism och hur trångsynt den ofta är. Vad som hände sen kommer under inga omständigheter att få er att tappa hakan, eftersom det var den vanliga kommentarsstormen av ”det är du som är den riktiga rasisten” och ”ni borde byta namn till Missnöjesguiden *smug face*”. Little do they know vad missnojesguiden.se pekar om till!

”Jag har sett modevisningarna med en plats reserverad för en svart tjej, paneldebatterna, tidningsredaktionerna, till och med vänskapskretsarna. Även om få använder ‘vännen från Afrika’ idag finns tänket kvar.”

3. Danstillståndets uppgång och fall
Eviga stjärnan Sanna Samuelsson tog sig an en lag without a cause, nämligen den som (inte) tillämpas när folk börjar röra sig till musik utan att ha frågat om lov. Dessutom skrev hon om varför det inte forskas på p-pillers humörpåverkan.

”Musik är kultur, även om det är dansmusik.” 

4. Varför pratar ingen med flyktingbarnen på Biskops Arnö?
Efter den där texten Expressen publicerade i veckan, den som beskrev fem ensamkommande flyktingbarn som bärare av ett ”inre våld”, skrev Sara Homand mycket pedagogiskt om den vita skräcken för svarta ”män” (läs: pojkar).

”Hälsar ingen på barnen? Hälsa på barnen. Vet ingen deras namn? Fråga vad de heter.”

5. 4 tv-serier som, efter Twin Peaks-beskedet, måste komma tillbaka
Som stort fan av känslan ”skräckblandad förtjusning” är jag ganska glad över den stundande Twin Peaks-återkomsten. Men långt gladare skulle jag bli om det blev offentligt att X-Files var på väg tillbaka, med åldrade versioner av Fox Mulder (mitt livs kärlek!) och Dana Scully (mitt livs andra kärlek!) som självklara huvudpersoner. Svante längtar också.

”Potentiell handling: Krycek återvänder ännu en gång — nu som ett trollkonto redo att fälla Mulders framgångsrika foliehattstwitter med hashtagen #SpookyGate.”

P.S. Så pass intresserad av att se en ny Mulder/Krycek-romans spira. Never not slash-sugen!

Ser fram emot kommande vecka och alla magiska texter som följer med, hörni.